Sammanträffande av idéer: Påverkad av andra, eller avsiktligt plagierad?
Det här är inte första gången som anklagelser om plagiat har orsakat allmän upprördhet.
I slutet av 2025 surrade litteraturvärlden över nyheten att dikten "Aprilvindar" av poeten Tran Mai Huong hade plagierats. Denna dikt, som hade publicerats i onlinetidningen Tin Tuc i april 2022, publicerades på nytt mer än två år senare i Kon Tum Literature and Arts Magazine under ett annat författarens namn.
Faktum är att plagiat inom poesi har varit ganska vanligt under lång tid. "Poesitjuvar" skickar ofta in sina verk till lokala litterära och konstnärliga publikationer, vilket gör det svårt att upptäcka. Men på senare år, med utvecklingen av sociala medier, har fall av poesplagiat blivit lättare att avslöja, särskilt när dessa dikter har vunnit priser.
Till exempel var författaren Nguyen Thi Thanh Longs verk "influerade" av dikten "Årets sista eftermiddag" av poeten Le Huy Mau. Först efter att ha mottagit ett pris från Ho Chi Minh Citys författarförening avslöjades författaren, tillsammans med en dikt som påstås ha plagierats från författaren Thy Minh. Det som förvånar många är att begåvade författare, med utmärkta och högt ansedda verk, skulle äventyra sitt litterära rykte för att "förskingra poesi".
Poeten Nguyen Viet Chien, författare till dikten "Hemlandet sett från havet", som har fått ett flertal litterära priser och tonsatts av många kompositörer, delade: "Till och med en berömd dikt som 'Hemlandet sett från havet' av mig har skamlöst plagierats flera gånger, publicerats i lokala litterära tidningar och till och med skickats in till och tilldelats ett pris i en provinsiell poesitävling. Så dikter som inte är särskilt berömda är mycket lätta att kopiera."
Enligt poeten Nguyen Viet Chien kan en författare i poesiskrivande omedvetet påverkas av strukturen eller temat i en annan författares verk, men i fall av plagiat kommer det att finnas en avsiktlig likhet i många poesirader, vilket tydligt kan påvisas genom analys av både diktens form och innehåll.
Diktsamlingen "Picking Up Your Corpses to Build a Museum" av författaren Lau Van Mua, som nyligen drogs tillbaka från Vietnam Writers Associations pris, är ett exempel. I litterära kretsar analyserar många åsikter Lau Van Muas uppenbara plagiat av översatta dikter av utländska författare, inklusive amatörförfattare såväl som kända namn som den chilenska poeten Pablo Neruda, en Nobelpristagare i litteratur.
Författarens och prisutdelarens ansvar.
Enligt ett tillkännagivande från Vietnams författarförenings verkställande kommitté den 20 januari har 2025 års Young Author Award för diktsamlingen "Picking Up Your Corpses to Build a Museum" av författaren Lau Van Mua återkallats på grund av brott mot prisreglerna. Författaren har erkänt sitt misstag, tagit fullt ansvar och anser att detta är en djupgående lärdom i hans poetiska skapandeprocess. Berättelsen om att erkänna fel, dra tillbaka priset och sedan "försvinna i glömska" verkar ha blivit ett välbekant motiv i fall av upptäckt plagiat.
Poesi är kristalliseringen av känslor, tankar, upplevelser och varje individs talang. Varje dikt, varje rad, är resultatet av ett seriöst kreativt arbete som bär författarens unika prägel. Därför bryter plagiat i poesi inte bara mot upphovsrätten och inkräktar direkt på den verkliga ägarens ära och rykte, utan urholkar också läsarnas förtroende för litterära priser, skadar genuina författare och leder lätt till att nya författare söker mer sofistikerade sätt att "låna" poetiska idéer för att uppnå framgång i sitt skrivande. När verk som inte härrör från kreativt arbete hyllas, befläckar det den litterära miljön och kullkastar rättvisan i konsten.
Efter fallen av poesplagiat ställer läsare frågor om upphovsmännens etik och ansvar, och undrar om dessa "poesitjuvar" fortfarande är kvalificerade att fortsätta skriva. I en tid där visuell och auditiv kultur i allt högre grad överskuggar läskulturen, och litteratur får mindre offentlig uppmärksamhet jämfört med andra konstformer, kan kontroverser kring plagiat och imitation lätt nedvärdera litteraturen i läsarnas ögon.
Poeten Dang Huy Giang konstaterade: "Varje litterärt pris måste vara prestigefyllt, av hög kvalitet och ett mått på litterära värden. Om vi fortsätter att bedöma, dela ut priser och sedan behöva återkalla dem är det mycket beklagligt, vilket leder till priser av lägre kvalitet och mindre allmänintresse."
Därför måste de som "håller rättvisans vågskål" i litterära tävlingar också stärka sina roller och sitt ansvar. "Domarna måste ha omfattande kunskaper, läsa mycket och noggrant, och inte vara ytliga eller slarviga, för att kunna upptäcka bekanta poetiska stilar som de kan ha stött på någon annanstans, samt ha modet och förmågan att bedöma dikter av låg kvalitet i förväg", delade poeten Dang Huy Giang.
Poeten Nguyen Viet Chien instämde i ovanstående åsikt och konstaterade: ”Domarna i nuvarande poesitävlingar kan möta många svårigheter eftersom AI-genererad poesi blir allt vanligare och inte lätt upptäcks i samtida poesi. Domarna måste förmodligen läsa mycket, men det viktigaste förblir författarens ärlighet och uppriktighet.”
För att bekämpa plagiat är det nödvändigt att odla en känsla av respekt för upphovsrätt, etik, ansvar och professionell integritet bland upphovsmän. Dessutom föreslår vissa specifika sanktioner, såsom att förbjuda plagierade författare att delta i tävlingar i tre år, eller att införa ytterligare förfaranden i litterära tävlingar med läsare som domare för att skapa ett extra skyddslager mot plagierade eller kopierade verk.
Källa: https://hanoimoi.vn/giu-niem-tin-tho-truc-nan-cam-nham-732381.html
