En fläkt av landsbygden

Dien Ban och Duy Xuyen är sammankopplade med en bro. Foto: Pham Toan

1. Jag minns dryckesstunden i Ba Sacs hus (Duy Phu-kommunen, Duy Xuyen). När jag frågade om dyrkan av landguden sa Hai Choi - en familjemedlem till Ba Sacs - att vi ber som på andra platser, och vi måste be till My Son-gudarna, eftersom vi bor i det forntida Cham-landet, så det kan vi inte ha.

Ba Sacs hus ligger bara några steg från My Son-tornet.

När jag hörde det kom jag plötsligt ihåg kvällen jag drack i An Luong (Duy Hai). Min klasskamrats gamle man sa att när man ber måste man säga "Jag har en barnmorska", be om en barnmorska. Enligt forskaren Nguyen Boi Lien låg den här platsen en gång i tiden Hai Pho - en handelshamn framför Hoi An, före Hoi An. Senare, under arkeologiska utgrävningar, hittades enorma ankare. Det råder ingen brist på Cham-reliker här.

Nu sitter jag med läraren Doan Ngoc An hemma hos honom. När jag gick i skolan var han biträdande rektor på Duy Xuyen High School. Vi blev förvånade… när vi fick höra av honom, för den dagen hade historieklassen ingen lärare, klassen var lika högljudd som distriktsmarknaden (bredvid Sao Nam School finns det nu en distriktsmarknad).

Läraren gick förbi, stannade till och "visade omedelbart upp" lektionen om Pariskonferensen. Jag minns kort att läraren förklarade varför konferensen var rundabordskonferensen och inte fyrkantskonferensen? Det var ett ganska ovanligt sätt att undervisa, att inte vara alltför upptagen med långrandiga teorier.

Jag sökte efter honom, förutom att jag trodde att han hade gedigen kunskap om historia och geografi, var anledningen också att han var medförfattare till boken "Duy Xuyen - Land and People" som publicerades 2016 och återgavs 2020.

Läraren sade: "Ni bör notera att Quang Nam är ett enat land, eftersom Thanh-Nghe-Cham-folket bor på samma land." Det är definitivt inte fel att säga att Duy Xuyen är influerad av Champa, eftersom där finns Min Son, utan att behöva gå till Min Son, har vårt folk för vana att säga "Ba barnmorska" och sedan tillbe i Ba-templet! Varför inte "han" utan "hon"?

Förutom det buddhistiska elementet, att dyrka Quan The Am, bör det noteras att hon är matriarkal, Cham. Blodsblandning är oundviklig. För att inte tala om den östra regionen, där det finns inslag av Minh Huong som flyr och blandar sig.

Traditionell byfestival i Duy Xuyen. Foto: MAI NHI

2. Berättelsen om Champa i Duy Xuyen är full av böcker. Men jag vill "vrida" på en annan faktor: Landet bestämmer människorna, så hur skiljer sig till exempel Duy Xuyen-folket från Hoi An, Dien Ban? För jag hemsöks fortfarande av Cau Lau-bron, men på andra sidan finns den berömda grillade kobron Cau Mong, medan på den här sidan finns en dyrkan av tjurguden Ninga!

Läraren sa att skillnaden mellan Hoi An och min hemstad är rent jordbruksmässig, medan Hoi An är ett handelssamhälle. Var uppmärksam, bönderna, deras hus är åtskilda av ett fält, en tomt, ett hus är åtskilt av en trädgård, så de måste tala högt för att bli hörda, och det är inte smart. Men handlarna, som sitter tätt tillsammans, behöver inte tala högt, för att inte tala om att tala högt kommer att… avslöja deras knep.

Hur är det med Dien Ban? Jag frågade forskaren Ho Trung Tu – han är från Duy An, hans brorson kallar Dr. Ho Trung Luong för sin gammelfarfar.
Han svarade att Duy Xuyen ursprungligen var huvudstad i Champa. Efter att kung Le Thanh Tong erövrade den till Dai Viet år 1471, fanns det många bevis för att de fortfarande bodde där.

Släktforskningen för Tra Kieu 13 förfäder visar att de kom till Tra Kieu först efter 1550 och rekryterade folk för att etablera en by, med villkoret att de rekryterade skulle vara Cham. Cham/Cham-karaktären var starkare än Dien Ban, eftersom det inte var förrän under Minh Mang-perioden som de gick med på att övergå till att tala vietnamesiska, så deras accent var annorlunda.

Så är det starkare i form av respekt för gudarna, inte lätt resignerande, och åtföljt av förtryck? Anh Tu sa: Duy Xuyen-folket är mer argumenterande. Mer tystlåtna. Mer hemlighetsfulla. Vägrar att arbeta för lön. Vägrar att följa industriella regler.

Alla från Dien Ban, eller till och med Duy Xuyen, som läser detta, om de vill argumentera, vänligen träffa herr Tu.

Det traditionella yrket att odla mullbär och föda upp silkesmaskar har funnits länge i Duy Xuyen-distriktet. Foto: Nhat Tu

3. Duy Xuyen-landet är tillfälligt uppdelat i tre regioner: väst - central - öst. Jag lade märke till att människor i väst talar kort, ännu sällan och är ganska lugna och något humoristiska. Detta är vad jag tillfälligt tog med mig från Duy Chau till Duy Phu, Duy Thu...

I den centrala regionen, Duy Trung, Duy Son, Duy Trinh, Duy An, Duy Phuoc, reagerade de snabbare, kanske började de göra affärer snart. Men även i Duy Son skiljer sig människorna i Tra Kieu-regionen från människorna nära bergen i Tra Ly.
När det gäller de östra regionerna, såsom Duy Thanh, Duy Vinh, Duy Nghia och Duy Hai, är sättet att tala och arbeta hårt och starkt. Duy Vinh skiljer sig naturligtvis från Ban Thach-regionen eftersom det finns en marknad där.

Jag säger detta eftersom jag minns min klass på gymnasiet, också... USA, och när jag började på universitetet träffade jag också några killar från väst. För att inte tala om när jag gick till jobbet, fanns röster och ansikten av alla färger kvar i mitt minne.

Han sa att även marknaderna, även om Duy Xuyen ligger nära Thu Bon-floden, finns Thu Bon-, Ban Thach- och Noi Rang-marknaderna, men det kommersiella inslaget är också lite, mestadels byteshandel, förutom Thu Bon- och Ban Thach-marknaderna där varorna är mer varierade. Även i sidenregioner som Ma Chau och Duy Trinh kommer lite siden också från jordbruket . Och även i den tidigare huvudstaden Tra Kieu fanns Ham Rong-marknaden, men de kommersiella dokumenten är vaga. Den urbana karaktären är inte mycket, inte lika stark som Hoi An.

Förresten, jag berättade för herr An historien om den gången jag åkte med herr Van Cong Dung, som arbetar på VTV8, till hans hemstad i Tiem Ruou (Nam Phuoc). Det är här byn My Xuyen Dong är känd för att ha flest kungliga titlar i Vietnam, med 32 kungliga titlar som behållits av byborna fram till nu.

Herr Dung är också medförfattare till geografiboken ”My Xuyen Dong - Land and People” som nyligen publicerades 2024. Han sa att det finns bevis för att Can Huc är här, inte Dien Phuong. Jag tror att det är en misstanke! Lärare An nickade och sa att det förr i tiden fanns en hästvagn där, och i så fall hade det samlats soldater, roat sig, byggt tempel och butiker, men grunden för att säga att Can Huc är här är svår att övertyga, eftersom Dien Phuong är starkare i historiska dokument.

4. En annan gång läste jag från en forskningsartikel av författaren Le Thi, som sa att Duy Xuyens landform liknar en fladdermus, och enligt forntida övertygelser är en fladdermus ordet Phuc. Jag tänkte, vilken sorts välsignelse är Phuc? Att ge välsignelser, pengar, mark och förläningar för framtiden, när jag tänker på att min hemstad inte är lika rik som andra platser?

Mästare An log, enligt honom levde ordet "välsignelse" en gång helt och hållet på jordbruk. Och han frågade: Duy Xuyen var stolt över att vara begravningsplatsen för två berömda kvinnor från Nguyen-dynastin, Mac Thi Giai och Doan Quy Phi, så får jag fråga varför Lord Nguyen valde detta land för att begrava de två kvinnorna, och inte förde dem till Hue eller någon annanstans? Vad var deras avsikt, vad var feng shui-elementet när de begravde dem?

Björn.

När man skriver om sin hemstad kan man lätt falla i fällan att berömma sina föräldrar – bara oförmyndliga barn skulle förbanna sina föräldrar. Men sjung rätt, annars blir man slagen i sin hemstad och utskrattad av folk från andra platser.

Duy Xuyen har just hållit en konferens för att fira 420-årsdagen av namnet Duy Xuyens födelse. Landets historia är förknippad med namnen på många personer som gått till landets historia, från ekonomi till kultur, samhälle, forntida och moderna.

Byns historia, hemstadens historia, är ibland en andedräkt när man sitter framför verandan. När man minns far och mor har risfältet framför byn nu blivit ett minne. Det jag sa ovan, jag upprepar, handlar också om karaktären av en tid, men nu verkar det som att överallt... musik och text är desamma. Det stämmer inte, snälla släpp det!

Kom ihåg, och se sedan det medkännande hemlandet som en sida i en skrift någonstans som ekar från byns tempel...

Källa: https://baoquangnam.vn/mot-nhip-tho-que-3139310.html