Ljudet av Mong-flöjten ovanpå Nghe Luong

Herr Ly Van Vu brinner för Mong-flöjten.

Herr Ly Van Vu spelar Mong-flöjt

Passion för Mong-flöjten och ett liv fullt av utmaningar

Trots att han var blind sedan barndomen vägrade Mr. Vu att ge efter för ödet. Han föddes i en fattig familj och förlorade båda sina föräldrar i tidig ålder, och bodde med sina släktingar. Livet var fullt av svårigheter, men hans dröm brann alltid: att se världens färger omkring sig, att ha roligt med vänner.

En dag, medan han satt i sitt hus, hörde han plötsligt ljudet av en Mong-flöjt komma långt ifrån. Ljuden gjorde att han inte kunde sitta still. "Hur kan man spela en flöjt på det sättet? Hur kan man skapa en flöjt som producerar så underbara ljud?" Den frågan ekade i hans huvud.

Vid 18 års ålder lärde byns flöjtmakare honom att tillverka och spela flöjt. Trots att han inte kunde se fortsatte herr Vu att lära sig, och med de första flöjterna gjorde han många misstag, tills han fick fram sitt första perfekta ljud. "Jag blev aldrig avskräckt, även om flöjterna gick sönder ofta i början", berättade han.

Herr Vu gör en Mong-flöjt.

Flöjtens ljud förenar kärleken

Vid 26 års ålder var herr Vu fortfarande singel, vilket fick honom att känna sig osäker i samhället. Det var dock ljudet av panflöjan som förändrade hans öde. Medan han spelade panflöja i Bao Lam-distriktet träffade han Ma Thi Nhua, sin blivande fru. ”Panflöjan hjälpte mig att hitta min livspartner”, berättade herr Vu.

Familjelivet var inte lätt, med fyra små barn och svårigheter att försörja sig. Men herr Vu använde sitt yrke som panpipatillverkare för att försörja sin familj. Varje månad kunde han tillverka 4 till 5 panpipor och sälja dem för cirka 1,5 miljoner VND styck. Även om han inte kunde se, tillverkade han ändå panpiporna själv och tog med dem till marknaden för att sälja.

Att tillverka en Mong-flöjt är en noggrann process. Herr Vu sa: "Först väljer jag bambu, inte för gammal eller för ung, sedan torkar jag den. Därefter borrar jag ett hål för bronsröret – det viktigaste steget, eftersom bronsröret avgör flöjtens ljud." Efter varje färdig flöjt testar han noggrant ljudet och justerar röret till perfektion.

Även om han inte kunde se, var Mr. Vus händer fortfarande skickliga, som om det fanns ett perfekt arrangemang i varje sats. Varje flöjt är ett konstverk, genomsyrat av hans kärlek och passion för nationell kultur.

Även om han inte kunde se, tillverkade han ändå flöjten själv och tog med den till marknaden för att sälja.

Även om han inte kunde se, tillverkade herr Vu ändå panflöjorna själv och tog med dem till marknaden för att sälja.

Khen - Mong-folkets själ

För Mr. Vu är Khen inte bara ett musikinstrument. Det är en nära vän, alltid vid hans sida i glada och sorgliga tider. Under Tet, festivaler eller när man gifter sig är Khen alltid en oumbärlig del.

Han delade: "Khen är Mong-folkets röst, en bro mellan den andliga världen och människorna. Khens ljud är också glädjen av att välkomna våren, ljudet av att välkomna bruden till sin mans hus och en kärleksförklaring."

Även om hans hår har blivit grått vill Mr. Vu fortfarande föra vidare sin passion för Mong-flöjter till den yngre generationen, så att denna kultur inte går förlorad. "Jag vill att Mong-flöjterna ska flyga högre och längre, så att framtida generationer kan bevara och främja dem", anförtrodde han.

Vi säger adjö till herr Ly Van Vu, som har ägnat nästan 50 år åt att bevara Mong-folkets "själ" på Nghe Luong-toppen, och vi tror att hans flöjt för alltid kommer att ge genklang och bidra till att upprätthålla och utveckla Mong-kulturen i Cao Minh-höglandet. Ljudet från hans flöjt inbjuder inte bara turister till de norra kommunerna i Thai Nguyen -provinsen utan förbinder också människor med naturen, mellan det förflutna och nuet.

Källa: https://baothainguyen.vn/van-hoa/202507/tieng-khen-mong-tren-dinh-nghe-luong-c1b18c9/