"Gyllene händer" i byn Doi

" ANDAS SJÄL" I ROTTA OCH BAMBUFIBER

"Vi, Co Tu-folket, har sedan urminnes tider levt mitt bland vidsträckta berg och skogar och valt tåliga rotting- och bambuträd för att väva vardagsföremål. Bara genom att titta på xalet (trefacks-korg) som en man bär på ryggen, kommer folk att känna igen hans vävtalang. En vacker xalet kommer att älskas och respekteras av många människor...", log gamle Poloong Chuoch milt när han började berätta historien om yrket. Han sa att oavsett om vävningen är vacker eller bara "tilltalande för ögat", har vävyrket förknippats med alla Co Tu-bymän i generationer. Men det moderna livet, med framväxten av alltmer hållbar och billig plast, aluminium, rostfritt stål... har försatt Co Tu-vävningen i en svår situation, med få som följer efter.

Gamle Poloong Chuoch - mannen som fick smeknamnet "gyllene händer" i byn Doi för att han nått toppen av vävkonsten

Som en person med ett passionerat intresse för traditionella värderingar minns gamle Poloong Chuoc alltid scenen med unga män förr i tiden som tävlade i vävning. Det var som ett mått på uppfinningsrikedom. När antalet personer som utövade yrket bara kunde räknas på fingrarna, gick han fortfarande tyst djupt in i skogen för att hitta rotting, bambu, vass... för att ta med sig hem, klyva och torka för att väva hushållsartiklar. Ibland, när någon lade en beställning, var gamle Poloong Chuoc entusiastisk och noggrann i många dagar för att tillverka de mest sofistikerade produkterna. "Beroende på vilken typ av föremål det gäller, blötlägger jag dem ofta i vatten i många dagar efter att ha skördat rotting och bambu. Denna metod ger bambun en naturlig, ljusare färg. För att göra föremålet hållbart, undvika termiter och få vackra färger, klyver jag bambu och rotting, hyvlar dem i remsor och placerar dem på köksbänken", sa han.

Co Tu-folkets vävteknik är så komplicerad att en god hantverkare måste vara hårt arbetande och mycket tålmodig. Äldste Poloong Chuoc sa att Co Tu-folket, beroende på varje föremåls funktion, använder olika vävtekniker. Till exempel är riskorgen (zoong) vävd med bamburemsor, vedkorgen är vävd med sexkantiga bamburemsor... Xalet för män är vävd med bamburemsor och många extremt komplicerade vävtekniker med rottingfibrer. Denna typ av korg har två små fack på båda sidor som används för att hålla ris, eldverktyg... för att gå ut i skogen. Beroende på skicklighet tar Xalet ofta mycket tid att väva, ibland 1-2 månader.

Tillsammans med xalet, p'reng (en liten korg för Co Tu-barn att gå med på till festivaler), eller p'rom (en liten korg för kvinnor att bära presenter, gå med på festivaler), smyckeskorgar, brokadkorgar... med noggranna vävtekniker med många unika traditionella mönster. När de är färdiga gör den gamla Poloong Chuoch alltid kunderna nöjda, eftersom de inte bara får ett användbart föremål utan också en produkt genomsyrad av Co Tu-folkets konstnärskap.

KULTURAMBASSADÖR​

Genom att skickligt använda avancerade vävtekniker för att skapa många komplicerade och sofistikerade produkter, färdigställs dagliga hushållsartiklar med enkla vävstilar, såsom: lådor av alla slag, brickor, kastbrickor, korgar, fisknät, buffelrep... mycket snabbt av gamle Poloong Chuoch. Det är också dessa produkter som han ofta demonstrerar när turister kommer till turistområdet i byn Doi (Thuong Lo kommun). I mer än 10 år av samarbete med turismkooperativet vid vattenfallet Ka Zan har gamle Poloong Chuoch hjälpt otaliga grupper av turister att få intressanta upplevelser inom vävyrket. Härifrån har många hantverksprodukter från Co Tu-folket följt dem till många platser.

Förutom att undervisa i vävyrket till den yngre generationen uppträder och introducerar även den gamle Poloong Chuoc, vilket bidrar till att marknadsföra det traditionella Co Tu-yrket bland turister.

”Det här är korgens rem. Och det här är en korg för ris, risfält, salt... så korgens kropp måste vara tätt flätad. Om du bär kassavarötter, bambuskott... då kan du väva den lösare för att spara ansträngning och göra korgen lättare”, pekade gamle Poloong Chuoch och presenterade varje produkt för gruppen turister från Da Nang City. Sedan satte sig den gamle mannen ner på trappan, demonstrerade för turisterna och berättade historier om Co Tu-folkets vävyrke. Under lång tid, när turisterna kom till byn Doi, lyssnade de, förutom att utforska naturen och uppleva mat , också på de gamla männens samtal för att förstå mer om ursprungsbefolkningens kultur och liv.

Den gamle mannen sa att när turister bevittnar vävprocessen med egna ögon förstår de mer om de värden som vävarna lägger i varje produkt. Därför tvekar många inte att köpa många souvenirer. Efter timmar av att välkomna gäster, klyver gamle Poloong Chuoch bambusremsor, väver korgar, dekorativa korgar... för att sälja, eftersom han förstår smakerna. Han är känd som "de gyllene händerna" i vävbyn och är också känd för sina skickliga händer på att slå trummor och gongar. A Lang Thi Be, chef för Ka Zan Waterfall Community Tourism Cooperative, sa att gamle Poloong Chuoch är en värdefull tillgång i Doi by. Passionerad och kunnig om många aspekter av Co Tu-kulturen, i rollen som chef för Community Tourism Group, strävar han också efter att bevara och främja folkets traditionella värderingar bland turister.

”Varje gång jag ser turister beundra bambu- och rottingprodukter känner jag mig mer motiverad att behålla yrket och skapa nya mönster. Turism är det bästa sättet för Co Tu-folkets vävhantverk att få fler möjligheter att bli känt för många människor”, delade den gamle mannen. Enligt Le Nhu Suu, chef för kultur- och informationsavdelningen i Nam Dong-distriktet, har området på senare tid implementerat många lösningar för att bevara och främja värdet av Co Tu-folkets traditionella hantverk i samband med lokal turism. Bland dem är gamle Poloong Chuoch, trots sin höga ålder, alltid entusiastisk över att lära ut vävhantverket till den yngre generationen. ”Vi uppskattar verkligen hur gamle Poloong Chuoch lär ut hantverket och demonstrerar vävning inför turister... Genom hans händer blir korgarna, korgarna, oljan... som är kära och knutna till många generationer av Co Tu-folk enkla kulturella berättelser som lätt absorberas i många människors sinnen”, sa Suu. (fortsättning följer)

Källa: https://thanhnien.vn/nhat-nghe-tinh-doi-tay-vang-o-ban-doi-185241217225428042.htm