Ma-floden mumlar historier...

Från bergskedjan Bon Kho, Tuan Giao-distriktet, Dien Bien -provinsen, flyter Ma-floden genom Son La, till Laos och sedan tillbaka till Vietnam, över den S-formade landremsan till havet. Thanh Hoa har omfamnat denna återvändande del av floden för att skapa Ma-flodens delta, det tredje största deltat, efter Röda flodens delta och Mekongdeltat. Jag gick längs Ma-floden från Muong Lat till Lach Hois och Lach Truongs mynningar. Överallt hörde jag historiens sorl. Hela Ma-floddelen av Thanh Hoa är förknippad med kulturella sediment, men för mig är det mest speciella ursprunget och slutet på det historiska flödet.

1. Ma-floden rinner åter in i Vietnam genom gränsporten Ten Tan i Muong Lat-distriktet. Jag kommer alltid att minnas en sommardag 2023, när jag var med författarna på en utflykt till gränsposterna vid Thanh-landets början. Överstelöjtnant Ho Ngoc Thu, biträdande politisk chef för Thanh Hoa-gränsbevakningen, tog hela gruppen till ett tempel där Ma-floden rinner in i detta vietnamesiska land. Det är lätt att förstå, eftersom berättelsen från 1400-talet berättar om en ung man från byn Dao i Ba Thuoc-regionen som var begåvad inom bågskytte och kampsport och valdes ut av kungen till sin svärson. När landet invaderades av utländska fiender anmälde sig svärsonen Hai Dao frivilligt att leda armén för att besegra inkräktarna och hålla gränsen fredlig. Han fick titeln gränsbefälhavare av kungen och upprättade en försvarspost vid Ten Tan. Han etablerade byar och småorter och byggde upp Muong Xia till ett vackert och välmående land. Från vackra Muong Xia bad Tu Ma Hai Dao kungen om tillstånd att etablera Muong Chu San, som förbinder en stor gränsremsa från Son La till Thanh Hoa och Nghe An. Muong Chu San omfattar 14 Muong söder om Ma-floden, från Muong Chanh, som tillhör nuvarande Muong Lat, till Muong Chu, som tillhör nuvarande Quan Son.

Överstelöjtnant Ho Ngoc Thu informerade besökarna på avstånd om templets historia. Innan Tu Ma Hai Dao-templet restaurerades till det lilla men högtidliga skick det har idag, var det historiskt sett ett trähus på pålar som tillhörde det thailändska folket. Templet brändes ner och lämnade bara den gamla grunden kvar med några spår och artefakter som rökelse i brons och maskotstatyer i sten. Därefter byggdes templet tillfälligt upp av folket för gudstjänst. Gränsbevakningens Tu Ma-tempel är dock fortfarande mycket heligt. Lokalbefolkningen sa att enligt legenden var alla tjänstemän som passerade här tvungna att kliva av sin palanquin och stiga av för att visa sin hyllning.

Det forntida ortnamnet Ten Tan är fortfarande intakt idag vid Ma-flodens utgångspunkt när den återvänder till sitt moderland.

2. Ma-flodens vågor tog mig tillbaka till Thanh Hoa City, och stannade vid en liten by vid floden som har gått till historien – byn Dong Son.

Byns första gud, vars riktiga namn är Le Huu, var den yngste sonen till guvernören i Cuu Chan-distriktet, Le Ngoc. Det sägs att efter striden mot Tang-inkrångarna höggs hans huvud av, men han plockade upp det, höll huvudet i ena handen och svärdet i den andra, och fortsatte att slåss, vilket fick fienden att bli skrämd och fly. Därefter satte han huvudet tillbaka på halsen och sprang tillbaka till byn Dong Cuong och dog här. Senare hedrades han som Tham xung Ta Quoc. Det sägs också att platsen där han dyrkades låg vid Ma-flodens strand. Trots att vädret var hårt, utsatt för vind och regn, var det mycket heligt. Under Tan Hois år ledde kung Tran Thai Tong personligen armén för att besegra Champa-inkrångarna. När båten korsade Ma-floden fortsatte han att vända vid denna del av floden. Kungen trodde att det måste finnas ett tempel eller en helgedom i området, så han skickade sina soldater till stranden för att fråga och mycket riktigt fanns det ett tempel där man dyrkade Tham xung Ta Quoc. Kungen höll en ceremoni för att be honom besegra Champa-inkräktarna. Därefter seglade båten smidigt, hans bön besvarades och de utländska inkräktarna besegrades. Vid återkomsten utfärdade kungen ett dekret som beordrade byborna att välja en bra plats för att flytta templet till en lugn plats för tillbedjan, och tillhandahöll också 30 000 quan i pengar för vår- och höstoffer. Kungen skänkte också orden "Högsta lyckoguden" för att dyrkas för evigt i Tham Xung Ta Quoc-templet.

Vi besökte byn Dong Sons samlingshus. Framför samlingshuset ligger en halvmåneformad sjö med röda lotusblommor bredvid de silvergrå grenarna av gamla banyanträd. Varje lateritplatta är som en relik som berättar historier från den tid då byn grundades och namnger legenderna om byns skyddshelgon. Herr Duong Dinh Tho, vaktmästare för byn Dong Sons samlingshus, sa att Dong Son, enligt den förklaring som förts vidare från generation till generation av människorna här, betyder många berg. Många berg samlas för att skriva legender om byn. Alla Dong Son-bor känner till versen "99 berg på östra sidan / Ändå har Nit-berget vid floden inte återvänt än". Nit-berget betyder, enligt herr Thos förklaring, "barn". Hela gruppen barn samlades, men det finns ett saknat barn som försvann på andra sidan floden. Det Nit-berget är Ngoc-berget på andra sidan Ham Rong-bron.

Under ett besök i Dong Son promenerade jag längs Ma-flodens stränder med herr Nguyen Van Ve, en ättling till herr Nguyen Van Nam, som upptäckte den första bronstrumman i byn Dong Son år 1924, varifrån arkeologer började söka och undersöka artefakter och arkeologiska platser, och gradvis identifiera en kultur. Årtionden senare, när all forskning var avslutad, debatterad och hypoteser bevisades, blev namnet Dong Son, från bynamnet, namnet på en kultur som täckte ett stort område från Vietnam, genom Thailand, till Kina.

Jag följde herr Ve och gick till platsen där bronstrumman har sitt ursprung vid floden Ma. Flodstranden var fortfarande blåsig, vågorna krusade som för hundra år sedan. Gräset var fortfarande grönt som för hundra år sedan. Marken här har alltid burit på hemligheter och en av de stora hemligheterna hade avslöjats. Jag undrade hela tiden, om Ma-floden en dag inte hade ändrat riktning, skulle herr Nguyen Van Nam av en slump ha upptäckt bronstrumman vid flodstranden i byn Dong Son? Kanske hade historien sina egna arrangemang. Att riktningsförändringen inte var en slump, åskan och blixtarna, de virvlande vindarna måste ha varit himmelens och jordens vändningar för en förändring i livet.

3. Thanh Hoa stad, om man räknar från 1804, då kung Gia Long utfärdade ett påbud om att flytta Thanh Hoa-citadellet från byn Duong Xa till byn Tho Hac, har den stora ansträngningen med att bygga och byta namn till Thanh Hoa hittills pågått exakt 220 år. Och år 2024, när nationalförsamlingens ständiga kommitté utfärdade en resolution om arrangemanget av administrativa enheter i provinsen Thanh Hoa, slogs Dong Son-distriktet officiellt samman med Thanh Hoa stad, vilket skapade nya möjligheter för provinshuvudstaden Thanh, som ligger på båda sidorna av floden Ma.

Mina tankar fortsatte att driva med Ma-flodens vågor som flödade från dess källa till havet, från de böljande bergen och skogarna till de djupt gröna slätterna och stränderna, och spelade landets symfoni i historiens djup, berörde dagens liv och rörelse i processen att bygga landet och hemlandet med nya möjligheter och nya utmaningar. Berättelserna från gårdagen och dagens fladdrade och suddades ut. Och Ma-floden låg fortfarande där, majestätisk och stolt, mumlande medan den vände historieböcker om detta land.

NGUYEN XUAN THUY

Källa: https://baothanhhoa.vn/song-ma-ri-ram-ke-chuyen-237940.htm