Igår sms:ade min systerdotter, som bor i Vung Tau, mig och frågade: "Moster, varför tar mamma mig till Ai Tu-bron när hon älskar mig så mycket?" Min farbrors familj flyttade till södern för länge sedan för att starta ett företag. Det som alltid gör mig glad är att min farbror, moster och deras syskon alltid lär sina barn och barnbarn om sina rötter och hemstad. På årsdagen av mina morföräldrars död förbereder min farbror alltid en minnesfest långt borta så att barnen där minns dagen och vet vems död det är. Barnen som är födda och uppvuxna där får alla åka tillbaka till sin hemstad minst en gång. De hör Quang Tri- dialekten från sina morföräldrar, förstår dialekten "hemifrån" och är alltid nyfikna och ivriga att lära sig om sitt hemland. På min systerdotters fråga svarade hon: "Jag såg en kvinna på Facebook som vaggade sitt barn så där, moster, men jag förstår inte varför mamma skulle vagga sitt barn till Ai Tu-bron. Betyder inte Ai Tu, enligt min uppfattning, 'kärlek är död'?"
Åh min kära, min älskade, jag ska till Ai Tu-bron.
Hustrun väntar på att hennes man ska bestiga berget Vọng Phu.
En dag kommer månen att gå ner.
Cikadorna sjunger på sommaren, hur många höstar ska det dröja innan jag möter honom igen?
Denna folksång har gått i arv genom generationer, så ingen känner till upphovsmannen. Namnet Vọng Phu (väntar på sin man) kommer från berättelsen om Tô Văn, den äldre brodern, som upptäckte att hans fru var hans yngre syster, Tô Thị, från ett ärr på hennes huvud som han själv hade orsakat när de var barn. Överväldigade av sorg lämnade mannen och brodern, och hustrun, bärande på sitt barn, väntade på honom dag efter dag tills hon förvandlades till sten. Ortsnamnet Vọng Phu finns i många provinser och städer över hela landet, var och en med sin egen legend eller berättelse, som alla delar samma betydelse för att förklara en klippa eller ett berg som liknar en mor som håller sitt barn. Hur är det med Ái Tử-bron? Finns det någon berättelse relaterad till dess namn? Enligt en annan tolkning betyder Ái Tử att älska sitt barn. Det finns dock nästan inget dokument eller någon berättelse som förklarar ursprunget till detta namn i detalj.
-Illustration: LE NGOC DUY
Innan Ai Tu officiellt införlivades i Vietnams karta var det en del av O Chau-regionen i Champa. År 1306, genom äktenskapet mellan prinsessan Huyen Tran och Champakungen Che Man, tillhörde O Chau-regionen Tran-dynastin. Champafolket övergav landet och flyttade söderut, och de första vietnameserna migrerade från norr för att bosätta sig här. År 1307 ändrade Tran-dynastin namnet på Ri Chau till Hoa Chau, O Chau till Thuan Chau, och Ai Tu tillhörde Hoa Lang-distriktet inom Thuan Chau. År 1469 ritade kung Le Thanh Tong om kartan över hela landet och omorganiserade de administrativa enheterna; Ai Tu tillhörde Vo Xuong-distriktet, Trieu Phong-prefekturen, Thuan Hoa-provinsen.
År 1558 tillträdde hertig Nguyen Hoang, som hade ambitionen att etablera ett kungarike i Dang Trong (södra Vietnam), sin post i Ai Tu. Enligt boken "Vietnamese History of Dang Trong" (Phan Khoang), när Lord Nguyen Hoang bestämde sig för att stanna till vid Ai Tu, kom de lokala äldste för att visa sin respekt och erbjöd honom sju vattenkrukor efter att ha hört talas om hans ankomst. Tänk dig, i den brännande hettan i det södra landet, efter en lång resa, var dessa sju vattenkrukor otroligt värdefulla. Dessutom sa storläraren Nguyen U Di att detta var ett omen om "vatten", en bra början för en långsiktig nationell sak. Under Lord Nguyen Hoangs styre blomstrade Ai Tus land och folket åtnjöt fred . Således var Ai Tu den första vaggan som Nguyen-dynastin använde som en språngbräda för att utöka sitt territorium söderut.
Under krigsåren var Ai Tu känd som en av USA:s och Sydvietnams största militärbaser i centrala Vietnam. Ai Tu blev ännu mer känd när USA byggde en massiv helikopterlandningsplats där. Den amerikanska militären flyttade invånarna för att ge plats åt byggandet av ett flygfält, befästningar och ammunitionsdepåer som täckte över 150 hektar. Med den amerikanska militärbasen belägen där började invånarna i Ai Tu och de omgivande områdena "arbeta för USA" och utföra olika jobb, allt från administration till hushållsarbete, tvätt och städning av rum för de amerikanska soldaterna. Min moster arbetade där tidigare; hon minns fortfarande några trasiga engelska fraser och känner sig fortfarande bitter över den tragiska döden av sin kusin som dog när en hög med ris föll på honom medan han hämtade ris från lagret. Att arbeta för den amerikanska militärbasen i Ai Tu på den tiden orsakade att många familjer splittrades, och många kvinnor bär fortfarande på stigmat än idag.
När Ai Tu-basen befriades lämnade krigsresterna efter sig ett öde markområde täckt av skrot och landminor. Lokala män använde metalldetektorer för att leta efter krigsrelaterat skrot runt Ai Tu-flygfältet. Trots farorna försörjde sig detta yrke onekligen många familjer i området under dessa svåra tider.
Nästan 50 år efter kriget är Ai Tu nu en enkel stad belägen vid riksväg 1. I närheten ligger en annan by, också den vid namn Ai Tu, som tillhör kommunen Trieu Ai. År 1986 tog min far vår familj till detta land för att börja ett nytt liv. Han döpte sin förstfödda dotter, mig, till ordet "Ai" för att alltid komma ihåg var han föddes och växte upp. Min far sa alltid att man alltid måste komma ihåg sina rötter. Men ärligt talat, trots att jag försökt ta reda på det och frågat runt, vet jag fortfarande inte mycket mer om Ai Tu-bron, en liten bro några hundra meter från mitt hus nu. Ai Tu-bron, som nämns i den gamla folkvisan, är fortfarande en mycket vanlig bro, utan någon mystisk historia eller legend. Min far sa att vaggvisan bara kan vara en ordlek.
Det tar alltid lång tid för en plats att utvecklas, för ett barn att växa upp och mogna. Jag vet inte mycket om historia, så inom ramen för min förståelse skulle jag inte våga ge ett specifikt svar till min brorson som älskar sin hemstad och bor långt borta. På senare år har Ai Tu flygplats förändrats. Från en öde vit sandstrand har den nu blivit ett industrikluster med många fabriker som redan är i drift och under uppbyggnad, vilket ger jobb åt många människor i området. Byn Ai Tu har också förvandlats, med ett motorvägsutbyggnadsprojekt, och människors mark, mätt i tunnland och hektar, är värd miljarder dong. Människor som aldrig höll fem eller tio miljoner dong kontant, som köpte allt på avbetalning, har plötsligt förändrat sina liv, bygger vackra hus och äger bilar. Byn Ai Tu har förändrats dramatiskt med sina storslagna och vackra hus.
När jag pratar om mitt hus säger jag alltid att det ligger några hundra meter från Ai Tu-bron. Det är som ett landmärke att hålla sig i, så jag brukade säga till mina yngre syskon, om de någonsin gick vilse, att komma ihåg att säga att vårt hus låg nära Ai Tu-bron. Mina syskonbarn, även de som besökte oss för första gången, brukade säga till chauffören att stanna nära Ai Tu-bron, och de klev alla av vid rätt hus. Den vaggvisan är som ett meddelande hemifrån, en kärleksfull påminnelse långt ifrån, men ändå inte alls obekant.
Dieu Ai
Källa
Kommentar (0)