Nam Dam återvänder

Herr Thong satt där, omgiven av högar av papper, böcker och tidningar, hans ögon kisade och fingertopparna följde de prydligt tryckta raderna. En penna var stoppad bakom örat, redo att användas för att snabbt plocka upp intressanta stycken eller användbar information, markera dem och lätt hitta dem senare: ”Böcker, tidningar, officiella dokument och papper – om du tar dig tid att öppna och läsa dem – är som en smart lärare. De innehåller alla policyer och regler. Om du förstår och vet, då kommer folk att lyssna; till och med en tupp behöver lära sig att gala”, delade herr Thong. Jag hade aldrig satt min fot på turisttåget som förbinder Hanoi med Thai Nguyen. Men efter den entusiastiska introduktionen från den kvinnliga tjänstemannen vid Thai Nguyen Provincial Tourism Information and Promotion Center, ville jag innerligt åka just det tåget till landet vid Cau-floden. Introduktionen resonerade djupt, uppmanade och inbjöd till handling som var svår att vägra. Vid avslutningen av mötet med styrkommittén för vetenskap, teknik, innovation, digital transformation och projekt 06 begärde premiärminister Pham Minh Chinh en påskyndad nationell digitalisering, en omfattande utveckling av digitala medborgare och en obegränsad minskning och förenkling av administrativa förfaranden; en resolut övergång från ett passivt tillstånd av att ta emot och behandla administrativa förfaranden till ett proaktivt och positivt tillstånd av att betjäna människor och företag. I syfte att genomföra centralregeringens policy för att effektivisera den administrativa apparaten inrättades Ho Chi Minh-stadens avdelning för etniska minoriteter och religion, som officiellt inledde sin verksamhet den 1 mars 2025. "När etnicitet och religion 'förenas' kommer det att underlätta statens hantering av etniska och religiösa frågor, särskilt i Ho Chi Minh-staden - där 53 etniska minoritetsgrupper lever tillsammans och har miljontals anhängare", säger Nguyen Duy Tan, chef för avdelningen för etniska och religiösa frågor i Ho Chi Minh-staden. Ho Chi Minh delade: Under årens lopp har Vi Xuyen-distriktet i Ha Giang-provinsen, med hjälp av resurser från det nationella målprogrammet för hållbar fattigdomsminskning, fokuserat på att skapa försörjningsmöjligheter och lösa sysselsättningsproblem för att hjälpa människor att ta sig ur fattigdom på ett hållbart sätt. Inflytelserika personer i höglandsdistrikten i Quang Nam har inte bara spelat en viktig roll i att sprida lagar till folket, utan har på senare tid kontinuerligt ökat produktionen, varit pionjärer i att omvandla strukturen för grödor och boskap för att utveckla familjeekonomier och stöttat människor i att förbättra sina försörjningsmöjligheter. Den 18 mars besökte ledare för avdelningen för etniska minoriteter och religioner och Fatherland Front-kommittén i Thanh Hoa-provinsen biskopsämbetet och gratulerade dem med anledning av Thanh Hoa-stiftets skyddshelgons högtid år 2025. Delegationen togs emot av biskop Nguyen Duc Cuong från Thanh Hoa-stiftet och andra präster. Beläget på Pham Ho Phap-gatan i staden Hoa Thanh i provinsen Tay Ninh, cirka 5 km sydost om staden Tay Ninh och en kort bit från... Tay Ninh Heliga stolen ligger cirka 100 km väster om Ho Chi Minh-staden och är en plats för viktiga religiösa aktiviteter, dit Cao Dai-anhängare vallfärdar och utför högtidliga ritualer. Detta är en sammanfattning av nyheter från tidningen Etniska minoriteter och utveckling. Morgonnyheterna den 18 mars innehåller följande anmärkningsvärd information: Den heliga Khao Le The Linh Hoang Sa-ceremonin; ett forntida tempel i Bac Ninh; potentialen för samhällsturism i Bau Ech; och andra aktuella händelser i de etniska minoriteterna och bergsområdena. Quan The Am-festivalen är en av Da Nangs största kulturella och religiösa evenemang och lockar ett stort antal inhemska och internationella turister. Med sina rika aktiviteter är festivalen inte bara en plats för människor att dyrka och be för fred, utan också en möjlighet att främja de unika kulturella värdena i Ngu Hanh Son-regionen. Tuyen Quang-provinsen har 121 kommuner bebodda av etniska minoriteter, inklusive 570 särskilt missgynnade byar. Enligt rapporten från den provinsiella folkkommittén har provinsen under perioden 2021-2025, från det tilldelade kapitalet för nationella målprogram, särskilt det nationella målprogrammet 1719, stöttat investeringar i byggandet av 600 infrastrukturprojekt som tjänar produktion, handel och människors liv, varav 80 % investerades i utveckling av infrastruktur i missgynnade områden. Herr Thong satt där, bredvid en bunt papper, böcker och tidningar, med kisande ögon och fingertoppar som följde de prydligt tryckta textraderna. Han har till och med en penna prydligt stoppad i örat, så att om han stöter på ett intressant avsnitt eller användbar information kan han snabbt ta tag i den och markera den för enkel referens senare: ”Böcker, tidningar, officiella dokument och papper – om du tar dig tid att öppna och läsa dem är de som en smart lärare. De innehåller alla policyer och regler. Om du förstår och vet kommer folk att lyssna; till och med en tupp behöver lära sig att gala”, delade Thong. Trots att folkkommittén i Dak Ha-distriktet (Kon Tum) utfärdade ett beslut om att bötfälla Tran Bao Khanh för administrativa överträdelser inom vägtrafikområdet, för att godtyckligt jämna ut marken inom trafiksäkerhetskorridoren, har Khanh ännu inte genomfört korrigerande åtgärder, och det olagliga byggandet kvarstår, trots att 30-dagarsfristen har passerat. Är denna underlåtenhet att helt följa bötesbeslutet ett brott mot lagen? På morgonen den 18 mars, i staden... I Ho Chi Minh-staden, ledde generallöjtnant Le Duc Thai - medlem av Vietnams kommunistiska partis centralkommitté, medlem av den centrala militära kommissionen och befälhavare för gränsbevakningsstyrkan (BGF) - konferensen och delade ut utmärkelser till enheter med enastående prestationer i kampen mot narkotikabrott. Även generalmajor Tran Ngoc Huu - biträdande befälhavare för BGF; chefer för generalstaben; den politiska avdelningen; avdelningen för drog- och brottsförebyggande åtgärder; och representanter för de prisbelönta enheterna deltog i konferensen.

Nặm Đăm Community Tourism Village, Quản Bạ Commune, Quản Bạ District, Hà Giang-provinsen

Herr Ly Dai Thong är en respekterad person i byn Nam Dam, Quan Ba-kommunen, Quan Ba-distriktet, Ha Giang -provinsen. Under årens lopp har han gjort betydande bidrag till lokala aktiviteter och stödrörelser för byns utveckling.

Till exempel, i utvecklingen av hushållsekonomier, för att uppmuntra människor att ändra sina jordbruksmetoder och förändra grödostrukturen, var han pionjär i utvecklingen av specialiserade odlingsmodeller för fruktträd med högt ekonomiskt värde. För närvarande har Ly Dai Thong 2 hektar fruktträdgårdar som odlar persikor, päron och plommon, vilket genererar en årlig intäkt på över 200 miljoner VND. Dessutom har Ly Dai Thong under många år arbetat med den lokala regeringen för att undersöka och samla in traditionella danser och sånger från den etniska gruppen Dao; och tillsammans med folket har han restaurerat och återskapat Dao-folkets uppväxtceremoni för att utföra den för turister.

I gryningen kom jag tillbaka till Nặm Đăm. En sval bris svepte ner från bergstopparna in i dalen. Himlen bakom den östra bergskedjan glödde röd. De första solstrålarna korsade dalen och kastade omväxlande strimmor av ljus och skugga på de västra bergstopparna som en ridå… Förra gången jag besökte Nặm Đăm var det mitt i vintern; persiko- och plommonträden hade för länge sedan tappat sina löv och lämnade bara sina kala grenar kvar, darrande i den bitande vinden. Den här gången, när jag återvände, var det fortfarande vår, med rena vita plommonblommor och livfulla rosa persikoblommor som målade vägkanten med fräscha färger.

För länge sedan var inte bara Dao-folket i Nam Dam, utan även många andra etniska grupper på Ha Giangs klippplatå, bekanta med traditionella jordbruksmetoder som "eldstart", där man använde knutar för beräkningar och ritualer för att bota sjukdomar, vilket ledde till att deras liv var mycket svåra. Distriktsregeringen i Quan Ba ​​var vid den tiden fast besluten att lösa problemet med "stabila bostäder" för att bygga ett progressivt liv.

År 1992 beslutade Dao-folket, som hade bott på de höga bergssluttningarna runt området, enhälligt att stiga ner från bergen och etablera en by mitt i Nam Dam-dalen – en platt, bördig mark lämplig för specialiserad grödodling och ekonomisk utveckling.

Nặm Đăm byns kulturcenter

Det bagage som många generationer av Dao-folket tog med sig ner från bergen det året var inte bara rikedom, utan också deras kulturella identitet och stolthet över de unika kulturella särdragen hos sin etniska grupp. Detta förklarar varför Nam Dam, bara 20 år efter att de bosatte sig i dalen, var en av de första platserna i Quan Ba-distriktet som utvecklade lokal turism.

Nặm Đăm Community Tourism Village, som började med bara ett fåtal hushåll, har nu 39 hushåll som erbjuder hemvistelser och uppfyller standarderna för att ta emot 600 gäster per dag och natt. Nặm Đăm har blivit en av de mest pulserande turistdestinationerna på Lyckovägen som leder till Stenplatån. Den genomsnittliga årsinkomsten för varje turismelaterat hushåll varierar från 200 till 300 miljoner VND.

Huset som tillhörde herr Ly Dai Thong, en respekterad person i byn Nam Dam i Quan Ba-kommunen, byggdes med nya material men i Dao-folkets traditionella stil, så det känns fortfarande väldigt bekant och enkelt, precis som när jag först besökte det. De röda kupletterna som klistrats på vardera sidan av ingången har dock bytts ut inför den senaste Tet-högtiden. Riset och majsen från fälten har tagits ner och fyller gångvägen vid verandan.

I det svaga eldskenet steg röken från köket mjukt och försiktigt likt morgondimma. Herr Thong satt där, bredvid en bunt papper, böcker och tidningar, med kisande ögon och fingertoppar som följde de prydligt tryckta linjerna. En penna var stoppad bakom örat, så att om han stötte på ett intressant stycke eller en informationsbit han behövde, kunde han snabbt ta tag i den och markera den för senare referens. ”Böcker, tidningar, officiella dokument och papper – om du tar dig tid att öppna och läsa dem – är som en vis lärare. De innehåller alla policyer och förordningar. Om du förstår och känner till dem, då kommer folk att lyssna på dig; till och med en tupp behöver lära sig att gala”, förklarade han för mig!

Sedan log han vänligt och reste sig tvärt upp: ”Luùng! Är du trött efter den långa resan? Självklart är jag trött, men det är okej. Att kunna gå en lång sträcka och fortfarande minnas vägen hem är som Dao-folket, och det ligger i linje med Dao-folkets sätt att tänka.”

Herr Ly Dai Thong (med basker) och byn Nam Dams ledare, Ly Ta Danh, granskar en artikel om en framgångsrik ekonomisk modell som publicerats i tidningen Ethnic and Development.

Innan jag hann svara sa han entusiastiskt: ”Titta, artikeln du skrev förra gången om min pappas modell för att odla 2 hektar päron, plommon och persikor (Mr. Thongs tillgivna sätt att tilltala reportern), min pappa har fortfarande kvar exemplaret han fick. Och exemplaret du gav till Mr. Danh (chefen för byn Nam Dam - Ly Ta Danh), han lade det i biblioteket i kommunens kulturcenter! Mr. Danh sa till min pappa att eftersom han är en respekterad person och en framgångsrik affärsman borde alla läsa, känna till och lära sig av den”, vilket var ganska roligt.

Sedan nickade herr Thong igen: ”De dussintals hektar fruktträd som odlas av många hushåll i byn ger redan en stabil årsinkomst. Snart kommer varje hektar fruktträd att inbringa ytterligare flera hundra miljoner dong. Förut tänkte vi bara på att 'slå oss ner', men nu har vi uppnått stabilitet och 'etablerade försörjningsmöjligheter'.”

Så är Dao-folket här; de "visar bara upp" vad de redan har åstadkommit, vad de redan besitter med sina hårt arbetande, flitiga händer, och spekulerar aldrig eller gör antaganden! Och bland Dao-folket, oavsett var de befinner sig, hittar de alltid en plats att slå sig ner och leva.

Herr Ly Dai Thong samtalar med en reporter från tidningen Ethnic and Development.

Min far och jag pratade, mest om byns angelägenheter, om hur vårt folk hade övervunnit svårigheter och tagit sig ur fattigdom. Plötsligt kom han ihåg en berättelse från nästan två år sedan och berättade: "Jag läste i tidningen 'Etniska grupper och utveckling' en berättelse om Dao-folket som bevarade sin traditionella örtmedicin. Just det, bland de etniska grupperna är Dao kända som mästare på naturliga medicinalörter från skogen. De använder sin ärvda erfarenhet och metoder för att samla blad, bearbeta dem, mala dem, applicera dem lokalt eller dricka dem ... för att bota många sjukdomar. Den medicinska kunskap de har samlat har sammanställts till botemedel som förts vidare genom generationer. Min far, tillsammans med tjänstemannen Danh, uppmuntrade Mr. Den (Ly Ta Den – den äldste sonen till Mr. Ly Dai Thong) att grunda Nam Dam Medicinal Herb Cooperative. Inledningsvis har det kooperativet fungerat effektivt!"

Vid middagstid kastade solen ett gyllene sken över bäcken. Jag tog farväl av den respekterade äldste i byn Nặm Đăm och gav mig av för att fortsätta min arbetsresa. Han gav mig en tub rykande klibbigt ris, vars varma doft spred sig genom mina fingrar. ”Vägen härifrån till Mèo Vạc är lång; om du blir hungrig längs vägen kan du vila var som helst och äta”, sa han och tillade sedan: ”När du kommer dit, om du ser några bra turismmodeller eller framgångsrik ekonomisk utveckling, kom ihåg att skriva en artikel. Sedan, vid lokala sammankomster, kommer alla att skicka runt den tidningen för att läsa, lära sig av och uppmuntras att utveckla sina egna företag till det bättre.”

Dao-folket bevarar den traditionella vietnamesiska medicinen.

Källa: https://baodantoc.vn/nam-dam-ngay-tro-lai-1742107286239.htm