Byn Dak Rang i Dak Duc kommun ligger cirka 15 km norr om Ngoc Hoi-distriktets centrum i Kon Tum-provinsen och har nästan 120 hushåll med 348 invånare, varav 99 % är Gie Trieng-folk. På helgerna lockar de livliga ljuden av gongar och traditionell sång många besökare. ”Från 2023 till idag har det inte förekommit några fall av barnäktenskap eller blodsäktenskap i hela distriktet”, var entusiasmen tydlig i orden och uttrycket från Bui Van Hien, vice ordförande för folkkommittén i Que Phong-distriktet (Nghe An-provinsen), när han delade detta med oss. Vi förstår att detta resultat inte bara återspeglar en betydande förändring i folkets medvetenhet och handlingar, utan också visar hela det outtröttliga engagemanget från hela det politiska systemet med beslutsamheten att kämpa mot barnäktenskap och blodsäktenskap, som har funnits i generationer i detta land. På eftermiddagen den 12 december besökte president Luong Cuong utrikesministeriet i Hanoi och arbetade med det. I det kyliga vädret, under det höga taket på Kon Klors samlingshus, spelade unga män majestätiska gongmelodier, barfotaflickor framförde graciösa xoong-danser, män vävde korgar och snidade statyer, kvinnor vävde tyg... Det kulturella rummet för etniska minoriteter i Kon Tum återskapades fullt och levande, vilket fängslade många turister från när och fjärran som deltog i den andra Kon Tum-provinsens etniska minoritets Gong- och Xoang-festival 2024. På morgonen den 12 december samordnade partikommittén och folkkommittén i Khau Vai kommun (Meo Vac-distriktet, Ha Giang) tillsammans med gruppen "San Dinh Charity Community" den första spadtagen för byggandet av en klassrumsbyggnad för Ha Ca-byns kombinerade förskola och grundskola i Khau Vai kommun. I samband med att premiärministern lanserade den landsomfattande rörelsen för att eliminera tillfälliga och förfallna hus, som lanserades morgonen den 12 december, deltog officerare och soldater från Xin Cai gränsbevakningspost (Ha Giang provinsiella gränsbevakning) aktivt i att stödja fattiga hushåll i området för att eliminera tillfälliga och förfallna hus. Som partisekreterare, bychef och respekterad person i byn Phai Lau, Dong Van kommun, Binh Lieu-distriktet, Quang Ninh-provinsen, har Tang Dau Tinh under årens lopp blivit en pålitlig "stödpelare" för Dao-folket i denna gränsregion. Han utmärker sig inte bara i att främja idén att människor ska stanna kvar i sina byar och skydda sin mark, skogar och nationella gränser, utan också i ekonomiska aktiviteter. För att främja jämställdhet och ta itu med brådskande frågor för barn i etniska minoritets- och bergsområden har Chu Puh-distriktet, Gia Lai-provinsen, etablerat tre "Leaders of Change"-klubbar i högstadieskolor i särskilt missgynnade byar. Klubbmedlemmarna kommer att vara pionjärer i att förändra uppfattningar och eliminera könsstereotyper både i skolan och i samhället, och arbeta tillsammans för att uppnå utveckling. Detta är en sammanfattning av nyheterna från tidningen Etniska minoriteter och utveckling. Morgonnyheterna den 12 december innehåller följande anmärkningsvärda information: Bevarandet av skönheten hos traditionella etniska dräkter i Lang Son; Frigörandet av potentialen hos medicinalörter i Dak Nong; och berättelsen om markdonationer i Bang Coc. Tillsammans med andra aktuella nyheter i etniska minoritets- och bergsregioner: Genomförandet av projekt 6, nationellt målprogram för socioekonomisk utveckling i etniska minoritets- och bergsregioner (nationellt målprogram 1719), presenterade nyligen folkkommittén i Tuong Duong-distriktet (Nghe An) gongar, trummor, högtalare och performancekostymer för traditionella konstgrupper. Beläget på en höjd av 1 086 m över havet, är Indochina Tripoint, i Bo Y-kommunen, Ngoc Hoi-distriktet, Kon Tum-provinsen, gränsen mellan tre länder: Vietnam, Laos och Kambodja. Indokina Tripoint, känt som platsen där "en tupps galande kan höras i tre länder", har blivit ett attraktivt resmål för många turister som brinner för att resa, utforska och uppleva nya saker vid triangelmarkören. Under hela sin utveckling har Quang Ninh-provinsen alltid ägnat särskild uppmärksamhet åt den omfattande utvecklingen av etniska minoritets- och bergsområden. Provinsen har särskilt utfärdat resolution nr 06-NQ/TU om "Hållbar socioekonomisk utveckling i samband med att säkerställa ett starkt nationellt försvar och säkerhet i kommuner, byar och småorter i etniska minoritets-, bergsområden, gräns- och öområden under perioden 2021-2025, med inriktning mot 2030" (resolution 06). Tack vare partiets inriktning och politik, statens stödresurser och insatser från alla delar av befolkningen har de etniska minoritets- och bergsområdena i Quang Ninh genomgått betydande förändringar. Under utvecklingsresan i byarna har många lysande exempel framkommit inom olika områden, och blivit typiska förebilder som sprider en anda av självförsörjning, självförbättring och innovativt tänkande bland etniska minoritetsgrupper. Att utnyttja styrkorna inom jord- och skogsbruk, i kombination med kultur, för att utveckla turismen, bygga upp området till ett turistmål, bidra till fattigdomsminskning och skapa hållbara försörjningsmöjligheter för människorna är en ny riktning för Ham Yen-distriktet (Tuyen Quang-provinsen) under senare år. Att koppla samman utvecklingen av kommersiellt jordbruk, tillhandahålla kapital, utsäde, vetenskapligt och tekniskt stöd och garantera produktförsäljning är styrkor i den kollektiva ekonomin. I Ham Yen-distriktet har deltagandet i länkkedjan med kooperativ gjort det möjligt för många bönder att slå igenom, bli rika och bidra till att bygga varumärken för lokala jordbruksprodukter.
I gränsbyn
Äldste A Brôl Vẻ välkomnade glatt främlingarna till sin by som om de vore hans egna barn som återvände hem efter en lång frånvaro. Det förekom varma handslag, innerliga leenden, kärleksfulla blickar och uppriktiga, enkla hälsningar. Människorna i höglandet har alltid varit så här: gästfria och genuina som skogsträden, fria som bergsvinden, ärliga som den rinnande bäcken och anspråkslösa som jorden och skogen själv.
I generationer har folket i detta land varit ståndaktiga som Trường Sơn-bergskedjan, varma som en flammande eld. Byns unga män och kvinnor tillverkar flitigt risvin, väver brokad och tillverkar unika musikinstrument. De bevarar de kulturella aktiviteterna gongmusik, xoangdans och flera traditionella festivaler som Cha Chah-festivalen (kolfestivalen), buffelfestivalen... Vid 77 års ålder har byns äldste, den förtjänstfulle hantverkaren A Brôl Vẻ, hår som blivit vitare av tiden, men hans ögon är fortfarande skarpa, hans händer smidiga och hans röst melodisk. Han minns fortfarande tydligt sina förfäders seder och kulturella traditioner. I sin ungdom stred han i strider; i sina skymningsår njuter A Brôl Vẻ av turism och lär barn många sånger, flöjtmelodier och gongmusik... för att bevara Giẻ Triêng-folkets kulturella identitet.
Trots civilisationens och urbaniseringens virvelvind som sveper genom livets alla hörn, bevarar människorna här fortfarande sina gamla traditioner. Byn har etablerat två hantverkarlag för att underhålla ljudet av gonggonger och trummor, tillsammans med de graciösa och flytande Xoang-danserna. Förr i tiden mobiliserade byborna A Brol Vẻ och Bloong Lê byborna för att bilda två hantverkarlag, ett för de äldre och ett för de unga. Tack vare att dessa hantverkare "förde vidare facklan" blomstrar de två lagen nu. Gamla och unga, män och kvinnor, utövar entusiastiskt och engagerar sig i kulturella utbyten med andra etniska grupper inom och utanför provinsen. Invånarna i byn Đăk Răng deltar också i kultur- och sportfestivaler för olika etniska grupper, gong- och trumkulturfestivaler samt folksång- och dansfestivaler av olika skala... Dessa aktiviteter har bidragit avsevärt till att bevara och främja det kulturella arvet hos den etniska gruppen Giẻ Triêng.
Anmärkningsvärt nog är äldste A Brol Vẻ skicklig på att tillverka och använda 15 olika musikinstrument. För att bevara sitt kulturarv har han öppnat ett flertal kurser där han undervisar ungdomar i byn i instrumenttillverkning, flöjtspel och gongspel. Han har rest till Hanoi tre gånger och Ho Chi Minh-staden en gång för att uppträda på stora festivaler.
I byn Dak Rang övar en grupp på cirka 50 manliga och kvinnliga hantverkare i traditionella dräkter två gånger i månaden på Xoang-danser och gongmusik och skapar nya danser så att ljuden genljuder i bergen och skogarna. I brist på pengar samlade hela byn noggrant sina besparingar och ris för att köpa en uppsättning gongar så att ljudet kunde höras vida omkring. De flesta bybor är idag helhjärtat hängivna att bevara och föra vidare dessa traditioner, samtidigt som de fortsätter att upprätthålla de vackra festivalerna, sederna och bruken.
Kulturens vitalitet
Dak Rang lockar turister med sin typiska traditionella kultur. Många kommer hit för att finna lugn och ro hos de ärliga och enkla människorna, för att fördjupa sig i ljudet av gongar och trummor som spelas av hantverkare, för att beundra traditionella musikinstrument och dräkter under de svala halmtaken i de gemensamma husen, för att njuta av traditionell mat och för att bli fängslade av de melodiska Gie Trieng-folksångerna. Längs byns vägar, klädda i traditionella dräkter, spelar männen gongar och trummor, kvinnorna utför xoang-dansen, och hela byn verkar fira.
Det är uppmuntrande att se att i Dak Rang, från ena änden av byn till den andra, har nästan varje hus en vävstol och färgglada brokadtyger. Många Gie Trieng-kvinnor, som fru Y Ngoi, Y Gio, Y Pleor och Y Ngan, arbetar trots sin ålder fortfarande flitigt vid sina vävstolar och väver brokadtyger varje dag. På festivaldagar "visar unga och gamla, män och kvinnor, upp sin skönhet" i färgglada brokadkläder. För närvarande upprätthåller cirka 30 kvinnor i Dak Rang-byn regelbundet brokadvävningen. I gruppen finns två huvudhantverkare som lär ut brokadvävning till den yngre generationen: hantverkarna Y Ngan och Y Gio. Förutom dessa två huvudhantverkare bjuder byn också in flera äldre, skickliga brokadvävare för att undervisa den yngre generationen.
Hieng Lang Thang, ordförande för folkkommittén i Dak Duc kommun, berättade att för att effektivt utveckla turismen har vissa välbärgade hushåll byggt modeller för hemvist och guidat turister till kulturella aktiviteter i byn. Dak Duc kommuns styrelse stöder och uppmuntrar också människor att bygga modeller för gemenskapsturism och tillhandahålla upplevelsebaserade tjänster relaterade till jordbruks- och landsbygdsproduktion. I framtiden kommer de att fortsätta fokusera på att utnyttja styrkorna hos traditionella hantverksprodukter som vävning, statyhuggning och brokadvävning. Samtidigt kommer de att begära stöd från högre myndigheter för att investera i infrastruktur som tjänar turismutvecklingen.
För att bevara och skydda sin traditionella kulturella identitet etablerade byn Dak Rang en hantverksgrupp ledd av äldste Brol Ve, som lockade 30 medlemmar, inklusive gongmakare, traditionella musikinstrumentmakare, skulptörer och brokadvävare. Förutom att delta i kulturevenemang och festivaler lär byns hantverksgrupp även ut Gie Trieng-folkets folkkultur till den yngre generationen i byn.
[annons_2]
Källa: https://baodantoc.vn/lang-van-hoa-o-nga-ba-bien-gioi-1733901879654.htm
Kommentar (0)