John Ernst Steinbeck (1902-1968) var journalist och naturalistromanförfattare. Han föddes i Kalifornien, var av tysk och irländsk härkomst, och tilldelades Nobelpriset 1962.
 |
| Författaren John Ernst Steinbeck. |
Han studerade marin botanik; hans universitetsstudier avbröts ständigt. Han hade många krävande jobb som boskapsherde, kemiarbetare på en sockerfabrik, fiskodlare, plantagevaktmästare, byggnadsarbetare, sjöman… Han började arbeta som journalist och författare, båda mycket svåra yrken. Ibland var han och hans fru tvungna att äta fisk de själva fångade.
Under andra världskriget arbetade Steinbeck som krigskorrespondent. År 1937 åkte han till Sovjetunionen och skrev Russian Journal (1948). Efter kriget sökte hans skrivande ofta sensationella och psykologiskt oroande teman. East of Eden (1961) berättar, genom psykoanalysens lins, en historia om en splittrad familj, en mor som blir prostituerad och en son som orsakar sin brors död (en moderniserad version av brödramordskonflikten i Bibeln). Generellt sett var Steinbecks skrivande mycket oberäkneligt.
Tidiga verk som äventyrsberättelsen * Guldbägaren* (1929) innehöll många romantiska och mystiska inslag. Hans eget hårda arbetsliv återspeglades i de berättelser han skrev på 1930-talet.
Himlens betesmarker (1932) är en samling noveller om enkla, anspråkslösa människor som bor i en dal med samma namn; Tortilla Flat (1935) berättar om indianer, vita människor och spanjorer som lever ett hårt, omoraliskt men lyckligt och bekymmersfritt liv i en hydda i södra Kalifornien; manuskriptet till detta verk refuserades av nio förlag, men när det publicerades mottogs det väl; I tvivelaktig strid (1935) berättar om en strejk bland säsongsbetonade fruktplockare i Kalifornien; Möss och människor (1937) skildrar jordbruksarbetarnas tragiska liv.
Med *Vredens druvor * (1939) befäste Steinbeck sin plats i den amerikanska proletära litterära rörelsen på 1930-talet; inledningsvis hade han generellt sett en viss sympati för kommunistpartiet. I Vietnam finns det en översättning av * Vredens druvor *, där titeln på Steinbecks berömda roman är "De arga druvorna". Jag är rädd att denna översättning är svår att förstå, eftersom vietnamesiska läsare kommer att undra varför druvorna är arga. Jag kan inte heller hitta en översättning som är både korrekt i den bokstavliga betydelsen och fullständig i den bildliga betydelsen. Författaren jämför ilska, upproret, med mogna druvor som har jäst: "Mogen ilska".
"Mogen ilska", som vann Pulitzerpriset 1940, skildrar de jordlösa amerikanska böndernas misär, förtryckta och utnyttjade lika mycket som det vietnamesiska proletariatet tvingades till arbete på gummiplantager långt från sitt hemland.
I mellanvästern och sydvästra USA blev marken karg och kapitalisterna mekaniserade jordbruket; följaktligen minskade småböndernas ställning. Banker, som fordringsägare, beslagtog deras mark för direkt exploatering: med bara en traktor och en anställd arbetare kunde de odla stora markområden som tidigare hade försörjt dussintals familjer. Bönderna vräktes från sina hem och flyttade någon annanstans. Propagandablad berättade för dem att Kalifornien var en plats med bördig jord och välbetald arbetskraft. Så hundratusentals människor lämnade västern. Efter månader av svårigheter anlände de bara för att upptäcka att de hade blivit lurade. Det enda arbetet var att plocka frukt och bomull, och även det var säsongsbetonat. Markägarna väntade på en stor tillströmning av människor för att anställa billig arbetskraft. De var också bankirer och ägare av konserverfabriker, så att de kunde diktera priserna. De pressade ner priserna, kvävde småbönder och hindrade dem ofta från att ens anställa skördearbetare.
En fruktansvärd scen utspelade sig: markägare förstörde tonvis med produkter för att hålla uppe priserna, medan tusentals familjer svalt. De fattiga, som fruktade förlorade jobb, vägrade att stödja de nya migranterna och samarbetade istället med polisen och regeringsapparaten för att förtrycka dem. De hemlösas förlovade land förvandlades till ett enormt fängelse.
Berättelsen "Rage Ripens" utspelar sig mot denna tragiska bakgrund. Steinbeck fokuserar sin kamera på familjen Joad i Oklahoma. En av sönerna, Tom, dödar systern till mannen som försökte knivhugga honom under ett bråk. Efter fyra år i fängelse släpps han mot hederslöfte.
Den mogna raserian adapterades till en värdefull film av regissören John Ford (1940), som skildrar Toms familj på en förfallen lastbil västerut på jakt efter nytt arbete. Verket är en "tematisk roman" och har därför många svagheter: det finns naiva eller förvirrade ideal. Författaren fördömer kraftfullt jordbruksmekaniseringen, önskar en återgång till det gamla jordbrukssystemet, men uppmanar till social revolution. Många olika tankeskolor som syftar till att lösa social orättvisa flätas samman: Emersons "transcendentalism", Whitmans landbaserade demokrati, W. James pragmatism och F. Roosevelts "New Deal" med statlig intervention. Karaktärerna och idéerna är ganska rudimentära. Dess värde ligger dock i dess fängslande berättande, starka känslor och kraftfulla relaterbara budskap baserat på medkänsla för de förtryckta och utnyttjade.
Steinbeck hade en medkänsla i kombination med tolerans för synder och acceptans av oordning. Vissa kritiker menar att han gick för långt i denna riktning och ibland njöt av skildringar av våld och mänskligt förfall. Ibland försökte han visa att ordning, rättfärdighet och framgång ofta kommer med hänsynslöshet och grymhet. Han dokumenterade ofta irrationella attityder som bara kunde förklaras av passion.
Kommentar (0)