Längs Tra Giang-floden...

(Baothanhhoa.vn) - Hoang Kim är ett uråldrigt land med en rik historia och kultur. Gamla bynamn som Kim Son, My Du, Nghia Trang... har lämnat ett bestående avtryck på detta land över tid och lever vidare med minnen och hågkomsterna från otaliga generationer av dess invånare. Och oavsett vilka förändringar som kan ske i framtiden kommer byns barn att bära med sig stoltheten över sitt hemlands historiska och kulturella värden när de går vidare.

Báo Thanh Hóa•14/06/2025

Komplexet av tempel och helgedomar i byn Nghia Trang, Hoang Kim kommun (Hoang Hoa-distriktet).

Hoang Kims naturlandskap förstärks ytterligare av små berg inbäddade bland fält och byar, där Tra-floden (även känd som Au-floden) rinner genom den. Hoang Hoas kulturhistoriska tidningsbok beskriver Tra-floden så här: "Om Cung-floden förbinder Lach Truong-floden med Ma-floden, så förbinder Tra-floden Len-floden med Lach Truong-floden. Liksom Cung-floden dränerar Tra-floden både översvämningsvatten och ger en riklig källa till vattenprodukter för byarna längs dess stränder." Förr i tiden bidrog Tra-floden, tillsammans med Ma-floden, till ett mycket bekvämt vattenvägsnätverk för båtar som färdades från Lach Truong-floden till Ba Bong, nerför Len-floden eller uppför Ma-floden till Giang Junction. För närvarande är flodmynningen igenslammad och floden är uppdelad i många sektioner, men den återspeglar fortfarande bilden av välmående byar med sina unika historiska och kulturella lager.

Nghia Trang Village, även känd i dagligt tal som Gia Village, grundades i början av 500-talet. Denna fridfulla by ligger inbäddad vid Tra-flodens strand, med utsikt över den majestätiska bergskedjan Son Trang, och är omgiven av bergen Son Trinh och Nghe. Generationer av bybor har fört vidare en dikt som lovordar byns skönhet med djup stolthet: "Vår by har ett pittoreskt landskap / Tra-floden slingrar sig som en drakes form."

Byns centrum, längs huvudvägen, hade Gia-marknaden nära Tra-floden. Förr i tiden myllrade det av båtar och livliga handelsaktiviteter. Från marknaden byggde byborna hus längs vägen, konstruerade marknadspaviljonger, grävde marknadsbrunnar och skapade gynnsamma förhållanden för dem som kom för att byta varor, inklusive de långväga som behövde stanna några dagar. Man kan säga att Gia-marknaden och Nghia Trang-byn vid den tiden blev ett blomstrande och berömt handelscentrum för hela den vidsträckta regionen från nordvästra Hau Loc till norra Hoang Hoa, och till och med över Ma-floden till byar som Giang, Vom och Tu...

Byn ståtar med ett komplex av tempel och helgedomar som kallas Nghia Trang, vilket erkändes som en historisk och kulturell relik på provinsiell nivå år 1988. Det inrymmer helgedomar tillägnade gudarna Bac Luong Vu De, Lien Hoa Princess och Cao Son Thuong Dang Than. Nghia Trang-komplexet ligger på en vacker plats, omgivet av pittoreska floder och berg. Tempelporten var tidigare en storslagen och vacker ingång, med en stele inskriven med orden "avstigning". Den nuvarande porten har dock en enklare design med två tegelpelare på vardera sidan och en enkel öppnings- och stängningsdörr i mitten som leder till stelehuset med åtta tak. Huvudhallen är byggd med en struktur med fem fack, uppdelad i två sektioner av gavelväggar. Även om tempel- och helgedomsarkitekturen inte är prålig eller storslagen, återspeglar historien om dess bildande och utveckling delvis lokalbefolkningens kulturella och andliga liv.

Jämfört med byn Nghia Trang är byn My Du mindre till ytan. Enligt de äldre i byn betyder My Du bokstavligen "Rik och överflödande". Från dess tidiga början med endast 5 till 7 hushåll har en unik tradition och kultur vävts samman genom kreativitet, hårt arbete och människors livsstil och tankesätt över generationer. Än idag bevarar byn My Du fortfarande skönheten och själen hos gamla nord- och nordcentralvietnamesiska byar i bilden av banyanträdet, flodstranden, den gemensamma husgården... Historiskt sett var byn My Du en gång en övningsplats för revolutionär milis och gerillasoldater under den period då regeringen nybildades, och det var också platsen för den tidigare kommunens administrativa kommittés högkvarter.

Tempelkomplexet My Du ligger på en rymlig tomt, omgiven av frodiga gröna träd, med den mjukt flytande Tra-floden bredvid templet. Enligt bevarade dokument är My Du-templet en plats för tillbedjan av två gudar: Doc Cuoc Son Tieu och Que Hoa Princess – båda gudar förknippade med legender och myter om att hjälpa folket och nationen. Genom restaurering och renovering bevarar My Du-templet fortfarande många forntida artefakter såsom kungliga dekret, genealogiska register, bronsföremål och porslin.

Legenden säger att gudomen Cao Son, även känd som Doc Cuoc, steg ner till My Du-byns land: En himmelsk varelse steg ner till Tho Phu-området i My Du-byn, Son Trang-kommunen, Duong Son-distriktet, My Hoa-länet, en stormig natt. Nästa morgon gick byborna till flodstranden och klättrade uppför Tho Phu-kullen, där de såg ett märke som var mer än en meter långt och sju meter brett. Alla i byn tyckte att det var konstigt men förstod inte dess sanna natur. Senare samma natt drömde fyra bybor om en högt uppsatt tjänsteman, klädd i fina kläder och hatt, som steg ner från himlen och stod på kullen och sa högt: "Jag är guden Doc Cuoc, befalld att styra denna by." Efter att ha sagt detta försvann guden. Nästa morgon samtalade de fyra byborna och insåg att de alla hade haft samma dröm. Medvetna om att gudomen hade stigit ner instruerade de byborna att resa ett altare och be. Inte långt efter byggde de ett tempel för att dyrka honom. För närvarande bevarar My Du-helgedomen fortfarande nio kungliga dekret som tilldelar titeln till gudomen.

Angående prinsessan Quế Hoa står det i boken "Thanh Hóa Chư Thần Lục" (Thanh Hóas gudomliga uppteckningar): Hon var från byn Tây Mỗ, född under kejsar Cảnh Hưngs regeringstid (1740-1786). Vid 16 års ålder lämnade hon sin by för att bli nunna i byn Bảo Tá, Nam Định. Under dagen studerade hon buddhistiska skrifter och ägnade sig åt asketism; på natten besökte hon ofta tempel tillägnade de odödliga helgonen och följde religiösa föreskrifter. Vid 33 års ålder gick hon bort. På begravningsdagen blåste vinden bort dammet, regnet öste ner, vägen var ren, rosa moln täckte gravplatsen och svalor flög omkring. Medvetna om att hon var odödlig sammanställde folket en berättelse och skickade den tillbaka till hennes födelseplats för att grunda ett tempel, som har visat många mirakulösa händelser.

En återblick på historien om Hoang Kims bildande och utveckling genom uppkomsten av by- och småstadsnamn och vitaliteten hos dess historiska lämningar visar att: Trots tidens växlingar, historiska omvälvningar och förändringar i administrativa gränser och namn har landet inte gått förlorat utan är etsat in i minnena hos generationer av människor här, en oändlig källa till tillgivenhet och nostalgi. Mitt i dagens livsrytm bevaras och främjas dessa historiska och kulturella värden fortfarande, och blir en solid grund och en skyddande skugga för kommande generationer i deras ständiga strävan att bygga sitt hemland och land.

Kommentar (0)