Våren lämnar efter sig

Min mormor gick bort för sex år sedan, men när familjen samlas känns det som om hon fortfarande sitter i sin välbekanta stol, med ögon som glittrar av glädje.

Den utökade familjen, inklusive mor- och farföräldrar, i sitt nya hem - Foto: Tillhandahållen av författaren

Mina morföräldrars hus låg i Binh Duong (nu Ho Chi Minh-staden), tidigare Song Be. På den tiden brukade min far ta min mamma och mig på sin rangliga cykel från gamla Ho Chi Minh-staden. I minnet av ett tre- eller fyraårigt barn som satt bakom och klamrade sig hårt fast vid min fars svettdränkta rygg, kändes vägen till mina morföräldrars hus oändligt lång.

Under torrperioden virvlar dammoln upp under hjulen; och under regnperioden är den röda grusvägen full av gropar, och jag kommer hem täckt av lera.

Innan elektriciteten kom var min mormors hus svagt upplyst av oljelampor på natten. Det tjocka, djupa mörkret på landsbygden gav näring åt barns fantasi med alla möjliga skrämmande saker, men det gav mig också otroligt vackra månskensnätter.

Månskenet badade gården, och alla samlades runt träplattformen. Det fanns inget vin, te, kakor eller sötsaker, bara några få utdragna samtal som ändå fyllde ett hörn av trädgården med livligt prat.

De avkopplande eftermiddagarna på landet lämnade också många oförglömliga minnen i mitt minne. Sent på eftermiddagen, när solen började gå ner, brukade min farfar ta mig med till trädgården för att samla torr ved för att göra upp en eld.

Min farfar och jag brukade gå till sapodillaträdet och leta efter frukt bland dess frodiga gröna bladverk, eller besöka körsbärsbusken för att plocka mogna, röda bär som hängde från grenarna. Ibland plockade han cashewnötter åt mig; fruktköttet doppades i sötsurt salt, och nötterna rostades över eld. Den fylliga, nötiga aromen av rostade cashewnötter dröjer sig kvar i mitt minne, en underligt väldoftande och minnesvärd doft!

Varje vår brukade min mormor baka banh chung (traditionella vietnamesiska riskakor). Hon plockade bladen från sin trädgård, använde fläskkött från grisar hon uppfödde och skördade det klibbiga riset från sina egna åkrar – allt var lättillgängligt från hennes trädgård, enkelt och rustikt.

Hela familjen samlades runt brunnen för att tvätta bladen, skölja det klibbiga riset och marinera köttet. Mormor slog in kakorna utan formar och använde bara sina smidiga, erfarna händer för att göra varje kaka perfekt fyrkantig och prydlig. De nätter jag tillbringade liggandes på mattor och under filtar vid kökshärden och tittade på kakorna sjuda, lukten av köksrök blandad med doften av blad och den rika aromen av klibbigt ris får mig fortfarande att gråta varje gång jag tänker på dem.

Efter ungefär tio säsonger av att ha bakat bánh chưng (traditionella vietnamesiska riskakor) rådde min familj min mormor att vila eftersom de var oroliga att hon skulle bli trött. Alla tvekade att säga ifrån, rädda för att göra henne upprörd genom att tro att hennes barnbarn inte visste hur man bevarar de gamla traditionerna. Men min mormor log bara och sa att hon i år "gick i pension".

Min mormor brukade skälla ut mina farbröder och mostrar för att de köpte allt och slösade pengar, för då hade vår familj det svårt. Nu när livet är bättre kan vi tillverka saker själva eller köpa dem, så länge alla är glada och bekväma; på så sätt blir Tet verkligt meningsfullt.

Att ta hand om blommor för att möta efterfrågan på blommor inför Tet-firandet (månnyåret) - Illustrationsfoto

Livet gick vidare, och mina morföräldrars hus genomgick flera stora renoveringar, men min mormor vägrade absolut att låta dem byta ut det gamla, slitna klinkergolvet. Min mor berättade att förr i tiden, när de sparade ihop lite pengar, brukade min farfar ta med sig min mormor för att köpa varje tegelsten individuellt för att spara pengar till huset.

När vi äntligen hade tillräckligt med pengar för att bygga hade tegelstenarna blivit fläckiga av att ha stått oanvända så länge. Mina morföräldrar brukade ta dem till brunnen och noggrant skrubba rent vart och ett så att vi, deras barnbarn, kunde få ett vackert och anständigt hus. Dessa tegelstenar, som belagde en lång period av min mormors liv, påminner oss om en tid av fattigdom men också av hårt arbete och enighet. Det är den största tillgången mina morföräldrar lämnade efter sig till sina ättlingar.

Det gamla huset verkade ogenomträngligt, men allt eftersom mina kusiner växte i antal, sa min mormor åt mina farbröder och mostrar att riva det och bygga ett nytt. Vi var likgiltiga och firade entusiastiskt det nya, rymliga huset, i tron ​​att min mormor bara skulle bli lite upprörd, precis som hon hade varit under tidigare husrenoveringar.

Efter att mormor gått bort, när vi städade rummet, hittade vi en gammal, flisig tegelsten gömd djupt nere i skåpet, och plötsligt vällde allas ögon upp av tårar. Det finns saker som, när vi väl förstår dem, inte längre finns en chans att be om ursäkt.

Genom att älska sina barnbarn mer än sig själv lärde min mormor oss att det inte betyder att bevara familjetraditioner och hålla fast vid föråldrade seder. Det hon ville att vi skulle värna om var hennes ättlingars fridfulla och meningsfulla framtid.

Varje vår, när hela familjen samlas, känner jag det som om min mormor fortfarande sitter i sin välbekanta stol, hennes ögon nedtonade av tiden men glittrande av glädje när hon ser mina syskon och mig skratta och leka glatt.

Huset är annorlunda nu; det gamla tegelgolvet är borta, men den traditionella arkitekturen som min mormor lämnade efter sig är fortfarande intakt. Det har gått sex år sedan hon gick bort…

Vi inbjuder läsare att delta i skrivtävlingen "Springtime Home" .

Som en källa till andlig näring under månnyåret, tidningar Ungdom Tillsammans med vår partner, INSEE Cement Company, fortsätter vi att bjuda in läsare att delta i skrivtävlingen "Springtime Home" för att dela med sig av och presentera ert hem – er varma och mysiga oas, dess funktioner och oförglömliga minnen.

Huset där dina morföräldrar, föräldrar och du föddes och växte upp; huset du byggde själv; huset där du firade ditt första Tet (månsnyår) med din lilla familj... alla kan skickas in i tävlingen för att presenteras för läsare över hela landet.

Artikeln "Ett varmt hem på våren" får inte tidigare ha deltagit i någon skrivtävling eller publicerats i några medier eller sociala nätverk. Författaren ansvarar för upphovsrätten, och organisationskommittén har rätt att redigera artikeln om den väljs ut för publicering i publikationer. Ungdom De kommer att få royalties.

Tävlingen kommer att äga rum från 1 december 2025 till 15 januari 2026, och alla vietnameser, oavsett ålder eller yrke, är välkomna att delta.

Artikeln "Ett varmt hem på en vårdag" på vietnamesiska bör vara högst 1 000 ord lång. Foton och videor uppmuntras (foton och videor hämtade från sociala medier utan upphovsrätt accepteras inte). Bidrag accepteras endast via e-post; vanlig post accepteras inte för att undvika förlust.

Bidrag ska skickas till e-postadressen maiamngayxuan@tuoitre.com.vn.

Författare måste uppge sin adress, telefonnummer, e-postadress, bankkontonummer och personnummer så att arrangörerna kan kontakta dem och skicka royalties eller priser.

Tidningspersonal Ungdom Familjemedlemmar kan delta i skrivtävlingen "Springtime Warmth" men kommer inte att räknas med för priser. Organisationskommitténs beslut är slutgiltigt.

Vårens skyddsrums prisutdelning och lanseringen av ungdomens vårspecialutgåva

Juryn bestod av välkända journalister, kulturpersonligheter och representanter från pressen. Ungdom Juryn kommer att granska de bidrag som har klarat den preliminära omgången och utse vinnare.

Prisutdelningen och lanseringen av specialnumret Tuoi Tre Spring är planerade att hållas på Nguyen Van Binh Book Street i Ho Chi Minh-staden i slutet av januari 2026.

Pris:

1:a pris: 10 miljoner VND + certifikat, Tuoi Tre vårutgåva;

1 andrapris: 7 miljoner VND + certifikat, Tuoi Tre vårutgåva;

1:a tredjepris: 5 miljoner VND + certifikat, Tuoi Tre vårutgåva;

5 tröstpriser: 2 miljoner VND styck + certifikat, Tuoi Tre vårutgåva.

10 läsarnas valutmärkelser: 1 miljon VND vardera + certifikat, Tuoi Tre vårutgåva.

Röstpoängen beräknas baserat på interaktion med inlägget, där 1 stjärna = 15 poäng, 1 hjärta = 3 poäng och 1 gilla-markering = 2 poäng.

Tillbaka till ämnet

QUYNH YEN

Källa: https://tuoitre.vn/mua-xuan-ngoai-de-lai-20260113082948323.htm