Söker i stillhet efter minnen från det gamla yrket.

(GLO) - I slutet av 2025 kommer boken "Traditionellt vävhantverk i Binh Dinh-provinsen (från 1800-talet till nutid)" av mästare Hoang Binh att släppas till läsarna som ett noggrant undersökt verk om ett hantverk som en gång var nära förknippat med människornas liv i Binh Dinh-provinsen.

Herr Hoang Binh, född 1975, kommer från kommunen An Tuong Tay, Hoai An-distriktet, provinsen Binh Dinh (nu kommunen An Tuong, provinsen Gia Lai). Han tog examen med huvudämne i informations- och biblioteksvetenskap från Hanois kulturuniversitet 1996 och en magisterexamen i vietnamesisk historia från Quy Nhon-universitetet 2020.

Han är för närvarande biträdande chef för avdelningen för administrativa och allmänna frågor (provinsbiblioteket) och medlem i avdelningen för folkkonst (thuộc, den provinsiella föreningen för litteratur och konst).

Bakom boken "Traditionellt vävhantverk i Binh Dinh-provinsen (från 1800-talet till nutid)" ligger minnen från landsbygden och den ihärdiga resan med att samla, läsa dokument och utföra fältarbete av en bibliotekarie som brinner för lokal historia och kultur.

Från minnen från landsbygden till sidor med traditionellt hantverk.

* Vad motiverade dig att lägga ner många år på att undersöka och sammanställa boken "Traditionellt vävhantverk i Binh Dinh-provinsen (från 1800-talet till nutid)"?

– Ända sedan ung ålder var jag bekant med bilden av mullbärsodling och silkesmaskuppfödning i min hemstad, särskilt i byarna Buong och Cui. Jag hörde dock bara talas om vävning från min far, eftersom när jag växte upp i byn utövade ingen familj fortfarande hantverket.

När jag läste gamla dokument insåg jag att vävning en gång spelade en betydande roll i Binh Dinhs ekonomiska och kulturella liv. Särskilt under den franska kolonialtiden byggdes textilfabriken Delignon i Phu Phong (Tay Son) år 1903. Djupgående forskning om vävning i Binh Dinh är dock fortfarande ganska begränsad, och det tillgängliga materialet är utspridda över många källor.

För över 10 år sedan började jag forska och samla material. Inledningsvis var det bara personliga anteckningar, men ju mer jag läste, desto fler intressanta saker upptäckte jag. Materialet om vävbyar och de textilprodukter som en gång var allmänt omsatta formade gradvis idén hos mig att genomföra ett vetenskapligt arbete i detta ämne.

* För att skriva den här boken måste du ha tillgång till många informationskällor…

MSc. Hoang Binh har lagt ner mycket arbete på boken "Traditionellt vävhantverk i Binh Dinh-provinsen (från 1800-talet till nutid)". Foto: NN

– Det stämmer. Jag använde en hel del olika källor, och det är nödvändigt för jämförelse och kontrast.

Först finns geografiska och historiska böcker från Nguyen-dynastin såsom: Dai Nam Nhat Thong Chi, Dong Khanh Du Dia Chi, tillsammans med många arkivdokument om handel och hantverk i centrala Vietnam.

Dessutom finns det andra verk relaterade till Binh Dinh, såsom: Nguyen Dinh Daus studie av Nguyen-dynastins jordregister, särskilt avsnittet om Binh Dinh-provinsen; Quach Tans arbete om landskapet i Binh Dinh; Bui Van Langs studie av Binh Dinh-provinsens geografi; och utdrag ur Tran Duy Ducs memoarer om vävning eller tyghandel...

Jag fick också tillgång till en mängd franskspråkigt material från de öppna dataarkiv som tillhör Franska nationalbiblioteket, Franska skolan för studier i fjärran östern och flera källor på internet.

Förutom att läsa dokument tillbringade jag tid med fältarbete i flera hantverksbyar och träffade äldre människor för att dokumentera deras minnen. Berättelser som verkade väldigt vardagliga, som att väva hemma eller sälja tyg på marknaden, gav många levande detaljer till min forskning.

* Vilka är enligt din åsikt de mest framträdande kännetecknen för traditionell vävning i Binh Dinh?

- Förr i tiden hade Binh Dinh många traditionella vävbyar, bland vilka den mest kända var "bönsilke". "Böna" syftar på processen att kombinera många silkestrådar för vävning. Bönsilke delas in i flera typer som böna 2, böna 3, böna 4 och böna 6; av vilka böna 4 vanligtvis används för att tillverka kläder.

Men sedan början av 1900-talet, med den starka utvecklingen av industriella textilier, har många traditionella vävbyar gradvis krympt eller försvunnit. Att dokumentera vävningens historia är därför också ett sätt att bevara en del av det lokala kulturminnet.

Att vårda en passion för forskning från ett "levande arkiv" av resurser.

* Hur påverkade arbetet på biblioteket din forskningsinriktning, särskilt att ha varit ansvarig för informations- och dokumentationsavdelningen under en period?

– Jag tror att biblioteksmiljön har hjälpt mig mycket. När jag arbetade med lokalhistoria fick jag tillgång till många dokument relaterade till historia, kultur och människor på olika orter.

För mig rymmer bibliotekets lokalhistoriska samling en mängd "levande dokument". Den innehåller böcker, tidningar, tidskrifter, forskningsrapporter och ibland till och med sällsynt material.

Processen att läsa och organisera dokument hjälpte mig att få en djupare förståelse av regional historia och kultur, och gav också upphov till nya forskningsinriktningar.

* Vilka bidrag anser du att bibliotekets lokalhistoriska samling kan ge till bevarandet och främjandet av lokala kulturella och historiska värden ?

- Provinsbibliotekets lokalhistoriska arkiv innehåller för närvarande över 3 000 böcker och dokument relaterade till kulturarv såsom Champa-kulturen, Tay Son-rörelsen och Tay Son-dynastin, Binh Dinhs traditionella kampsport, traditionell opera och folksång... Dessutom finns det mer än 7 600 digitaliserade utdrag från lokalhistoria.

Dessutom finns det många franskspråkiga dokument översatta från bibliotek både nationellt och internationellt, som reflekterar över handel, traditionella hantverk, det antika landet Quy Nhon - Binh Dinh, Quy Nhon hamn, etc.

Detta är en viktig och omfattande informationskälla som ger systematiska detaljer om Binh Dinh-provinsens geografi, historia, ekonomi, samhälle och kultur från förr till nutid.

I min forskning om textilindustrin använde jag även många dokument från detta lokalhistoriska arkiv.

De lokalhistoriska arkiven på provinsbiblioteket användes av masterstudenten Hoang Binh för hans forskningsprojekt. Foto: NN

Brinner för att undersöka arvet av Han Nom-dokument.

Förutom sitt yrkesarbete på provinsbiblioteket ägnar Hoang Binh också en betydande mängd tid åt Han-Nom-arvet.

* Vad fick dig att självstudera kinesiska tecken och undersöka sino-vietnamesiska studier?

- Min far var tidigare chef för provinsbiblioteket. När jag var liten gick jag ofta till biblioteket med honom för att läsa böcker. När jag såg böckerna och dokumenten skrivna med Han-Nom-skrift blev jag väldigt nyfiken eftersom jag trodde att de måste innehålla mycket värdefull information, även om jag inte kunde läsa dem då.

Senare, när jag började arbeta på biblioteket 1997, stötte jag ofta på dokument skrivna med sino-vietnamesisk skrift och ångrade alltid att jag inte kunde läsa innehållet. Därför bestämde jag mig för att lära mig kinesiska tecken.

Jag sökte upp herr Nguyen Chat – tidigare biträdande chef för Dao Tan Traditional Opera Theatre (numera Provincial Traditional Arts Theatre) – för att lära mig kinesiska tecken.

Min farbror vägledde mig i hur man lär sig alfabetet och reglerna för att skriva tecken, och sedan fortsatte jag att lära mig mer på egen hand genom böcker och diskussioner med erfarna personer. Det var ganska svårt i början, men gradvis kunde jag läsa grundläggande material.

MSc. Hoang Binh (vänster) och Dr. Vo Minh Hai (Quy Nhon University) under studiebesök för att undersöka kinesisk-vietnamesiska dokument och lära sig om sitt hemlands historia och kultur. Foto: NN

* Vilka typer av kinesisk-vietnamesiska dokument har du varit involverad i att översätta?

- Majoriteten är kungliga dekret, släktregister, skuldebrev, kupletter från förfäders tempel eller handskrivna kopior bevarade i folklore. Vissa bekanta ber också om min hjälp när de behöver läsa eller översätta kinesisk-vietnamesiska dokument. Jag ser detta som ett litet bidrag till att utforska värdet av kinesisk-vietnamesiskt dokumentarv.

* Planerar du att fortsätta din forskning i framtiden?

- Jag vill fortsätta att undersöka traditionella hantverk såväl som historiska och kulturella dokument relaterade till Binh Dinh; särskilt eftersom det fortfarande finns en hel del kinesisk-vietnamesiska dokument som inte har utforskats.

Jag fortsätter för närvarande mitt forskningsprojekt om staden Quy Nhon under perioden 1874-1945. Projektet utvecklar sig från min masteruppsats från 2020, som fokuserade på historien om byn Chanh Thanh i staden Quy Nhon.

Tack så mycket!

Källa: https://baogialai.com.vn/lang-le-tim-ve-ky-uc-nghe-xua-post582210.html