De dricker dagg och omfamnar de bitande vindarna från de kalla vinterdagarna i höglandet, och spränger fram i livfulla nyanser av rött och rosa på sluttningarna, i bergen, längs vägarna som leder till byarna och alldeles vid huströsklarna. Detta skapar en poetisk och fängslande scen som förtrollar hjärtan hos turister som en gång besökt Mu Cangs kulturarvsregion.
Tớ dày är en sorts persikoblomma. Hmong-folket i Mù Cang Chải kallar den ofta "Pằng Tớ dày", vilket på vietnamesiska betyder "skogens persikoblomma". Tớ dày är en vedartad växt med ett brett trädkrona som växer på sluttningar och bergssluttningar. Blommorna har fem rosa kronblad som våra persikoblommor, men när de blommar bildar de klasar, och ståndarna är mycket långa och röda.
Herr Thào Dủ Sinh från byn Tà Chí Lừ i kommunen La Pán Tẩn sa: ”Hmong-folket tror att när jorden och himlen förvandlas till vår, efter ett år av hårt arbete, med en riklig skörd och hus fulla av ris, och tittar upp på bergstopparna och ser Tớ dày-blommorna blomma starkt i bergen och skogarna, är det också den tid då Hmong-pojkar och -flickor klär upp sig i nya kläder, övar på sina flöjter och förbereder Pao-frukt för att fira Tet och åka på vårutflykter. Tớ dày-blomman är nära förknippad med livet för många generationer av Hmong-folk i höglandet i Mù Cang Chải. Det är en blomma med stark vitalitet och blommar bara under den kalla vintern, vanligtvis rikligast runt slutet av december. Efter den tiden, även om den inte är helt vissnad, kommer färgen att blekna och den kommer inte längre att vara lika vacker som tidigare.”
Ursprungligen bara små rosa fläckar på träden, men efter bara en veckas blomning täckte Tớ dày-blommorna bergen och skogarna i ett vibrerande rosa. Dessa flockar av Tớ dày-blommor förebådade en tidig vår som spred sig från bergstopparna ner till dalarna, kantade stadens vägkanter och prydde varje stig. Hmong-folkets hus var också omgivna av blommorna. De vidsträckta gröna skogarna vaknade i sin eleganta rosa dräkt och skapade en drömsk, sagoliknande scen.
För att utveckla denna växtart i samband med turismen har Mu Cang Chai-distriktet nyligen vidtagit avgörande åtgärder för att skydda naturliga Tớ dày-blomskogar och uppmuntra människor att plantera nya. Dessa inkluderar kampanjer som uppmuntrar varje tjänsteman och partimedlem att plantera 2–5 Tớ dày-träd; varje skola och kontor att plantera 30 träd; och kommuner och städer att plantera dem vid sina högkvarter och längs vägkanter.
Herr Sung A Chua, vice ordförande för folkkommittén i Mu Cang Chai-distriktet, sa: "Under ungefär de senaste två åren har distriktet aktivt sprida och mobiliserat människor för att skydda och plantera nya Tớ dày-blommor för att skapa landskap och utveckla turismen. Särskilt under varje vårplanteringsfestival kombinerar distriktet detta med att mobilisera människor för att plantera hundratusentals Tớ dày-blommor. Hittills har hela distriktet cirka 5 hektar odlingsyta för Tớ dày-blommor koncentrerad till staden Mu Cang Chai och kommunerna La Pan Tan, Mo De, Cao Pha, Che Tao och Khao Mang."
I det krispiga vintersolskenet lyser de livfulla färgerna från Tớ dày-blommorna upp det majestätiska höglandet och fängslar och förtrollar besökare. Tớ dày-blommorna, tillsammans med Hmong-flöjtkonsten, konsten att skapa mönster med bivax på tyg och det speciella nationella monumentet med terrasserade risfält, har skapat Mù Cang-regionens unika identitet.
Hmong-folkets livfulla färger i de tre distrikten Van Chan, Tram Tau och Mu Cang Chai sammanföll med en betydelsefull händelse: Hmong Khen-konsten (bambuflöjt) och konsten att skapa mönster med bivax på tyg erkändes som nationellt immateriellt kulturarv av ministeriet för kultur, sport och turism. Detta är ett glädjefyllt tecken, en källa till stolthet och ett ansvar för många generationer av Hmong-folk här – de "kulturella ambassadörerna" som har varit, är och kommer att fortsätta att uppfylla den viktiga uppgiften att bevara, skydda och främja sin etniska grupps kulturella identitet till en bred publik av inhemska och internationella turister.
Text och foton: Thanh Mien
Design: Khanh Linh
[annons_2]
Källänk
![[INFOGRAFIK] Can Tho implementerar strategin för etniska frågor fram till 2030, med en vision till 2045](https://vphoto.vietnam.vn/thumb/402x226/vietnam/resource/IMAGE/2026/06/28/1782658308447_1782658217.webp)
