Behåll namnet i hundra år

Lady Thu Bon Festival i Trung Phuoc stad. Foto: MINH THONG

1. Han heter Huan och har varit borta hemifrån i mer än fyrtio år. Han började sin karriär i Vung Tau, förmodligen under de senaste tio åren, när livet stabiliserades, återvände han ofta till sin hemstad. Det verkar som att föraningen om att någon närmade sig ålderdomen blev en lust att återvända oftare.

I artiklarna som skickats från söder för att bidra till hemstadstidningen – artiklar signerade av Nguyen Dai Buong, läser jag en vag, vag men kvardröjande nostalgi. Dai Buong är det namn som människor i åldern 50 år och äldre i den övre delen av Thu Bon-floden använder för att kalla sin by.

Det verkar som att bara de har tillräckligt med erfarenhet för att bevara minnet av byn Dai Buong på Thu-flodens vänstra strand – där det finns en berättelse om en "tvillingpersikoträdgård" med 13 familjer som älskar varandra och bygger upp byn Dai Binh med gröna grönsaker och frukter.

Dai Binh, med Nom-namnet Dai Buong, är det gamla bynamnet som är från samma tid som de äldsta byarna i Quang Nam . Sedan 1602, efter att Lord Nguyen Hoang etablerat Quang Nam-citadellen och delat upp systemet med byar, kommuner och distrikt, fanns det också byarna Dai Buong och Trung Phuoc.

Byfestival i Trung Phuoc. Foto: MINH THONG

Dai Buong eller Dai Binh är egentligen samma sak, men människor som har varit hemifrån länge bär fortfarande med sig namnet på sin hemstad från sin barndom.

På denna sida av floden ligger byn Trung Phuoc, numera en stad, och har en marknad som är äldre än själva byn. I hundratals år har de två byarna Dai Binh och Trung Phuoc, som ligger på varsin sida om floden, bevittnat oro och separation.

Bara en färja och en bro bort är bybornas uppförande annorlunda. Folket i Trung Phuoc är kvicktänkta och listiga på grund av den industriella livsstilen från Nong Son-kolgruvan, och inflytandet från den urbana livsstilen från de människor som evakuerade från städerna, och också för att mitt i landet finns en marknad - en plats att samla produkter från Ty-, Se- och Duoi Chieng-källorna för att transportera nedströms och ta emot fisksås från färjan uppströms från Hoi An.

Dai Binh-folket är vänliga och talar långsamt. Dai Binh-flickor är kända för sin skönhet i Quang Nam. Men Trung Phuoc-kvinnorna är påhittiga och kapabla.

För mer än 15 år sedan, när Nong Son-distriktet grundades, var till och med invånarna i Quang Nam obekanta med ortsnamnet. Men när de fick veta att distriktet hade byn Dai Binh, Trung Phuoc och Nong Sons kolgruva, verkade alla veta.

De lyssnar eftersom musikern Dinh Tham och poeten Ngan Vinh nämnde namnet "Trung Phuoc-färjan" i den själfulla melodin i sången "Que Son, Motherland of Love". Likaså känner människor långväga ifrån byn Dai Binh eftersom de har hört talas om den "miniatyriserade sydstatsbyn" i hjärtat av Quang Nam.

Eftersom Trung Phuoc, Dai Binh från konst och media tilldelas en status som är högre än landets geografiska läge på kartan.

Trung Phuoc - Dai Binh färjeterminal. Foto: XH

2. En ung person pratade om namnen på platser och byar och sa: "Hur många namn i Hanoi och Saigon finns inte längre på kartan men är odödliga i människors hjärtan?"

Det är inte förlorat, eftersom namn inte existerar i människors begränsade minne, utan vidare är de sediment som inkapslar andliga värden. Inte längre i administrativa dokument, utan de kommer att finnas mitt i litterära sidor, dikter och sånger.

Inte längre i vardagen, utan kommer att finnas där bland forskningsströmmarna, i de mänskliga minnen som förts vidare genom generationer genom att namnge saker de älskar, såsom barnnamn, kreativa pseudonymer... Till och med det gamla bynamnet förs över för att namnge nya bosättningar. De fördubblar sitt hemland i tillflyktsorter...

Det förväntas att Nong Son-distriktet i juli kommer att slå samman sina administrativa enheter och återgå till den västra delen av Que Son-distriktet. Namnet Trung Phuoc stad kommer säkerligen att behållas, tillsammans med kvarteren Dai Binh, Trung Phuoc 1, Trung Phuoc 2... När det gäller namnet Nong Son kommer det förmodligen att vara "odödligt" i människors hjärtan på grund av namnet på Nong Son kolgruva och Nong Son-bron.

Morbror Nguyen Dai Buong sa att omkring 1963 var han och min far båda elever på Dong Giang High School, nuvarande Hoang Hoa Tham High School ( Da Nang City).

Under de följande åren var kriget hårt och båda familjerna följde strömmen av människor för att evakuera till Hoang Van Thu Special Zone - som nu omfattar de fyra kommunerna Que Loc, Que Trung, Que Lam och Que Ninh.

Strömmen av människor som evakuerades från stadsområden som Da Nang, Hoi An och de angränsande slätterna stannade alla kvar runt Trung Phuoc och Dai Binh. Efter befrielsen återvände många till staden, men de flesta valde att stanna kvar i Trung Phuoc, inklusive mina morföräldrars familj.

Byn Dai Binh har nu många familjer som bosätter sig utomlands eller bor i storstäder. De gjorde i tysthet en "migration" eftersom landets historia har välkomnat flyktingströmmen. Men till skillnad från tidigare tog de med sig namnet på det land som skyddade deras förfäder, vilket skapade Tran- och Nguyen-klanerna i byn Dai Binh i ett främmande land...

Källa