Ett kärleksbrev, ett brev...

”Ett kärleksbrev, fortfarande förseglat/Var öppnar vinden det försiktigt för att läsa?” – Jag tänkte plötsligt på dessa rader från Nguyen Trais berömda dikt ”Bananträdet” när jag stötte på Tay-folkets Phong slu. Phong slu betyder kärleksbrev på Tay-språket, en litterär genre som används av Tay-folket. Phong slu liknas vid ett diskret, djupt kärleksbrev med en unik stil som inte finns bland andra etniska grupper.

Författaren Nong Viet Toai delar med sig av sina tankar om Phong slu i det gamla Tay-samhället.

Fyra årstider av kärlek

Phong slu-dikter är skrivna i en sammanhängande sjustavig versform, ibland uppdelade i strofer om fyra rader vardera. Varje Phong slu-dikt har djup mening och innehåll, med eleganta verser som uttrycker inre känslor och prydlig, flytande handstil, ofta flera dussin rader lång.

Förr i tiden brukade Tay-folket skriva "Phong slư" på tyg, ungefär en halv meter brett. Brevramen var dekorerad med bin, fjärilar, blommor, svalor som bar kuvert, drakar som bugade sig för månen, etc., likt ett litterärt och konstverk, som Tay-män och -kvinnor ofta hängde eller klistrade upp i sina sovrum.

En Phong slư skrivs vanligtvis med Tay Nôm-skriften och skickas av en man eller kvinna till en närstående. För de som är läs- och skrivkunniga och kan skriva den själva bär Phong slư en stark personlig prägel av författaren.

Vad magen än tänker, vad hjärtat än säger den, det är vad den skriver ner, men handstilen måste vara prydlig och prydlig; ju mer utarbetad den är, desto mer uppriktig visas den. Phong slu skrivs också på rosa eller rött papper, färger som symboliserar den passionerade kärleken hos förälskade par.

Författaren Nong Viet Toai berättade: Förr i tiden var många i Tay-samhället analfabeter och var tvungna att förlita sig på "Slay sli"-männen, de vanliga intellektuella som bodde i Tay-samhället, för att skriva för dem.

Det är sällsynt att privata kärleksangelägenheter offentliggörs för andra att se och läsa, men att den avskildheten upphöjs till en genre med sin egen struktur och uttrycksfulla stil, fasta poetiska regler och, ännu mer anmärkningsvärt, ett distinkt sätt att recitera den som en folkmelodi som erkänns av samhället – detta är ett unikt drag hos Tay-folkets Phong slư-melodi.

Vanligtvis följer inledningen av ett Phong slu-brev ett förutbestämt mönster. Ett år har fyra årstider, och den inledande meningen hänvisar till den årstid då brevet skrevs. Phong slu-brev diskuterar bara temat kärlek, men det är kärlek inom ramen för de fyra årstiderna inom jordbruksproduktionen.

Konsten att skriva Phong slư använder ofta överdrifter och hyperboler för att visa att de, för sina nära och kära, är kapabla att göra saker som trotsar logiken. De kan till exempel bestämma sig för att bygga en damm i en trädtopp för att föda upp fisk, koka vatten för att göra lampolja, få vatten att rinna uppför ett berg eller vända en båt som åker nerför ett vattenfall tillbaka nerför vattenfallet…

Därför finns Phong slư fortfarande kvar i Tay-folkets känsloliv som ett vackert kulturellt inslag, genomsyrat av intensiv och passionerad kärlek. För att demonstrera författarens skicklighet använder Tay Phong slư ofta historiska anspelningar och berättelser, eller Tay-folksagor för att inspirera älskare att följa deras exempel, såsom berättelserna "Nam Kim - Thi Dan", "Luong Quan - Bjooc Pha" etc.

Folksången Phong slư har en ljuv melodi, ibland låg, ibland hög, fylld av längtan. Ju längre ifrån varandra de är, desto djupare blir deras känslor med åren, och ju fler kärleksbrev som utväxlas, desto rikare och innerligare blir deras innehåll.

Det som skiljer Phong slư från andra Tày-folksånger är sättet den reciteras på. När Phong slư levereras vecklar mottagaren försiktigt ut brevet och håller det i handen medan han läser och reciterar för att njuta av kärleksdikten, för att känna den metaforiska, tillgivna eller längtan, eller till och med förbittringen ... hos sin älskare.

Ett delat minne

En forntida Phong slu-rulle skriven med Tay Nôm-skriften.

För närvarande är det inte många i Thai Nguyen- provinsen som vet hur man sjunger Phong slu. De som vet hur man skriver och sjunger Phong slu är främst äldre generationer av hantverkare i kommunerna Cho Don, Nam Cuong, Ba Be och Bang Thanh.

För många år sedan uppfördes ofta Phong slu-sång med hjälp av samtalsteknik under Ba Be Long Tong-festivalen. Men med tiden har utrymmet för dessa utbyten av Phong slu-melodier blivit alltmer begränsat och mer ovanlig.

Fru Vu Thi Luong, en folkmusikartist i Cho Don-kommunen, sa: "Förr i tiden, när vi åkte på mobila propagandaturer i byar och småorter, framförde vi Phong slu-melodin. Folket lyssnade mycket uppmärksamt, atmosfären verkade lugna ner sig och känslorna var mycket glada och rörande. Numera är det få ungdomar som vet hur man sjunger den, och jag hoppas att kommunen kommer att ha kurser för att lära ut och återuppliva denna folkmelodi."

Genom Phong slư förmedlade Tay-förfäderna inte bara subtila sätt att kommunicera om kärlek, utan förde också vidare samhällets bestående moraliska normer. Det är rösten för den trogna och orubbliga kärleken hos det forntida Tay-folket. Det är ingen överdrift att säga att om du vill veta hur generationer av Tay-folk uttryckte kärlek förr i tiden, bör du läsa Phong slư.

I Tay-folkets romantiska liv, när två personer förälskar sig, blir Phong slu ett värdefullt minne, som vårdas och bevaras som en del av deras gemensamma minnen. Om deras förhållande tar slut och de inte kan vara tillsammans, blir dessa brev djupt rotade minnen som följer dem genom hela livet.

Även om tiden obevekligt flyter fram och människors sätt att uttrycka kärlek kan förändras, förblir kärlekens skönhet intakt. Och så är det med Phong Slư, ett för alltid fängslande kärleksbrev, ett minne om kärlek från en svunnen tid i Tay-folkets kulturella och andliga liv.

Idag är teman i Phong Slư-poesi mer mångsidiga; de är inte bara dikter som uttrycker kärlek mellan män och kvinnor, utan också lovord om nationella hjältar, kärlek till hemlandet, eller propaganda och motiverande innehåll...

Nya dikter sätts mot bakgrund av forntida poesi, vilket gör det möjligt för människor att recitera dem och berika deras liv med kärlek och tillgivenhet. Genom detta kommer skönheten i denna traditionella folkkultur att fortsätta att frodas i samhället.

Källa: https://baothainguyen.vn/van-hoa/202601/tinh-thu-mot-buc-12538d2/