Del 2: Att föra arvet vidare

Mitt i Tuyen Quang-provinsens mångfaldiga etniska symfoni finns hantverkare likt silkesmaskar i bergen och skogarna, som i tysthet spinner sitt siden och ägnar hela sina liv åt den nationella kulturens källa.

 

Mitt i den mångsidiga etniska symfonin i Tuyen Quang-provinsen finns hantverkare som silkesmaskar i bergen och skogarna, som i tysthet spinner sitt siden och ägnar hela sina liv åt den nationella kulturens källa. De bevarar inte bara kulturminnen utan är också "levande skatter", som för vidare lågan och bevarar nationens själ intakt på Tuyen Quangs land.

 

 

Herr Tong Dai Hong föddes i Tan My-kommunen, en etnisk by i Tay-folket rik på kulturella traditioner med traditionella folksånger som Then, Tinh Tau och Coi. Tay-folket i hans hemstad är mycket flitiga; från ung ålder brukade de äldre råda sina barn: "Först, slu tha; för det andra, gia giuoc" (Först, läskunnighet; för det andra, medicin). Med tiden samlade de kunskap och erfarenhet genom att dokumentera den på sidor skrivna med Tay Nôm-skriften. Dessa inkluderade folkmediciner, ritualer, läror och forntida berättelser ... som Tay-folket gemensamt kallade "thong khon", vilket betyder "visdomspåse".

Folklorist Tong Dai Hong

 

För att frigöra "thong khon" (visdom) som innehåller essensen av Tay-folkets kunskap, översatte och transkriberade han dussintals böcker om olika ämnen: gudstjänstritualer, böner; råd och läror, hur man behandlar andra, vördnad för söner, äktenskaplig trohet; och folkmediciner. Efter många års forskning designade och implementerade han Tuyen Quang Tay Nôm-skriften på en dator, i huvudsak genom att digitalisera Tay Nôm-skriften. För närvarande, med över 4 000 uppsättningar Tay Nôm-skrift för litterära verk, anser han att detta är det snabbaste sättet att bevara och skydda denna "skattkammare av visdom" och sprida kunskap till samhället och framtida generationer.

Inte bara lokalbefolkningen utan även utlänningar söker upp folkloreforskaren Tong Dai Hong för att lära sig om Tay Nôm-skriften.

Resan att låsa upp hans "kunskap" var verkligt meningsfull. I juli 2025, efter 15 år av flitigt samlande och forskning, publicerade han "Tuyen Quang Tay Nom Dictionary" (Arbetarförlaget). Detta är den första ordboken på tayspråket, vilket visar på Mr. Tong Dai Hongs stora ansträngning och engagemang i hans forskning.

Boken innehåller 6 300 ord, alla skrivna med Han Nom, Tay Nom och vietnamesiska skrifttyper. ”Detta verk är ett värdefullt tillskott till de språkliga och skriftmässiga systemen hos Vietnams etniska minoritetsgrupper”, delade Le Hong Ly, ordförande för Vietnams folkkonstförening.

 

 

Herr Vang Cha Thao, född i byn Chung Pa A i Pho Bang-kommunen, är en levande källa till kunskap om Mong-kulturen. Ända sedan barndomen har ljudet av Hmong-flöjten och ritualerna genomsyrat hans själ. Vid 13 års ålder blev den unge Thao flöjtmästare, och vid 18 års ålder bemästrade han traditionella ritualer. Hans djupa förståelse för Hmong-kulturen ledde honom från positionen som biträdande sekreterare i kommunens partikommitté till ordförande för folkkonstnärsföreningen i Dong Van-distriktet.

För närvarande är herr Thào medlem i provinsens rådgivande team för kulturella värden och insamling, och även författare till tre värdefulla forskningsartiklar om: namngivningsceremonin, inflyttningsceremonin och Hmong-flöjtens ursprung på provinsmuseet.

Den framstående hantverkaren Vàng Chá Thào har alltid varit passionerad och mån om att bevara Hmong-flöjtkulturen. I årtionden har han regelbundet besökt skolor eller hållit gratiskurser i sitt hem för att lära den yngre generationen ut Hmong-flöjtdans, seder och övertygelser.

Klasser undervisade av den framstående hantverkaren Vàng Chá Thào.

Varje fredagseftermiddag fylls Mr. Thàos rustika jordhus med ljudet av Hmong-flöjter, trummor, tvåsträngade fioler och folksånger. Denna kostnadsfria klass lockar nästan 30 Hmong-barn i åldrarna 7 till 15. Utöver att bara undervisa har Mästare Vàng Chá Thào en långtgående vision: att ta Hmong-flöjtmusiken vidare. Han har etablerat Phố Cáo Hmong Flute Club med 15 medlemmar som är hans elever och har bemästrat teknikerna.

Dessutom, med sin prestige och expertis, drev Mr. Thào aktivt kampanjer för att folket skulle avskaffa föråldrade seder. Hittills har 7 av 12 klaner i Phố Cáo använt kistor för begravningar, 16 av 18 byar har förkortat begravningstiderna och de flesta bröllop hålls nu enligt moderna seder.

 

 

Folkets konstnär Sin Van Phong anses vara en "levande skatt", byns "själ". Han är en av de få individer som fullt ut kan utföra alla traditionella ritualer som Pa Then-folket utövar i byn My Bac, Tan Trinh-kommunen. Lektionen börjar tidigt på morgonen och slutar när husen lyses upp med elektriska lampor. Många barn och ungdomar från byn lyssnar uppmärksamt på varje ord från läraren som har varit hängiven sin etniska grupps folkritualer i nästan 40 år.

Klassen av folkhantverkaren Sìn Văn Phong.

 

Herr Phong förklarade att det är en svår process att bli en Pà Thẻn-shaman. Pà Thẻn-folket har hundratals ritualer; även de som lär sig snabbt tar fem år att bemästra dem, medan vissa kan ta ett decennium eller mer att lära sig tillräckligt för att bli shaman. Därför är det en verkligt utmanande resa att hitta en efterträdare.

Varje år öppnar Mästare Sin Van Phong gratisklasser för cirka 10-12 elever. Herr Phong är glad över att 3-4 unga elever efter många års hängivenhet har fått initieringsceremonin. Hung Van Tam delade: "Efter 8 års utbildning har jag fått initieringsceremonin. För närvarande kan jag utföra många enkla ritualer, och vad gäller eldhoppningsritualen försöker jag utöva den under Mästare Phongs ledning, och jag är säker på att jag kommer att kunna göra det."

 

 

 

”Cha phin” är det första ordet som Mr. Chu Tuan Ngan, från byn Ban Pinh i Hung Loi-kommunen, lär sina elever. På Dao-språket betyder ”cha phin” förfäder, ursprung. Han förklarar att Dao-folket måste komma ihåg ”cha phin” precis som skogsfåglar aldrig glömmer att återvända till sina bon efter att ha sökt föda, och skogslöven alltid faller tillbaka till sina rötter. Att komma ihåg förfäder och ursprung är avgörande för tillväxt och mognad; även efter döden kommer anden fortfarande att kännas igen av förfäderna och kommer inte att gå vilse. Mr. Ngan undervisar på ett mycket lättförståeligt sätt, och det är just denna tydliga förklaring och analogi som gör att många människor tycker om att lära sig.

Herr Chu Tuan Ngan (längst till höger) med sina elever i färd med att datorisera Dao Nôm-skriften.

Berättelsen om herr Chu Tuan Ngan från byn Ban Pinh i Hung Loi kommun, som tog initiativet att lära ut Dao-skriften, har gett honom oändligt beröm från hela byn: "Han är verkligen en god människa. Tack vare honom kan barnen i Ban Pinh och till och med Dao-folket i Thai Nguyen ... lära sig sina förfäders skrift."

Herr Ngan sade att unga människor numera bara lär sig standardvietnamesiska och är bra på främmande språk, men de kan inte komma ihåg sina förfäders bokstäver. De stora samlingarna av böcker som gått i arv genom generationer ligger vilande i träkistor, och oron för att Dao-skriften ska försvinna fyller honom med ångest. Dessa farhågor fick honom att lämna in en ansökan till kommunens folkkommitté om att öppna en läs- och skrivkurs, vilket kommunen godkände.

 

Således öppnade Mr. Chu Tuan Ngan kurser. Gradvis lockade kurserna fler och fler människor. Dao-folk från många kommuner som Chiem Hoa, Kien Dai, Ham Yen… "knackade också på dörren" för att be om att få anmäla sig. Det som förvånade och imponerade på samhället var hur hantverkaren Chu Tuan Ngan, vid nästan 80 års ålder, var så banbrytande i att tillämpa informationsteknik. Berättelsen om honom och hans hängivna elev, Mr. Dang Van Xuan, som flitigt arbetade med gamla datorer för att förbereda lektioner spreds och inspirerade många på sociala medier.

Klassen av hantverkare Chu Tuan Ngan.

Herr Chu Tuan Ngans arbete har inspirerat många unga människor. Varje dag efter jobbet förbereder herr Ban Kim Duy, från byn Minh Loi i Hung Loi kommun, flitigt dokument, samlar in tecken, sammanställer listor, "rita" tecken, kontrollerar dem och utför sedan den tekniska operationen att koda Dao Nôm-tecknen till en dator. Hittills har han datoriserat över 10 000 uppsättningar Dao Nôm-tecken till datorer, vilket täcker över 100 antika böcker inklusive: berättande dikter, gudstjänstböcker, religiösa texter, släktforskningar och grundläggande skrivinstruktioner... Duy slutar inte där, utan är ledare för en Facebook-grupp som heter "Preserving Dao Culture and Writing" med 1 000 medlemmar. I gruppen diskuterar folk ofta betydelsen av tecknen, lägger upp videor som lär ut hur man skriver, och medlemmarna deltar entusiastiskt.

 

Under senare år har han via sociala medier fått kontakt med många djupsinniga Dao-forskare för att översätta forntida böcker som: "Böcker om familjegenealogier", "Texter om Dao-folkets migrationsresa", "Berättelsen om Ban Dai Hoi och Dang Thi Hanh", etc. Enligt Dr. Ban Tuan Nang har de just slutfört översättningen av fyra böcker och väntar för närvarande på granskning och publiceringsgodkännande från Institutet för Han Nom-studier.

 

Bilden av Nguyen Xuan Huu, en ung man från Bac Quang-kommunen, med sin cittra på axeln, som färdas längs vägarna från Tuyen Quang till Cao Bang, har blivit bekant för många. Tack vare honom sjunger många elever, från grundskolebarn som precis lärt sig spela cittra till äldre människor på nästan 90 år, fortfarande entusiastiskt de uråldriga Then-melodierna.

Xuan Huu är inte begränsad till klassrummet, utan är också en "pionjär" när det gäller att föra Then-musik till online-utrymmet. Han använder skickligt digitala plattformar som YouTube och Facebook för att spela in sina lektioner och känsloladdade framträdanden. Hans YouTube-kanal, "Xuan Huu Dan Tinh", har för närvarande nästan 50 000 prenumeranter och lockar tiotusentals visningar från publiken både nationellt och internationellt.

Herr Nguyen Xuan Huu från Bac Quang kommun introducerar Then singing för utländska turister.

Med en mer framåtblickande vision experimenterade han djärvt med att kombinera Then-sång och Tinh-lutan, och såg det som att slå två flugor i en smäll: att introducera essensen av Then för internationella vänner och samtidigt skapa ytterligare försörjningsmöjligheter för sitt folk. Och resultaten överträffade verkligen förväntningarna, särskilt från utländska besökare.

Xuan Huu berättade med glädje i ögonen: "Vissa turister är så fascinerade att de lär sig Then till midnatt. De är väldigt passionerade och lär sig varje vers, varje ton. Även om de inte helt förstår den djupa innebörden av Then-texten, känner de själen och känslan inom dem." Även efter att ha återvänt hem fortsätter många turister att dela sina intryck av Then-instrumentet med sina vänner, och ännu mer anmärkningsvärt är att de rekommenderar sina vänner att besöka Xuan Huu direkt för att prata, lyssna och lära sig Then.

 

 

Hmong-samhället, både nationellt och internationellt, känner Ly Phuoc Tinh, från byn Minh Tien i Binh Xa-kommunen, för hans stiliga utseende, lyriska sångröst och exceptionella skådespelartalanger som visas upp i hans noggrant producerade hmongspråkiga musikvideor på digitala plattformar. Många av hans videor har fått massiva visningar och entusiastiska kommentarer online, vilket har gett honom titeln "byns idol" för att han kopplar samman hmongkulturen med den bredare världen.

 

Sedan 2020 har Phuoc Tinh med hjälp av en smartphone lärt sig att filma, redigera och skapa videor som lockar många tittare. Han har en stor fanskara och äger ett TikTok-konto med över 683 000 följare, ett Facebook-konto med 112 000 följare och en YouTube-kanal med över 62 000 prenumeranter. Han har självfinansierat många musikvideor på hmongspråket. Videorna är professionellt skrivna, iscensatta och koreograferade, vilket får tittarna att känna sig som om de transporteras till de vidsträckta bergs- och skogslandskapen i Tuyen Quang, Son La och Lai Chau.

Phuoc Tinh träffar många unga hmong-personer över hela landet för att sjunga sånger på hmongspråket. Texterna är subtila och kombinerar folkmusik med modern musik. Älskad och stödd av många delade han: ”För mig måste berömmelse gynna samhället, måste skapa värde från de videor jag skapar. Som ung hmong-person måste jag hitta sätt att bidra till att främja min etniska kultur, erövra den digitala plattformen och tänka större med min passion.”

Bakom kulisserna på Ly Phuoc Tinhs musikvideo.

När man ser Tuyen Quang idag kan man tydligt känna ett kontinuerligt flöde av kultur. Traditionella värden, som vårdats och förts vidare av tidigare generationer, tas emot och bevaras med respekt av efterföljande generationer. Allt detta är tack vare otaliga hantverkares händer, sinnen och hjärtan – de tysta väktarna av arvet. Tack vare dem är forntida kulturella inslag inte längre bara minnen, utan har blivit en viktig del av livet, i harmoni med rytmen i det samtida livet och skapar ett Tuyen Quang rikt på unik karaktär!

Framförd av: Hoang Bach - Hoang Anh - Giang Lam - Bien Luan
Thu Phuong - Bich Ngoc

Del 1: Avslöjandet av skatterna från de etniska grupperna i Tuyen Quang

Del 3: Tystnaden efter den lysande harmonin

Källa: https://baotuyenquang.com.vn/van-hoa/202508/ky-2-truyen-lua-di-san-8600fc2/