I samtalet deltog välrenommerade experter och forskare från hela landet. En av dem var historikern Le Nguyen, som översatte och presenterade verket "Tay Son-upproret" av den amerikanske forskaren George Dutton. Dessutom gav Dr. Phan Thu Van – föreläsare vid Ho Chi Minh City University of Education – en intressant analys av verken ur ett mänskligt och nationellt identitetsperspektiv.
"Historien berättar vad människor gjorde, medan historiska romaner berättar hur människor såg saker", delade författaren Tran Thuy Mai.
Min koppling till historiska romaner
Som en av de mest imponerande novellförfattarna inom vietnamesisk litteratur berättade författaren Tran Thuy Mai att när hon var yngre och skrev noveller skrev hon huvudsakligen det hon gillade, men av en slump var berättelser om kärlek populära bland läsarna. Och eftersom kärlek är ett mycket viktigt mänskligt tema var hon väldigt glad att hennes berättelser uppskattades av läsarna.
Långt från sitt hemland i San Francisco, USA, ledde en känsla av nostalgi henne till att återknyta kontakten med historien. Som vietnamesisk person är man, vart man än går, alltid förknippad med sina förfäders glansfulla år. Denna koppling skapades under hennes 15 år på Thuan Hoa Publishing House, där hon läste och redigerade viktiga historiska verk som Dai Nam Thuc Luc och Dai Nam Liet Truyen ... Genom dessa erfarenheter kom hon oavsiktligt i kontakt med historiska källor.
Den största utmaningen för författare som skriver historiska romaner är att skriva en berättelse vars slut alla redan känner till; därför måste författaren göra djupgående research och erbjuda nya tolkningar.
Författaren Tran Thuy Mai berättade också att hon under den perioden, när hon läste historieböcker, fann många saker som behövde reflekteras över, och ifrågasatte om dessa fakta var korrekta. Detta blev grunden för hennes personliga förändring. Hon erkände också att "det svåraste för författare som skriver historiska romaner är att skriva en berättelse vars slut alla känner till, så författaren måste göra djupgående research och erbjuda nya tolkningar."
När hon tillfrågades om hon främst skrev om Nguyen-dynastin eftersom hon var född och uppvuxen i Hue , delade hon med sig av att människor inte kan separeras från sin födelses vagga, men det var inte för att hon var från Hue som hon skrev om historia.
Hennes skrivande drevs av det faktum att Hue var Vietnams huvudstad under 1700- och 1800-talen, så historien om Hue är hela nationens berättelse. Till exempel är huvudstadens fall fortfarande en gemensam händelse för Hues folk den 23 maj varje år, då de fortfarande ber längs flodstranden. Det markerar också dagen då vår nation förlorade sin suveränitet till den franska armén.
Författaren Tran Thuy Mai (i vit skjorta) anser att historiska romaner består av två delar: det historiska ramverket och de kreativa elementen som fyller i luckorna.
Historia eller fiktion?
Detta var också ett ämne av intresse för publiken och läsarna vid presentationssessionen. Enligt forskaren Le Nguyen kräver även historiska romaner alltid tre huvudpelare: noggrannhet, ärlighet och objektivitet. Så finns det en gräns mellan de två genrerna? Han menar att det mellan olika historiska händelser alltid finns luckor som inte har dokumenterats, och detta är den "bördiga marken" för författare att använda fiktiva tekniker, vilket gör historiska övergångar smidigare.
Författaren Tran Thuy Mai anser också att historiska romaner består av två delar: det historiska ramverket och de kreativa elementen inom luckorna. Enligt henne måste ramverket vara mycket fast, och vi kan inte ändra händelseförloppet eller karaktärernas personligheter. Det är dock inom dessa "luckor" och "mellanrum" som författare också har möjlighet att lägga till sina egna kreativa detaljer.
Historien berättar vad människor gjorde, medan historisk fiktion berättar hur människor såg saker.
Hon berättade att hon under skrivprocessen huvudsakligen förlitade sig på Đại Nam Thực Lục för att följa det linjära flödet av historiska händelser. Detta är en detaljerad och mycket komplett bok om Nguyễn-dynastin, men ännu viktigare är att historikerna från denna period var mycket objektiva och stod oberoende utan att förvränga själva fakta. Dessutom kompletterade hon fakta i Đại Nam Liệt Truyện genom att i detalj beskriva livet för tjänstemän som Nguyễn Tri Phương och Phan Thanh Giản…
När det gäller livsstilen under den perioden använde hon främst Đại Nam Hội Điển Sử Lệ (Vietnams stora historia), såväl som andra verk skrivna av franska författare. Dessutom införlivade hon en mängd folklore, inklusive anekdoter och folksagor om kejsarinnan Từ Dụ och Tôn Thất Thuyết, vilket skapade intressanta tillägg som inte tidigare nedtecknats i historiska texter. Hon erkände också att även om anekdoterna kanske inte är helt korrekta, bidrog de till romanens dragningskraft.
Dessutom utforskade hon slaget vid Ky Hoa-fästningen, eller frågorna om Annam och Frankrike – vän eller fiende?... med hjälp av historiska dokument sammanställda av utländska historiker. Författaren Tran Thuy Mai talade om klyftan mellan de två genrerna och sa: "Historien berättar vad människor gjorde, medan historiska romaner berättar hur människor såg på saker."
Författaren Tran Thuy Mai interagerar med läsare i Hue.
Kvinnornas roll
Enligt författaren Tran Thuy Mai är majoriteten av karaktärerna i historiska romaner och filmer fortfarande kvinnor. Detta beror på att det inom detta område är "män som skapar historia", men när kvinnor dyker upp föds konstnärliga berättelser med historisk betydelse.
Vi kan se detta i figurer som kejsarinnan Y Lan och Duong Van Nga… De är framstående figurer som har använts för att skapa berättelser, filmer och manus. Liksom yin och yangs cykliska natur gör denna kombination berättelser mer intressanta, medan dessa figurer under en mansdominerad tid fungerade som historiska källor för lärande.
Som en berömd historisk romanförfattare en gång sa: "När jag läser blir jag underhållen; när jag blir underhållen lär jag mig mest." Därför avsåg författaren Trần Thùy Mai att uppnå detta i sitt verk om änkkejsarinnan Từ Dụ . Hon fann en harmonisk balans mellan det kejserliga haremet – kvinnornas värld – och det kungliga hovet – männens värld. Detta resulterade också i många intressanta och föga kända detaljer.
Dr. Phan Thu Vân håller också med om att manliga författare tenderar att fokusera mer på frågor om dynastiskt uppgång och fall, rätt och fel, rättvisa och orättvisa ... främst på ideologiska konflikter, mellan konfucianism och buddhism, öst och väst ... Medan hon tillsammans med Tran Thuy Mai har tagit upp helt andra frågor jämfört med sina föregångare, där det mest framträdande draget är känslor och generationsklyftor.
Fru Vân berättade också att när man valde Nguyễn-dynastin som ämne, tvingade dess turbulenta historia alltid till vidare utforskning. Varje dynasti hade olika egenskaper och olika tolkningar, vilket påverkade efterföljande dynastier. En dynasti kan gå under på ett ögonblick. Därför ägnade författaren Trần Thùy Mai stor uppmärksamhet åt att skapa barnkaraktärer, som visar oss som om vi nyss var födda, och en liten del av den historiska berättelsen.
Och finns det ett annat alternativ för vår nation genom romaner? Med utgångspunkt i mänskligheten i karaktärerna och liven som skildras i romanerna kan vi lätt se den gradvis omvandlas till nationell identitet, allt eftersom karaktärernas öden styrs av en viss eras framträdande roll. Och det är den primära rollen för historiska romaner, där en dynastis och en periods omvälvningar tydligt avslöjas genom karaktärernas öden och omständigheter.
[annons_2]
Källänk
Kommentar (0)