"Gyllene händer" i byn Doi

" BLÄDER LIV I" ROTTANG OCH BAMBUTRÅD

"Vi Co Tu-folk har sedan urminnes tider levt bland vidsträckta berg och skogar och valt robust rotting och bambu för att väva vardagsföremål. Bara genom att titta på den trefacks korg en man bär på ryggen kan man se hans vävskicklighet. En vacker korg lockar många beundrare och vårdar den..." Äldste Pơloong Chướch log milt när han började sin berättelse om hantverket. Han sa att oavsett om vävningen är vacker eller bara "tilltalande för ögat", har vävningshantverket varit en del av alla Co Tu-mäns liv i generationer. Men det moderna livet, med den ökande tillgången på hållbara och billiga föremål av plast, aluminium och rostfritt stål, har försatt Co Tu-vävningen i en svår situation, med färre människor som utövar den.

Äldste Pơloong Chướch - smeknamnet "de gyllene händerna" i byn Dỗi för att ha nått toppen av vävkonst.

Som någon som brinner för traditionella värderingar minns gamle Pơloong Chướch alltid med glädje den tid då unga män tävlade i vävning. Det var ett mått på skicklighet. Även om antalet personer som utövade hantverket kan räknas på ena handens fingrar, går han tyst djupt in i skogen för att hitta rotting, bambu och vass ... och tar med sig dem tillbaka för att klyva, torka och väva hushållsartiklar. Ibland, när någon gör en beställning, spenderar gamle Pơloong Chướch entusiastiskt och noggrant många dagar med att skapa den mest utsökta produkten. "Beroende på vilken typ av föremål det är, brukar jag efter att ha skördat rotting och bambu blötlägga dem i vatten i många dagar. Denna metod ger bambun en mer naturlig, ljusare färg. För att göra föremålen hållbara, förhindra termiter och bibehålla en vacker färg, klyver jag bambun och rotting, skär dem i remsor och placerar dem sedan på ett galler ovanför köksspisen", sa han.

Co Tu-folkets vävtekniker är så komplexa att skickliga vävare utan tvekan är flitiga och mycket tålmodiga. Äldste Pơloong Chướch förklarade att Co Tu-folket använder olika vävtekniker beroende på varje föremåls funktion. Till exempel är korgen för att transportera ris (zôống) vävd med enkelskiktade bamburemsor, medan vedkorgen är vävd med sexkantiga remsor... Herrväskan är vävd med enkelskiktade bamburemsor och många komplexa sammankopplade vävtekniker med rottingfibrer. Denna typ av korg har två små fack på vardera sidan som används för att hålla ris, eldningsverktyg etc. för att gå in i skogen. Beroende på skicklighet tar det vanligtvis avsevärd tid att tillverka en väska, ibland 1-2 månader.

Tillsammans med xà lét, p'reng (en liten korg för Katu-barn att bära till festivaler), eller p'rom (en liten korg för kvinnor att bära gåvor till festivaler), smyckeskorgar, brokadkorgar ... alla har noggranna vävtekniker med många unika traditionella mönster. När de är färdiga gläder de äldre Pơloong Chướch alltid kunderna, eftersom de inte bara får ett användbart föremål utan också ett som genomsyras av Katu-folkets konstnärliga essens.

COTU : s kulturella ambassadör

Äldste Pơloong Chướch bemästrar avancerade vävtekniker för att skapa många invecklade och sofistikerade produkter, till och med enkla hushållsartiklar som förvaringslådor, brickor, korgar, fisknät och förtöjningsrep för buffeldjur, vilket han snabbt färdigställer. Det är också dessa produkter han ofta visar upp för turister som besöker turistområdet Bản Dỗi (Thượng Lộ kommun). Efter att ha varit engagerad i Ka Zan Waterfall Community Tourism Cooperative i över 10 år har äldste Pơloong Chướch hjälpt otaliga grupper av turister att få trevliga upplevelser med vävningshantverket. Härifrån har många av Cơ Tu-folkets hantverk spridits vida omkring.

Förutom att förmedla vävkunskaper till den yngre generationen, utför och introducerar äldste Pơloong Chướch även det traditionella Co Tu-hantverket för turister, vilket bidrar till att marknadsföra det.

”Det här är remmen till korgen. Och det här är en korg för ris, paddy, salt… så korgens kropp måste vara tätt vävd. Om det är en korg för kassava, bambuskott… kan vi väva den lösare för att spara ansträngning och göra korgen lättare”, pekade äldste Pơloong Chướch och presenterade varje produkt för gruppen turister från Da Nang City. Sedan satte sig äldste ner på trappan och demonstrerade för turisterna medan han berättade historier om Cơ Tu-folkets vävhantverk. Under lång tid, när turister besökte Bản Dỗi, fick de, förutom att utforska naturen och uppleva köket , också lyssna på äldstes berättelser för att lära sig mer om lokalbefolkningens kultur och liv.

Enligt den äldre förstår turister, när de bevittnar vävprocessen på nära håll, de värden som hantverkarna lägger i varje produkt. Därför tvekar många inte att köpa många souvenirer. Med förståelse för denna efterfrågan, efter timmar av att välkomna gäster, klyver äldre Pơloong Chướch bambusremsor och väver korgar och dekorativa behållare för att sälja. Känd som "de gyllene händerna" i vävbyn, är han också känd för sina skickliga händer på att spela trummor och gongar. Fru A Lăng Thị Bé, chef för Ka Zan Waterfall Community Tourism Cooperative, sa att äldre Pơloong Chướch är en värdefull tillgång för Dỗi-byn. Med engagemang och en djup förståelse för många aspekter av Cơ Tu-kulturen, i sin roll som chef för samhällets turismgrupp, strävar han också efter att bevara och främja sitt folks traditionella värderingar bland turister.

”Varje gång jag ser turister beundra rotting- och bambuprodukterna känner jag mig motiverad att bevara hantverket och skapa nya mönster. Turism är det bästa sättet för Co Tu-folkets vävhantverk att bli mer känt”, delade den äldre. Enligt Le Nhu Suu, chef för kultur- och sportavdelningen i Nam Dong-distriktet, har området implementerat många lösningar för att bevara och främja värdet av Co Tu-folkets traditionella hantverk i samband med samhällsturism. Bland dem är äldste Pơloong Chướch, trots sin höga ålder, alltid entusiastisk över att lära ut vävhantverket till den yngre generationen. ”Vi uppskattar verkligen hur äldste Pơloong Chướch för vidare hantverket och demonstrerar vävning för turister… Genom sina händer blir korgar, behållare och andra föremål som är så kära och nära förknippade med generationer av Co Tu-folk enkla kulturella berättelser som lätt resonerar i mångas sinnen”, sa Suu. (fortsättning följer)

Källa: https://thanhnien.vn/nhat-nghe-tinh-doi-tay-vang-o-ban-doi-185241217225428042.htm