Vietnam är fortfarande "mitt"

Under hela processen med att skapa serietidningen "Living" upptäckte författaren Hai Anh aspekter av sin mamma (regissören Hai Linh) som hon inte kände till, såväl som delar av vietnamesisk historia och kultur som hon aldrig hade hört talas om...

Författaren Hai Anh (mitten) vid boklanseringen i Vietnam. (Foto: Giang Ngoc)

I ett intervju med TG&VN berättade Hai Anh att hon nu inser att Vietnam inte bara tillhör hennes föräldrar, utan även henne. I synnerhet bevisar det faktum att hennes första verk publicerades på vietnamesiska den kärlek hon har till sitt hemland och sina rötter... Född och uppvuxen i Frankrike, vad motiverade dig att med säkerhet skriva en roman om kriget i Vietnam? Jag växte upp i Paris i en familj som var djupt förknippad med mina vietnamesiska rötter. Min mamma var en dynamisk regissör och reste ofta i jobbet för att delta i filmfestivaler eller spela in sina egna filmer. När jag var hemma lyssnade jag ofta på henne när hon berättade om sina äventyr eller berättelser från sin tid i krigszonen. Varje gång vi hade gäster berättade hon otroligt spännande och otroliga historier. Jag måste säga att min mamma var en underbar berättare. Kanske var jag för ung för att helt förstå, men jag kunde se de imponerade uttrycken i människors ansikten när de hörde hennes berättelser. Jag insåg snabbt att min mamma var väldigt speciell, och det var hennes liv också. Senare, när jag insåg att min mammas berättelser inte längre förekom i filmer eller litteratur, visste jag att jag var tvungen att berätta dem. Jag är en ivrig serietidningsläsare. Längtan efter att skriva en grafisk roman om min mors sju år i krigszonen kom naturligt till mig. För första gången i mitt liv, som ambitiös berättare, var jag säker på att den här boken skulle publiceras och att jag borde arbeta med Pauline – min bästa vän och begåvade illustratör. Så vad var anledningen till och betydelsen av titeln "Levande"? Jag visste alltid att titeln skulle vara på vietnamesiska. Det var uppenbart eftersom det är språket som förbinder mig med min mor och mina rötter. Jag betonade detta för det franska förlaget, även om titeln skulle vara svår för fransmän att hitta online eftersom de inte har diakritiska tecken på sina tangentbord. "Levande" var det första ordet som dök upp i tankarna när min mor började dela med sig av sin berättelse. Det har alltid varit ett vietnamesiskt ord jag gillat. Jag tyckte det var väldigt vackert, och naturligtvis gillade jag dess betydelse. Min mors minnen är otroliga, men det är helt enkelt berättelsen om hennes liv, och även om många andra kvinnors liv i krigszonen under kriget. I slutändan kallade jag den " Levande" eftersom jag ville att min mors berättelse skulle leva vidare för alltid. Du berättade att du tidigare trodde att fransk kultur var din, medan vietnamesisk kultur tillhörde dina föräldrar. Hur har detta förändrats? Under de tre år jag arbetat med " Living " upptäckte jag delar av min mamma som jag inte kände till, såväl som delar av vietnamesisk historia och kultur som jag aldrig hade hört talas om. Jag åkte tillbaka till Vietnam oftare för att intervjua och träffa min mamma. År 2020, under Covid-19-pandemin, blev jag förälskad i Ho Chi Minh- staden och flyttade hit. Jag känner att allt eftersom jag växte upp är Vietnam inte bara mina föräldrars utan också mitt.

Omslag till serietidningen "Living". (Källa: Kim Dong Publishing House)

Regissören Viet Linh sa en gång att hon hade en väldigt speciell metod för att lära sig vietnamesiska och hjälpa sin dotter att inte glömma sitt modersmål. Kan du dela med dig av mer information om den här metoden? Till skillnad från andra vietnamesiska barn som växer upp utomlands vägrade jag alltid att lära mig vietnamesiska med en lärare. Jag sa till mina föräldrar att om jag tvingades lära mig vietnamesiska i skolan skulle jag börja hata det. Ändå fann mina föräldrar tålmodigt sätt att hålla vietnamesiska hemma och lärde mig detta vackra språk så att jag kan tala, läsa och skriva som jag gör idag. Detta är ingen lätt uppgift för vietnamesiska familjer som bor utomlands. Jag minns att min mamma sa åt mig att läsa varje tidningsrubrik, skriva e-postmeddelanden eller brev till henne. Varje sommar när vi återvände till Vietnam presenterade hon mig för sina vietnamesiska vänner och sa åt mig att läsa varje skylt på gatan... För det mesta försökte mina föräldrar alla sätt att få mig att vilja lära mig på egen hand, alltid vilja förbättra mig och alltid vara nyfiken på detta andraspråk . Med en mamma som är en av Vietnams mest kända samtida regissörer, och själv en magisterexamen i kultur och film, kommer du att fortsätta din mammas karriär i framtiden? Jag växte upp med tanken att jag aldrig skulle kunna göra det min mamma gjorde. Jag var arg på film ett tag eftersom det tog min mamma ifrån mig. Jag trodde också att det var hennes sak, och jag ville inte ge folk en anledning att börja jämföra mig med henne. Jag tyckte alltid att jag var mindre "cool" än henne. Sedan, när jag fyllde 20, förstod jag att mina föräldrar hade ingjutit i mig en kärlek till film från ung ålder, och innerst inne ville jag också göra film. Jag studerade på filmskola och arbetade inom filmbranschen i Frankrike och Vietnam. Jag sa upp mig från mitt jobb efter examen för att arbeta inom bokbranschen, men jag kommer snart tillbaka med min första film. Jag ser ivrigt fram emot detta! Vietnamesiska läsare är ganska nyfikna och förvånade över att en bok om Vietnams folk och land är illustrerad av en ung fransk konstnär. Hur samarbetade ni och arbetade tillsammans för att skapa ett så underbart verk? För det första kom Paulines inspiration till "Living" från att hon hade känt mig sedan barndomen. För det andra följde hon med mig i nio månader i Vietnam. Detta gjorde att hon fick uppleva mycket om färg, atmosfär och människor... Min mamma och jag gav också Pauline mycket historiskt material och tillgång till en dokumentär gjord av min farfar. Vi var tvungna att utbyta mycket information mellan text och teckningar när vi utvecklade handlingen och justerade berättelsen för att den skulle flyta så smidigt som möjligt. Berättelsen fokuserar främst på förhållandet mellan mor och dotter, på att förmedla känslor... Vi hoppas att varje läsare kan relatera till och känna det på något sätt, oavsett var de kommer ifrån . "Living" är båda era debutverk. Med denna första framgång, vilka samarbeten planerar ni för framtiden? Vi fick möjlighet att arbeta med ytterligare en novellgrafikroman direkt efter *Living* . Denna serietidning handlade om katter och var ett specialnummer av tidningen *Métal Hurlant*. Detta gav oss en chans att experimentera med fiktion, en genre vi älskar särskilt mycket. Vi hoppas kunna arbeta tillsammans på större projekt, men kanske i en mer avlägsen framtid eftersom vi båda är väldigt upptagna.

Författaren Hai Anh (höger) och den franska konstnären Pauline Guitton. (Foto: Giang Ngoc)

Hai Anh föddes 1993 och växte upp i Paris 13:e arrondissement, Frankrike. Efter att ha tagit en magisterexamen i ekonomi , kultur och film släppte hon sin debutbok, * Living *, som författare och manusförfattare, tillsammans med den franska konstnären Pauline Guitton. Hon arbetar för närvarande inom audiovisuella medier och förlagsbranschen, och reser mellan Vietnam och Frankrike. Genom *Living* och andra aktiviteter hedrades hon av Forbes magazine som ett av de framstående unga ansiktena under 30 i Asien år 2023. *Living* är berättelsen om en mamma som berättar för sitt barn om sin tid i djungeln under Vietnamkriget. Från 1969 till 1975 tillbringade huvudpersonen sju år med revolutionära aktivister. Mot bakgrund av kriget arbetar karaktärerna i motståndszonen, studerar, gör filmer och bidrar till motståndsarbetet. Genom en berättelse berättad ur en mors perspektiv till hennes dotter, och med livfulla illustrationer, skildrar serietidningen bilden av en ung flicka som anpassar sig till livet under motståndskriget, såväl som de ungdomliga kopplingarna mellan två generationer – mor och dotter, motstånd och fred, Vietnam och Frankrike. Boken släpptes i Frankrike i början av 2023 och imponerade snabbt på franska läsare med 8 000 sålda exemplar. I början av 2024 vann den, och överträffade många franskspråkiga illustrerade böcker, Prix du Jury oecuménique de la BD 2024 och släpptes i vietnamesisk översättning i mars förra året.

Baoquocte.vn