80 år av litteratur i en region

Åttio år som överbryggar två århundraden (1945-2025) är inte en lång tid i nationens långa historia, men Ha Tinh -litteraturen har lämnat många viktiga spår i flödet av nationell litteratur, fortsatt traditionen från tidigare århundraden och med rätta förtjänat sitt rykte som en stor kulturell region i landet.

Många forskare värdesätter litteraturen i Nghe An-provinsen (inklusive Ha Tinh-provinsen) högt, både vad gäller folklitteratur och skriven litteratur, och anser att den är en av landets tre största kulturregioner, näst efter Thang Long - Hanoi och Hue. Detta är ganska övertygande eftersom det finns sunda vetenskapliga skäl. Från 1200-talet till slutet av 1900-talet, från de tidiga stadierna till den nationella litteraturens blomstrande perioder, gjorde Ha Tinh betydande bidrag både vad gäller författare och verk.

Med sina unika naturliga och kulturella särdrag har Ha Tinhs litteratur bidragit avsevärt till det nationella litterära landskapet. (Foto: Dau Ha ).

I början av 1900-talet, särskilt efter augustirevolutionen (1945), genomgick den patriotiska och revolutionära rörelsen i hela landet, såväl som i Ha Tinh, en ny omvandling: en förnyelse av ideologin. Den skiftade från feodal ideologi till borgerlig ideologi och sedan till proletär ideologi. Födelsen av Demokratiska republiken Vietnam 1945 markerade en ny historisk period för nationen och inledde en ny fas för vietnamesisk litteratur. Litteraturen är en spegel som återspeglar den nationella själen. Ha Tinh-litteraturen, genom de två motståndskrigen mot Frankrike och USA, speglade livligt livet och människorna i Ha Tinh under det heroiska halvseklet. Under åren av motstånd och nationell återuppbyggnad komponerades Ha Tinh-litteraturen främst med hjälp av socialistisk realism, vilket harmoniskt återspeglade det lokala livet och människorna inom den nationella litterära ramen, men samtidigt behöll de distinkta egenskaperna hos Hong Lam-regionen.

Under kriget porträtterade litterära verk människor som var modiga i strid, rena och ädla i moral och ömtåliga i sina personliga känslor: "Passet framåt" av Tran Huu Tong, "En fläck av himlen" av Nguyen Sinh, "Tio dagar för en livstid" av Xuan Thieu. Kriget lämnade efter sig outplånliga arv, både negativa och positiva. Inför krävande och mångsidiga krav har människor genomgått differentiering, och värdehierarkin har förändrats avsevärt jämfört med tidigare. Detta är den bördiga marken för utvecklingen av berättande litteratur. Nguyen Quang Than i "Mannen som inte åkte på samma tåg", Van Phan i "Tiden genom rosenträdgården", Nguyen Quoc Trung i "Cashew-skörden" och Van Linh i "Tiggaren" lovordar ädla individer som vågar ta ansvar, är förtjusta i kreativt arbete och är redo att anamma svårigheter. Författarnas humanistiska perspektiv hjälper läsarna att känna igen och tro på godhetens ljus. Människor lever för att älska och för att kämpa.

Bilden av de hårt arbetande, modiga, motståndskraftiga och kreativa människorna i Ha Tinh har blivit en ständig inspirationskälla för provinsens litteratur.

Vid sidan av prosa skildrar poesin djupt folket i Ha Tinh under de två motståndskrigen, med unika och omisskännliga skönheter. Dessa inkluderar barn som var både lidande och heroiska, soldater som var trotsiga och optimistiska, modiga och tappra arbetare, och ärliga och hårt arbetande bönder… Pham Ngoc Canh, en militärpoet, har en berömd dikt, "Division", som sammanfattar vår armés bildande och tillväxt: "Det kommer att finnas ståldivisioner / Var som helst / Orubbliga, fängslade och slaktade." Yen Thanh, med bilden av Dong Loc-flickorna som övervinner uppoffringar, belyser traditionen med Ha Tinhs heroiska söner och döttrar.

Truppen ställde upp i rad.

Cúc! Var är du? Varför kommer du inte tillbaka och går med i gruppen?

Nio vänner var samlade:

Liten - Vår - Ha - Huong - Hoi -

Strålande vår

Gruppledaren Vo Thi Tan utlyser...

(Cuc ơi)

Under reformperioden bidrog litteraturen i Ha Tinh – ett land med unika naturliga och kulturella särdrag – till det nationella litterära landskapet – en rik och mångsidig återspegling av det vietnamesiska folkets själar under denna era. Efter de triumferande firandet av segern fortsatte Ha Tinh-litteraturen att måla upp en bild av hemlandets framsteg och övervinna många svårigheter och utmaningar, inklusive fattigdom och hotet om naturkatastrofer och översvämningar. Litteraturen är helt sanningsenlig om Ha Tinhs liv och folk, fortsätter den traditionella skönheten och framhäver modet och kreativiteten i arbetet under den nya eran. Litteraturen om havet, de nya landsbygdsområdena, industrialiseringen, hemlandets traditionella hantverk, kultur och turism under den öppna dörr-perioden blomstrade i tidningar och böcker både inom och utanför provinsen. Bilden av det hårt arbetande, modiga, motståndskraftiga och kreativa folket i Ha Tinh återspeglas i många verk.

Provinsiella ledare höll diskussioner med konstnärer och författare i samband med ett möte till minne av 50 år av litteratur och konst i Ha Tinh-provinsen efter landets återförening (30 april 1975 – 30 april 2025).

Den samtida Ha Tinh-litteraturen har utvecklats över tid och anpassats till det etablerade litterära landskapet. Den är, vad gäller ämnen, inte längre begränsad till aspekter av livet, kamp och konstruktion, utan har utökat sitt omfång till att omfatta många områden som historia, revolution, sociala frågor och kärlek. En lång rad representativa verk om historiska och revolutionära teman, som ekar röster från det förflutna, presenteras här. Vi möter bilden av den patriotiska hjälten Nguyen Bieu från Trandynastin genom "Eld från tusen djup" (Duc Ban), berörs av transporthjältarnas heroiska skönhet på de omärkta tågen som transporterar vapen till södern genom den episka dikten "Den väckta vägen" (Nguyen Ngoc Phu), lär oss om de ädla uppoffringarna hos unga män som lämnade sitt hemland för att uppnå segrar i södern under det antiamerikanska kriget genom "Krigets minnen" (Vuong Kha Son), och ser den starka kamratskapet mellan soldater i krigstid och fredstid i "Tidens fält" (Bui Quang Thanh)...

När det gäller sociala frågor målar författarna upp en bild av hemlandet under efterkrigstiden, ett landskap av umbäranden och svårigheter som inte var mindre allvarliga än de under krigstid, kännetecknat av konservativa livsstilar, egennyttiga beräkningar och föråldrade seder som hindrade framsteg: "Tidens steg" (Tung Bach), "Dit skuggor skickas" (Yen Thanh), "Buddhas födelse" (Nguyen Trung Tuyen)... Ändå sticker lysande exempel fortfarande ut och lämnar utrymme för godhet och vackra känslor mitt i svårigheterna: "Tidens märken" (Phan Trung Hieu), 80 dikter (Duy Thao); att leva ärligt sår hopp för kommande generationer: "Att skriva medan man väntar på att lotusblomman ska blomma" (Tran Nam Phong), "Nu är det höst" (Phan Trong Tao), "Inget löfte för risskörden" (Tran Quynh Nga), "Tystnad efter regnet" (Tran Tu Ngoc), "Hösttåget" (Tran Hai Van)...

I en förnyad atmosfär har många författare publicerat ett flertal diktsamlingar om familj, mödrar och kärlek med humanistiska färger som har fått stor tillgivenhet från läsarna: "Moders leende" (Nguyen Van Thanh); "Självreflektion", "Krysantemum" (Le Van Vy)...

Hemlandets kultur har blivit en inspirationskälla i Ha Tinhs litteratur. På bilden: Öppningsföreställningen av konstprogrammet

Hemlandets kultur har blivit en inspirationskälla i Ha Tinhs litteratur. På bilden: Öppningsföreställningen av konstprogrammet "Hundra år, tusen år av Hai Thuong Lan Ong" vid 300-årsjubileet av Hai Thuong Lan Ong Le Huu Tracs födelse, organiserat av Ha Tinh-provinsen. Foto: Dau Ha.

Nyhetens kraft ger liv åt verket. Konstnärligt har författarna till Hong Lam ständigt utforskat, överträffat sig själva och övervunnit gamla vanor för att hitta en ny, modern skrivstil som är rik på nationell identitet. Generellt sett följer prosa från Ha Tinh mestadels en traditionell stil, strukturerad enligt en händelseförlopp och en linjär tidslinje. Bilder från det förflutna och nuet flätas samman och betonar varandra med en konsekvent skrivstil.

När det gäller karaktärer, även om vissa verk innehåller fantastiska element, är de generellt kreativa och realistiska och bygger distinkta personligheter utöver gemensamma drag. Karaktärerna agerar under typiska omständigheter. Språket har genomgått många förändringar och blivit mer levande och levande. Vissa unga författare utforskar innovativa uttrycksmetoder och utnyttjar till och med de omedvetna och fantastiska aspekterna. Lyrisk poesi visar nya egenskaper och skiftar från traditionell realistisk bildspråk till en kombination av surrealism och modern symbolik. Den poetiska formen har skiftat från mestadels metrisk till fri vers. Språket har i allmänhet förändrats avsevärt och blivit mer levande och levande. Syntaxen är mindre stel än tidigare, rytmen är fri och ohämmad, och ordförrådet använder fler dialekter och vardagsspråk.

Ha Tinhs litterära gemenskap förenar harmoniskt generationer: generationen av författare som kämpade mot USA, generationen av författare efter landets återförening, inklusive författare från đổi mới (renoveringsperioden). Även om antalet författare inte är stort och antalet verk som publiceras årligen inte är högt, har Ha Tinhs litterära scen skapat sin egen unika karaktär: dess koppling till ett levande land rikt på litterära traditioner, en skattkammare av folklitteratur som omfattar många olika genrer som folksagor, sånger och ballader, vars inflytande på den skriftliga litteraturen är ganska varierat. Många författare har satt sina spår på den nationella litterära scenen, såsom: Xuan Hoai, Duc Ban, Duy Thao, Nguyen Ngoc Phu, Phan Trung Hieu, Tung Bach, Phan Quoc Binh…; En yngre generation visade också betydande energi, inklusive: Tran Nam Phong, Nguyen Van Thanh, Le Van Vy, Quynh Nhu, Nguyen Trung Tuyen, Tran Hau Thinh, Dang Thanh Que, Nguyen Xuan Dieu, Ha Le, Nguyen Ngoc Vuong, Dinh Qunh Langa, Yen Han Thanh N, Tran, Ngoc, Ho Minh Thong, Nguyen Thi Nguyet, Tran Hai Van, Phan The Dung Toan, Tong Phu Sa...

I modern tid har vietnamesisk litteratur uppnått många framgångar, och Ha Tinh-litteraturens bidrag kan inte förbises. Ha Tinh-litteraturen har konvergerat i den nationella litterära utvecklingen genom att veta hur man bygger vidare på sin rika litterära tradition, samtidigt som den är livfull, innovativ och mottaglig för nya prestationer.

Källa: https://baohatinh.vn/80-nam-van-chuong-mot-vung-dat-post293772.html