Vietnameser i Finland låter sina barn ta till sig deras hemkultur på ett naturligt sätt.

Behåll vietnamesiska för dina barn

Fru Do Thi Bich Hang Hang arbetar för ett finskt företag inom utbildningsteknik ; medgrundare och ordförande för Vietnams kultur-, språk- och samarbetsorganisation i Finland. Ända sedan hennes son Antony föddes har hon varit den som direkt undervisat honom i vietnamesiska. När han började första klass skickade hon honom till en vietnamesisk klass som anordnades av Helsingfors stad så att han kunde få en mer systematisk inlärningsmiljö.

Fru Hang sa att det finns många böcker, tidningar och onlinedokument om vietnamesiska utomlands. Att undervisa barn utomlands i vietnamesiska stöter dock också på många svårigheter. Ju äldre barnet blir, desto mer kommer han eller hon att tänka på modersmålet. Kunskapen som lärs ut i skolan kan inte uttryckas naturligt på vietnamesiska, särskilt inte kunskap om historia, geografi, litteratur etc. Ibland undervisar vietnamesiska lärare på alla nivåer tillsammans, och vissa äldre barn kanske inte känner sig entusiastiska. Samtidigt är livet väldigt hektiskt, så inte alla föräldrar är ihärdiga med att regelbundet undervisa sina barn i vietnamesiska.

Enligt Ms. Hang är språk kultur. För att barn ska kunna lära sig vietnamesiska på egen hand måste de därför förstå innebörden av att lära sig språket, inte bara för att deras "föräldrar kräver det". Antony föddes i Finland och växte upp i en flerspråkig miljö. Eftersom han kunde tala visste Antony hur man talar vietnamesiska med sin mor och finska med sin far mycket naturligt. Det var bara det att det senare blev svårare att tala vietnamesiska eftersom han saknade ordförråd. Miljön för honom att öva vietnamesiska jämfört med hans vänner i landet var också mycket mer begränsad. Ms. Hang fortsatte dock att undervisa och tala vietnamesiska med sitt barn varje dag.

När Antony var 5 år gammal älskade han aktiviteter och följde sin mamma vart hon än gick, så hon lärde honom vietnamesiska, med början i att namnge välbekanta föremål och dagliga aktiviteter. När han var lite äldre undervisade hon honom och förklarade på ett lättförståeligt sätt att om han kunde vietnamesiska skulle han förstå vad hans morföräldrar och släktingar sa och alla skulle förstå honom bättre.

Att bevara kultur är att bevara rötter

Fru Hangs jobb har att göra med samarbetet mellan Finland och Vietnam. Hon berättade för sin son att om han kunde engelska, finska och vietnamesiska skulle han kanske få möjlighet att arbeta som sin mamma i framtiden. När hennes son började gilla nyheterna berättade fru Hang ofta för honom om händelserna i Vietnam, såsom befrielsen av södern och landets återförening den 30 april och nationaldagen den 2 september. Hon visade honom också videor om Vietnams historia och land, och berättade om farbror Ho.

I Finland upplevde Antony även vietnamesisk Tet genom sin mors arbete med att slå in Chung-kakor och äta den vietnamesiska Tet-festmåltiden som hans mor lagade åt hans morföräldrar att njuta av hemma. Fru Hang introducerade också Antonys far och morföräldrar till vietnamesisk kultur så att familjemedlemmarna i Finland kunde förstå och fortsätta att uppmuntra Antony att lära sig vietnamesiska.

Fru Hang försöker också regelbundet ta Antony tillbaka till Vietnam för att besöka hans morföräldrar och besöka de platser som hans mamma brukade berätta om, såsom Självständighetspalatset, farbror Hos mausoleum, farbror Hos hus på styltor, Krigsminnesmuseet, Militärhistoriska museet och Ho Chi Minh -museet. Fru Hang tvingar inte sin son att älska sitt land eller sin vietnamesiska kultur, men genom sådana berättelser och aktiviteter inser hon att hennes son naturligt älskar och absorberar vietnamesisk kultur. Han kan också berätta för sina morföräldrar om de platser och historiska lärdomar som han har varit på eller hört talas om. Antony älskar kultur och älskar även vietnamesiska och ser meningen med att lära sig vietnamesiska.

Som någon som värdesätter att bevara sina rötter hoppas Ms. Hang att hennes son alltid kommer att studera vietnamesiska flitigt, älska vietnamesiska och få kontakt med sina rötter. Hon hoppas också att han, oavsett var han bor, alltid kommer att vända sig till sitt hemland, älska Vietnam, förstå och bevara nationens goda värderingar. För henne är det inte bara att kunna ett annat språk som sonen talar vietnamesiska, utan också en bro som hjälper honom att få kontakt med sin familj, sina morföräldrar och den vietnamesiska identiteten i sitt hjärta.

Källa: https://phunuvietnam.vn/nguoi-viet-o-phan-lan-cho-con-ngam-van-hoa-nguon-coi-mot-cach-tu-nhien-238251208155340705.htm