Engelska som andraspråk: Föreslagna lösningar lämpliga för vietnamesiska förhållanden

Projektet att göra engelska till andraspråk i skolan sätter ett ganska ambitiöst mål som behöver diskuteras brett för att skapa en enhetlig förståelse, vilket bidrar till att hjälpa staten att gå i rätt riktning och föreslå specifika, genomförbara och effektiva lösningar.

Det är viktigt att förstå exakt vad som menas med "andraspråk" i skolan.

Först och främst är det nödvändigt att förtydliga det grundläggande begreppet "andraspråk". Inom lingvistik förstås detta begrepp som ett språk som inte är modersmålet, utan som används flitigt i det samhälle där eleven bor, inte bara i skolan utan även i arbetet och daglig kommunikation. Det språket måste användas för verklig kommunikation, inte bara läras in i klassrummet. Till exempel, i Indien, Singapore och Filippinerna är engelska andraspråk.

I Vietnam kommer engelska i framtiden fortfarande bara att vara ett främmande språk, även om det är ett viktigt främmande språk och många vietnameser kan komma att använda det flytande så småningom.

Lärare är den viktigaste faktorn i genomförandet av projektet att göra engelska till andraspråk i skolan.

FOTO: DAO NGOC THACH

Begreppet "andraspråk" i regeringens projekt används på ett annat sätt: med tillägget av ordet "i skolan", vilket begränsar konceptets omfattning. Detta kan betraktas som en metaforisk användning som uttrycker statens politiska inriktning: I skolan är engelska inte bara ett ämne utan också ett undervisnings- och kommunikationsmedel. Uttrycket "andraspråk i skolan" är således inte akademiskt korrekt (det kan orsaka missförstånd vid kommunikation med världen ) men är acceptabelt för att tolka en policy: att uppgradera engelska till en särställning, viktigare än ett normalt främmande språk. Denna särställning visas endast genom att engelska inte bara undervisas som ett främmande språk utan också används för att undervisa i ett antal andra ämnen.

När det gäller att "skapa ett ekosystem för engelsk användning i skolor" stannar det bara vid att använda engelska i klubbaktiviteter och gruppaktiviteter för elever. Om engelska används under flagghälsningar, klassaktiviteter, lärares yrkesaktiviteter, i kommunikationen mellan styrelse, medicinsk personal, säkerhetsvakter och elever... då verkar det onaturligt.

Policyn att undervisa i engelska som ett obligatoriskt ämne från årskurs 1 från 2030 är en del av strategin för att göra engelska till ett andraspråk i skolorna som nämnts ovan. Detta är ett steg framåt jämfört med bestämmelserna i det allmänna utbildningsprogrammet från 2018 där det föreskrivs att elever i årskurs 1 och 2 kan studera engelska som ett valfritt ämne, med en studietid som inte överstiger 70 lektioner/år, eller 2 lektioner/vecka. På senare år har elever i många skolor, särskilt privatskolor och offentliga skolor i storstäder, valt att studera engelska från årskurs 1. Att göra detta ämne till ett obligatoriskt ämne kan därför ses på ett positivt sätt eftersom det skapar lika möjligheter för alla elever, även elever i missgynnade områden kan få tillgång till engelska tidigt och inte vara i en nackdel jämfört med sina jämnåriga i staden.

En engelsklektion för studenter i Ho Chi Minh-staden

Foto: Dao Ngoc Thach

Behöver du fixa engelska programmet, läroböckerna?

Denna politik medför dock många utmaningar. För det första kommer det att bli en allvarlig brist på lärarkår, så behovet av utbildning och utveckling är extremt stort.

För det andra, utan en lämplig undervisningsmetod, kommer det att skapa en stor inlärningsbörda för eleverna. Från årskurs 1 måste eleverna lägga mycket tid på att vänja sig vid vietnamesisk skrift och öva mycket för att forma och utveckla färdigheter, särskilt läsning och skrivning. Elever från etniska minoritetsgrupper kan, förutom vietnamesiska, också lära sig ett minoritetsspråk. Nu, med engelska tillagd, måste de lära sig tre språk samtidigt.

För det tredje är de nuvarande engelska läroböckerna sammanställda enligt resultatstandarderna i 2018 års allmänna utbildningsprogram, studietiden i grundskolan är bara 3 år. Om undervisning är obligatorisk från årskurs 1, kommer resultatstandarderna för årskurs 5, och sedan årskurs 9 och årskurs 12, att höjas? Om de höjs, kommer programmet och alla engelska läroböcker att behöva sammanställas på nytt?

På tal om metoder, om lärare inte har goda kunskaper i engelska och inte vet hur de ska dra nytta av maskiner och teknik, kan eleverna uttala sig fel redan från början, vilket blir mycket svårt att korrigera senare. Att lära sig tidigt blir då mer skadligt än fördelaktigt.

Läroplanen och läroböckerna kan förbli desamma om engelska undervisas i årskurs 1 och 2 på samma sätt som de senaste åren, med den enda omställningen från valfri till obligatorisk. Under de två första åren i grundskolan bekantar sig eleverna främst med och övar sin engelska kommunikation genom lärandeaktiviteter som organiseras av lärare med effektivt stöd av maskiner och teknik. Studietiden bör också begränsas till cirka 70 lektioner/år, vilket den har varit under lång tid.

Om regeringens projekt betraktas som en långsiktig strategi är den nuvarande lärarbristen en verklighet som vi måste acceptera. Denna verklighet kan dock inte vara länge. Den 5-åriga förberedelseplanen är inte lång, bara tillräcklig för att utbilda några universitetskurser i engelsk pedagogik.

Lärare i engelska är liknande lärare i IT i 2018 års program. Att göra IT till ett obligatoriskt ämne från årskurs 3 är ett svårt beslut efter mycket debatt. Att göra IT till ett obligatoriskt ämne från årskurs 3 innebär att vi ligger före många utvecklade länder, men vi står också inför verkligheten att många offentliga skolor saknar lärare, lokaler och utrustning. Resultaten av undervisningen i detta ämne har inte varit som förväntat. Förberedelserna av lärarresurser, lokaler och utrustning för engelska kan också dra lärdom av den erfarenheten.

Att undervisa i engelska som "andraspråk i skolan" behöver tolkas i samband med Vietnams projektgenomförande med specifika och uppnåeliga mål. Detta bör betraktas som en långsiktig strategi, resultatet av grundlig vetenskaplig forskning; åtgärder bör vidtas i enlighet med landets praktiska förhållanden, samtidigt som man genomför, kartlägger och utvärderar så att pedagogisk innovation går i rätt riktning och investeringsresurser används effektivt.

Källa: https://thanhnien.vn/tieng-anh-la-ngon-ngu-thu-hai-de-xuat-giai-phap-phu-hop-voi-dieu-kien-vn-185251201194237553.htm