Från ordlek till... gräl

Kanske är det därför hans skrivstil är så unik och fängslande ju mer man läser den.

I inledningen till hans opublicerade postuma verk, *Miscellaneous Records* 89/90, ser vi forskaren Vuong Hong Sen skämtsamt anmärka: "Poesi, tankspridning, tankspridning, tankspridning", säger han självironiskt: "Nittio år gammal, vimlar omkring. Vanliga dagar gillar han att äta 'fiskstjärtsfisksås', det vill säga själva fisken, han sparar stjärtdelen, som har mycket kött. Men eftersom fiskstjärtsfisksås blev dyr och oöverkomlig serverade hans svärdotter honom en tallrik med lock. När han öppnade den såg han bara 'finmalet grovt salt'. Han blev arg och frågade: 'Det finns ingen fiskstjärtsfisksås mer, va?'" Hans svärdotter svarade: ”Jag är trött på att äta fiskstjärtssås hela tiden, så idag serverar jag dig krossat salt. Du är en man som gillar ordlek, så om du inte vill ha fiskstjärtssås, ta då åtminstone ’krossat salt’, och var snäll och acceptera det som ett tecken på min tacksamhet.”

Den handskrivna texten till ordspelsdikten av Mr. Vuong Hong Sen

Efter att ha läst den kommer du garanterat att skratta för dig själv.

Angående ordlekens konst, i Thanh Nien -tidningens nummer daterat 14 oktober 2017, i artikeln "Det roliga med vietnamesiska ordlek", citerade journalisten Le Cong Son forskaren Nam Chi Bui Thanh Kiens bedömning: "Ända sedan början har ordlek skickligt kombinerat två element: ordleksteknik och vulgaritet. Det 'vulgära' elementet i ordleken hos både Cong Quynh och Ho Xuan Huong har sått ett stort inflytande och har nu blivit ett inneboende kännetecken för ordlek." "Fenomenet ordlek har sitt ursprung i norra centrala Vietnam och följde dess migration söderut." Vi kan också se detta genom Mr. Sens självironiska poesi; jag har valt en dikt där han "jämförde sig med en pinne, som lever meningslöst och tar upp plats":

Tarmarna sticker ut, kom ihåg att stå vakt i skrikområdet.

En nittioårig padda fruktar fattigdom.

Vatten har inga ben, så hur kan det "stå still"?

En gurka utan ben är fortfarande en "gurka".

Den äventyrlige unge mannen haltade fram.

Tjejer som gillar att gunga på älvor kommer att göra en del galna saker.

I väntan på det nio veckor långa firandet kommer poesi- och kalligrafitävlingen att äga rum.

Den rimmande kupletten räknas i följd.

Han fortsatte: ”Jag trodde att jag ’drev’ en marknad, med litterära vänner från centrala och södra Vietnam som komponerade rimverser, men bara Te Nhi rättade två dikter som verkligen irriterade en lärare.” Nu väljer jag en:

Ankra inte, inte ens i ösregn och blåst.

Så länge du har styrkan och förmågan att gå, kommer du inte att vara fattig.

Jag hörde historier om den lustfyllda guden med skarp hörsel och syn.

När man tittar på målningen av den vackra kvinnan kisar man inte.

Oavsett om vi vinner eller förlorar, låt oss bortse från Europas och Asiens upptåg.

Varför slåss som hundar som leker med katter?

Firar nittio år med ett pärlband.

Hundra år har gått, och jag räknar dagarna jag har burit den här.

NÄR DEN GAMLE MAN VUONG HONG SEN… GRÅSSADE

Han använde inte bara ordlek, utan ibland ser vi Mr. Sển "argumentera" om saker som länge har förbises. I sitt postuma verk *Miscellaneous Records* 89/90 diskuterade han två poesirader från *Luc Van Tien* av Mr. Do Chieu. För närvarande anger alla tryckta versioner tydligt:

Lyssna tyst, allihopa!

Var medveten om tidigare misstag och var försiktig inför framtiden.

Enligt honom borde frasen dock vara "Håll en låg profil innan du agerar, var försiktig med vad som händer efteråt", med argumentet: "Glöm inte att nämna melodin 'var försiktig med vad som händer efteråt', fyra ord som alla som läser eller sjunger kommer att anstränga sig. Vi här är bekanta med fraserna 'håll en låg profil' och 'var försiktig', och vi minns att om någon kan fiolens melodi kan de hålla i pinnen, skjuta den framåt för att få ordet 'undvik' och dra den tillbaka för att få ordet 'försiktig', det är otroligt kraftfullt och producerar oväntat ett musikstycke som är både behagligt för örat, starkt för rösten och obehindrat."

Denna åsikt kommer säkerligen att ifrågasättas, eftersom enligt symmetri är "hård" kontra "bra" och "före" kontra "efter" mer logiska. En forskare med utmärkta skrivfärdigheter, djupgående kunskaper och omfattande lärdom, som forskaren själv, skulle säkert veta detta; hur skulle han möjligen kunna använda orden "bevara" och "undvika"? Ursprungligen trodde jag det också, men vad jag än säger måste vara baserat på den tidigaste tryckta versionen av detta verk.

Med detta i åtanke återvände jag till boken *Les poèmes de l'annam - Lục Vân Tiên ca diễn*, tryckt av Abel des Michels i Frankrike år 1883, den första upplagan som trycktes medan herr Đồ fortfarande levde. Sida 27 innehåller denna vers, precis som herr Sển just analyserade: "Kom ihåg tidigare misstag, var försiktig med framtida konsekvenser." Sedan trycktes den också på detta sätt i utgåvor tryckta i södra Vietnam under första hälften av 1900-talet.

Angående karaktärerna i Luc Van Tien trycktes en version av Bui Kiems folksång, skriven av Nguyen Van Tron, i Saigon år 1919. Enligt Mr. Sen borde denna genre, om den stavas korrekt, vara "giam". Här återger han berättelsen om Mr. Nguyen Van Theu, född vid Rach Ban-bron, nuvarande Co Bac-gatan, år 1926, som sjöng giam för att försörja sig. Denna person sa när han reciterade Bui Kiems verser: "Personligen tyckte jag att många rader i originaltexten var svåra att sjunga smidigt och behagligt, så jag lade till verser och infogade många ord som jag modifierade och utsmyckade för att passa sångens stigande och fallande toner. Jag struntade i litterära regler; jag visste bara hur man sjunger enligt mitt enkla, folkliga hjärta... Till exempel, den första raden: 'Plötsligt kom Bui Kiem in i huset', originaltexten hade bara sex ord, 'Plötsligt kom Bui Kiem in i huset', och att lägga till orden 'broder' och 'steg' utgör redan 'verbal utsmyckning'."

Utifrån denna förklaring drog Mr. Sển slutsatsen: "Jag förstår 'Giặm' som 'att tillsätta fisksås och salt' för att göra en rätt mer smakrik, salt och välsmakande." Är denna förklaring korrekt ur ett "akademiskt forsknings"-perspektiv? När vi läser "Nghệ Tĩnh Giặm Singing" (2 volymer, Social Sciences Publishing House, 1963) ser vi att medförfattaren professor Nguyễn Đổng Chi och forskaren Ninh Viết också bekräftar "giặm-sång", inte "dặm-sång", och erbjuder en liknande förklaring som ovanstående tolkning:

"Termen 'giặm' betyder att lägga till något, fylla i, komplettera eller fullborda något som saknas, för att fylla ett utrymme som fortfarande kan rymma det... Ofta, när man komponerar en sång, är det nödvändigt att infoga en 'upprepning' (eller 'reiteration'), därav namnet 'giặm-sång'."

Den andra tolkningen härrör från det faktum att "sjunga på rim" ofta involverar rim. Vanligtvis, i sång med uppmaning och svar, måste rimmet i sångens första rad rimma med den sista raden i frågan. Till exempel: Fråga: "Jag ber dig om några ord/Var vänlig och förklara tydligt." Svar: "Orden du just sa/Har orsakat mig sorg." Att rimma eller sjunga på rim kallas "giặm", även känt som "bắt xắp". Därför kallas "sjunga på rim" ibland också "hát xắp" (eller "hát luồn") som vissa personer nyligen har kommit att kalla det" (s. 14-15).

(fortsättning följer)

Källänk: https://thanhnien.vn/di-cao-chua-tung-cong-bo-cua-hoc-gia-vuong-hong-sen-tu-noi-lai-toi-cai-185230511235207107.htm