Vad hette den högst rankade forskaren Nghia…?

Den framstående forskaren Bui Huu Nghia, även känd som Nghi Chi, med pseudonymen Lieu Lam Chu Nhan, föddes år Dinh Mao (1807), Gia Longs sjätte regeringsår, i byn Binh Thuy i Vinh Dinh-distriktet (nu en del av staden Can Tho ). Denna grundläggande information om den framstående forskaren Nghias biografi är lätt att hitta för alla. Men frågan är: uttalar vi hans namn korrekt?

Tidningen Gia Định publicerade 1868 en artikel om hur de franska kolonialmyndigheterna släppte Bùi Hữu Ngãi.

Vietnamesiska historiska dokument från feodaltiden skrevs med kinesiska tecken. Ett enda kinesiskt tecken hade ofta flera uttal, till exempel: Huỳnh - Hoàng, Phúc - Phước, Vũ - Võ, Chu - Châu, An - Yên, Bình - Bằng... Kinesiska tecken är piktografiska, och när de översätts till det vietnamesiska Quốc ngữ-skriftspråket, som är fonetiskt, kommer det oundvikligen att finnas en viss skillnad. Översättare kan bara följa sin intuition eller fastställa vissa regler genom att välja uttal baserade på regionala variationer. Till exempel är namnet på hustrun till den högt uppsatta tjänstemannen Lê Văn Duyệt nedtecknat i historien som 杜氏忿, translittererat som Đỗ Thị Phẫn. Medlemmar i Äldrerådet förespråkade dock i boken som publicerades 1964 , som firar 200-årsdagen av vänsterarmébefälhavarens födelse och 50-årsdagen av Äldrerådets grundande, att det sydstatsbaserade uttalet skulle vara "Đỗ Thị Phận". Dessutom fanns det under Tay Son-dynastin en amiral vid namn Dang Tien Dong, men historiker debatterar om det ska translittereras som hans ättlingar kallade honom "Dang Tien Dong", eller som ordböcker antyder, "Dang Tien Gian". Det nuvarande namnet på Dang Tien Dong-gatan är baserat på Dang-familjens uttal. Eftersom våra föregångare har föreslagit detta kan vi bara acceptera det som det är, eftersom det inte finns någon definitiv förklaring.

Nationella dynastins register över provinsiella examinationer registrerar information om den högst poänggivande forskaren.

Lyckligtvis började skrivna texter i den vietnamesiska Quốc ngữ-skriften dyka upp från omkring 1600-talet och framåt. Tack vare detta vet vi nu det korrekta uttalet av vissa person- och ortsnamn från den eran. Till exempel uttalas namnet på prefekturen 長安 i Ninh Bình-provinsen , enligt ordböcker, Trường An. Översättare av historiska texter uttalar det ofta Trường Yên. Men baserat på listan över ortsnamn som sammanställdes av Bento Thiện år 1653, borde det korrekta uttalet vara Tràng An. På liknande sätt är namnet på provinsen 潘安, som ofta översätts till Phiên An i aktuella historiska texter, registrerat som Phan Yên i missionären Taberds ordbok som publicerades 1838, såväl som i den medföljande An Nam Đại Quốc Họa Đồ (Karta över det stora kungariket An Nam). Många europeiska tidningar som publicerades under den perioden uttalades också som Phan Yên. Namnet på provinsen 安江, från samma period, uttalas dock An Giang i de ovannämnda källorna. Samma tecken 安 (An), inom samma region av de sex provinserna i södra Vietnam, uttalas ibland An och ibland Yên.

Den framstående lärde Bui Huu Nghia är ett annat sådant fall. "Quoc Trieu Huong Khoa Luc " (Rekorder från de kejserliga examinationerna) registrerar hans kinesiska namn som 裴有義, translittererat till Bui Huu Nghia. Paulus Cuas Ca Tru The Cach (en form av traditionell vietnamesisk sång) som publicerades 1907 innehåller dock en dikt med titeln "Lärde Ngais hyllning till sin fru". I artikelserien i tidningen "Lu Thu Van Dap Hi Su" (Que Thu frågor och svar om Hi Su) 1921, när författaren till pjäsen "Kim Thach Ky Duyen " nämndes, kallade Nguyen Kim Dinh honom också "Lärde Ngai". Människor i södern har för vana att uttala ordet "Ngai" som "Nghia". Lärde föddes under Gia Longs regeringstid och dog under Tu Ducs regeringstid, så hans namn bör korrekt uttalas som Bui Huu Ngai.

Idag har vi fortfarande ett dokument som klargör denna fråga. Tidningen Gia Dinh publicerade i sitt nummer den 15 april 1868 en nyhetsartikel: "Grand Marshal släppte två män från fängelset: Bui Huu Ngai, sextioett år gammal, från byn Binh Thuy (Sa Dec), och Bui Huu Loc, femtiosju år gammal, också från samma by." Det är inte svårt att inse att Bui Huu Ngai, sextioett år gammal (född 1807) från byn Binh Thuy (då en del av Sa Dec-distriktet), var ingen mindre än den framstående lärde Bui Huu Nghia. Detta är ett sällsynt och värdefullt dokument som hjälper oss att veta det korrekta namnet att använda för honom.

Vi vet inte exakt när folk började kalla honom Bui Huu Nghia. Från 1909 refererade Nguyen Lien Phong, i sin bok "Nam Ky Phong Tuc Nhan Vat Dien Ca", till honom som Bui Huu Nghia. År 1936 publicerade tidningen Tan Van en artikel av Phan Van Thiet där han intervjuade forskarens svåger. Denne svåger identifierade sig som Luu Van Tau, 69 år gammal (född 1867), som då bodde på en båt förtöjd i en kanal nära Nga Tu-bron, Cho Moi, Binh Thuy. I artikeln som återgav intervjun refererade både Phan Van Thiet och Luu Van Tau till honom som Bui Huu Nghia. Det som fortfarande är förbryllande är Luu Van Taus uttalande: "När du var i Tinh Bien var jag väldigt ung och visste ingenting... Efter att du återvände till Binh Thuy var jag 14-15 år gammal då jag följde dig för att studera." Men om det är sant att Luu Van Tau var 69 år gammal det året, så var toppforskaren bara 1 eller 2 år gammal när han återvände till Binh Thuy. När toppforskaren var i Tinh Bien var Luu Van Tau ännu inte född. När toppforskaren gick bort (1872) var Luu Van Tau bara 5 år gammal. Från och med då är det säkert få som nämner toppforskarens förnamn. (fortsättning följer)

Källänk: https://thanhnien.vn/cu-thu-khoa-nghia-ten-gi-185231210224756827.htm