"Tidigare en del av staden Lac Duong, distriktet Lac Duong, provinsen Lam Dong ; nu är det Lang Biang-distriktet i Da Lat. Många liknar det vid byar i staden. Och med rätta! För mitt i stadens rytm genljuder fortfarande ljudet av gongar och trummor...", anförtrodde musikern, kulturforskaren i Centrala höglandet och byäldste Krajan Plin till mig under ett oanmält möte.
Eftermiddagssolen kastade långa skuggor över bergen. När man går längs Lang Biang-vägen, som går genom centrala Lang Biang-distriktet i Da Lat, Lam Dong-provinsen, stöter man på byarna Dang Gia Rit, Dang Gia Det, Bon Dung, Bnoh... Den äldre Krajan Plins rymliga hus ligger på huvudvägen som är uppkallad efter det legendariska Lang Biang-berget. Författaren till boken "Co Ho-Lach-folkets sedvanerätter" och ett flertal poesi- och kulturforskningsverk, Herr K'Plin, välkomnar mig in i sitt rum, som liknar ett miniatyrmuseum över etnisk kultur: "Co Ho-folkets liv i byarna vid foten av Moderberget Lang Biang är annorlunda än förr. Odling av ris med en enda gröda har blivit ett minne blott och har gett vika för kaffe, rosor och jordgubbar... som ger högre inkomster. Det är inte längre ovanligt att Co Ho-folket kör bil till jobbet eller för fritiden." Och hur är det med att bevara den traditionella kulturen? frågade jag. ”Co Ho-folket här tillbringar sina dagar med att arbeta på åkrarna, i trädgårdarna och på plantagerna; på natten blir de konstnärer. Vid foten av detta berg finns det mer än ett dussin grupper som framför gong- och trummusik för turister. Detta är också ett sätt att vårda och främja kulturella värden genom kultur”, sa äldste K’Plin.
Jag har besökt byarna vid foten av Lang Biang-berget många gånger och hört många berättelser från de äldre om förändringarna i denna vidsträckta skogsregion. Förr i tiden var detta område omgivet av täta skogar och vimlade av vilda djur; därför hade varje by skickliga bågskyttar och armborstskyttar. Varje hushåll ägde bufflar och hästar som strövade fritt i skogen, vilket ansågs vara värdefulla tillgångar. Sedan kom "lòt drà" – resor till låglandet för att besöka marknader, och de säsongsbetonade "besöken i andra byar" – genom vilka de fick värdefulla erfarenheter för att bygga upp sina samhällen.
Stående framför ett rymligt hus i hjärtat av valkretsen delade partisekreteraren för bostadsområdet Bon Dung 1, Lang Biang-distriktet, Da Lat, Pang Ting Sin, oväntat: ”Förr i tiden fanns det ett överflöd av åkermark, men med tankesättet att ’mätta sin mage’ och enbart förlita sig på risodling, bestod fattigdomen. Nu odlar varje hushåll blommor, jordgubbar, kaffe, grönsaker ... och många etniska minoritetshushåll har blivit miljonärer.” Bon Dung, som bokstavligen betyder en stor eller platt by, är nu ett välskött bostadsområde med färgglada höghus; Dang Gia (Ja), en gång en kulle täckt av cogongräs, har ersatts av de livfulla färgerna från högteknologiska blommor och grönsaker samt frodiga gröna kaffeplantager. ”Det finns otaliga berättelser från det förflutna. Nu arbetar människorna tillsammans för att bevara och främja kulturella värden och bygga ett civiliserat stadsområde”, sa rosmiljonären Pang Ting Sin självsäkert.
Byarna, numera bostadsområden vid foten av moderberget Lang Biang, står i lågor, ljudet av gongar och trummor, och melodierna från t'rưng ekar genom bergen. Det är vid den här tiden då bergsregionens unga män och kvinnor minglar med resenärer, berusade av det doftande risvinet som erbjuds vid kulturella utbytesevenemang med gongmusik. Det finns nu mer än tio sådana utbytesplatser i detta område, vilka lockar många besökare. Ursprunget till denna kulturturismmodell kommer från gongklubben "Vänner till Lang Biang", som grundades för nästan 30 år sedan av den äldre Krajan Plin.
Ikväll välkomnar Yồ Rơng gong-ensemblen i Krajan Druynhs besökare. Så snart ritualen med att söka tillstånd från andarna är avslutad fyller de resonanta ljuden av gongar, trummor och bambupipeinstrument luften. Spänningen är tydlig i turisternas ansikten när de lyssnar på en introduktion till den etniska gruppen Cơ Hos kultur, kärlekshistorien för bergsälskare kopplad till legenden om Lang Biang. Medan hon personligen spelar på gongar och steninstrument bland dussintals turister, delade Aline, en fransk kvinna: "Jag har besökt många länder i Sydostasien, och detta är en mycket intressant upplevelse. Höglandsfolkets kultur har en märklig dragningskraft. Jag kommer att dela detta med mina vänner så att de kan lära sig om detta land." Krajan Druynhs, finalist i säsong två av Vietnam's Got Talent, sa: ”Varje gongensemble här består av cirka 20 till 30 personer som förser turister med musik och mat från eftermiddag till sent på kvällen. Alla på den här platsen är artister (skratt), det kallas en 'sångarby', och att arbeta extra timmar på kvällarna har bidragit till att förändra livet i vår by.”
Byarna vid foten av Lang Biang-berget har nu blivit bostadsområden. Co Ho Lach- och Co Ho Cil-folket bevarar dock alltid sin unika kulturella identitet och anpassar den till tiden, inklusive gongkultur, folkfestivaler, traditionell musik, brokadvävning och risvinskultur... "På senare tid har kulturturismaktiviteter i detta område alltid lockat turister. Framväxten av gongutbytesgrupper har bidragit till att bevara traditionella kulturella värden och skapat ekonomiskt värde genom anpassning i turistmiljön", säger Tran Thi Chuc Quynh, sekreterare för partikommittén i Lang Biang-distriktet i Da Lat.
Lang Biang-platån är genomsyrad av legender. Sedan urminnes tider ansågs den vara centrum och ursprung för stora klaner inom Co Ho-folket, såsom Pangting, Bonyo och Krajan, som senare spreds för att etablera byar i olika regioner. Nu är den röda jordplatån hem för många fler klaner och människor från olika delar av världen, till och med från hela världen. De kommer till denna legendariska platå som av ödet och smälter in i landets kulturella flöde. K'Ho Coffee, som ligger i byn Bnơh C, är en destination för internationella turister som upplever den naturliga kaffeproduktionsprocessen. ”Vi kommer från Portugal och fick veta om den här platsen på sociala medier. Vi har ett kafé hemma, så vi ville uppleva det för att lära oss mer om K'Ho-kaffekulturen. Atmosfären här är mycket vänlig, kaffet är av hög kvalitet och de handplockade bönorna är mycket unika”, sa Daniel och Stephanie.
Efter ett ödesdigert möte har Joshua varit förknippad med denna höglandsregion i över 15 år. ”Jag har blivit en son i byn vid foten av moderberget. Här är Arabica-kaffe specialiteten. Jag arbetar med Rolan för att hjälpa byborna att etablera det lokala kaffemärket och utveckla en distinkt produkt från Co Ho-folket”, berättade Joshua. Förutom att utveckla varumärket och utöka marknaden för att förbättra lokalbefolkningens liv har Rolan och hans fru byggt charmiga trähus mitt bland kaffeplantagerna för att betjäna besökare som vill lära sig om kaffebearbetningsprocessen. Nu är sådana turistmål inte längre okända för byborna här, och det är också ett sätt att sprida skönheten i detta land inom Lang Biang World Biosphere Reserve.
Jag har gjort många resor fram och tillbaka över det vidsträckta centrala höglandet, från landet bredvid floden Dak Bla uppströms, som har sitt ursprung vid foten av Ngoc Linh-berget, till Chu Yang Sin, "porten till himlen", Mnong-platån och den etniska minoritetsregionen Ma i B'Lao... Idag har asfalt- och betongvägar ersatt de "röda grusvägarna", och bland många städer är byar fortfarande "vårdade", såsom Ako Dhong i Buon Ma Thuot; Plei Op och King Der i Pleiku; eller Ma-byn i distriktet 3, Bao Loc, Lam Dong; turistbyn Co Ho Cil i distriktet Cam Ly, Da Lat... Det här är platser där förbipasserande tycks stanna till. Där ligger fortfarande långhus inbäddade bredvid gamla träd, majestätiska gemensamhetshus står mot den blå himlen, eldsken flimrar under de äldres sorgenätter, och ljudet av gongar och trummor ekar fortfarande när byn har en festival. Där sjunger bergsflickor yal yau- och tam pit-sånger; Mödrarna håller fortfarande vävstolens rytm och brygger det doftande risvinet med örtjäst...
Byar inom stadsområden – den bilden räcker för att illustrera urbaniseringsprocessen i Central Highlands. Detta har skapat utmaningar när det gäller att bevara och främja etniska minoriteters kulturella värden. Kulturforskaren Dang Trong Ho från Central Highlands menar: ”Vi måste förfina politiken för kulturell utveckling inom ekonomisk utveckling och vice versa, så att vi både kan utveckla ekonomin och bevara etniska gruppers kulturella värden. De etniska minoriteterna i södra Central Highlands har ett mycket enkelt talesätt: ’Bevara det vi har’ och ’bygg ett nytt liv’, vilket är harmonin mellan tradition och modernitet.”
Lang Biang-distriktet i Da Lat bildades genom en sammanslagning av staden Lac Duong, kommunen Lat (distriktet Lac Duong) och distriktet 7 (staden Da Lat). Det har en naturlig yta på över 322 km² och en befolkning på över 40 000 personer, varav nästan 25 % är etniska minoriteter. Tran Thi Chuc Quynh uppgav att sammanslagningen av marken vid foten av det legendariska berget Lang Biang och den angränsande distriktet i Da Lat har öppnat upp ett område med stor utvecklingspotential. I synnerhet är utvecklingen av turism kopplad till den unika kulturen hos de lokala etniska minoriteterna en viktig inriktning.
Källa: https://nhandan.vn/buon-lang-trong-long-pho-thi-post909193.html
Kommentar (0)