Co Tu-folket berättar historien om ormguden

Gamle Briu Po ​​​​berättar en historia om ormguden.

Sköldpaddans berättelse

Enligt Co Tu-berättelsen fanns det för länge sedan i en viss by två systrar som ofta följde med byborna för att fånga krabbor och sniglar. En dag, vid foten av ett högt berg, stötte de på ett konstigt djur som låg tvärs över en bäck. Det hade inget huvud, ingen svans, bara mittendelen av kroppen var lång, dess hud var mycket vacker, så de två systrarna rörde vid det med sina händer. Det visade sig vara en gigantisk ormande (Gur ga'yang), som flög ner från himlen för att skada byborna.

”I en viss by fanns det en farbror och en brorson som arbetade som smeder, men deras familj var mycket fattig. En dag kom brorsonen av misstag till den plats där ormguden bodde med två vackra kvinnor. Efter att ha fått veta ormgudens onda avsikter var den unge mannen fast besluten att slåss, rädda de två systrarna och skapa fred bland byborna...” - gamle Briu Po, en Co Tu-person i byn Arơh (Lang kommun, Tay Giang), satt i sitt hus, uppslukad av att berätta sagor för barn.

Den stackars pojken var Con Tui, mild och intelligent men ofta nedvärderad av byborna. Con Tui använde ett svärd stort som ett bananblad, smidd av hans farbror, för att slåss och rädda de två flickorna.

Nuförtiden, när det ska regna kraftigt, dyker ofta mörka moln upp på himlen, starka vindar blåser och mullrande och dånande ljud hörs på himlen.

Co Tu-folket tror att detta är ljudet av ormens svans som vrider sig av smärta under striden mellan Con Tui och ormguden. Efter att ha dödat ormen och skapat fred för byborna gifte sig Con Tui med de två systrarna och levde lyckliga i alla sina dagar.

Lärdomar i att vara människa

Co Tus äldste säger att de flesta av samhällets folksagor har förts vidare muntligt genom många generationer. Därför har några av dem gått förlorade. Förutom berättelsen om Con Tui finns det i Co Tus folksagors skattkammare många berättelser om ormar, pytonormar (ch'gruon) och till och med drakegudar (bha'zua, zéc hoo). Varje berättelse har ett unikt ursprung och förklarar främst naturfenomen, länder, floder etc.

Striden mellan ormguden och Drakkungen genom skulpturen av den gamle mannen Briu Po.

Herr Alang Dan, i byn Bhlo Ben (Song Kon kommun, Dong Giang) sade att för Co Tu-folket förekommer ormar inte bara i folksagor utan också i byns spegelarkitektur. Denna maskot representerar samhällets vördnad för guden Ka'xanh. Eftersom guden Ka'xanh, oavsett om den är ond eller vänlig, alltid är förknippad med mänskligt liv, för att sammankoppla allting.

Spegelarkitekturens snidning av ormbilder antyder också en uppvisning av Co Tu-bysamhällets styrka och makt.

”Förr i tiden kände Co Tu-folket till många folksagor. Varje gång de skördade riset, när riset torkades på köksgallret, samlades familjemedlemmarna runt elden, lyssnade på de äldre som berättade historier, rostade majs, kassava etc. och njöt av en kopp varmt te. De äldre berättade ofta historier på rim, med folksånger inblandade, så de var mycket engagerande. Numera är det sällsynt att höra vuxna berätta historier, så många generationer av Co Tu vet inte mycket om sina förfäders folksagor längre”, anförtrodde Mr. Dan.

Fenomenet med ormar och pytonormar inristade i Co Tus spegelarkitektur. Foto: ALANG NGUOC

Äldste Briu Po ​​sade att Co Tu-folket, förutom att förklara naturfenomen, genom de berättelser som berättas, också vill utbilda sina barn om fromhet för söner, andan att hjälpa samhället och de goda dygderna hos bergsfolket...

”Även berättelsen om Con Tui, om man tänker djupare, handlar inte bara om en Gur ga'yang som har för avsikt att skada människor, utan förklarar också fenomenet med stormar före regn. Samtidigt bär den också på humanistiska värderingar om ärlighetens dygd, att helhjärtat hjälpa samhället och att skydda byborna. Dessutom påminner denna folksaga människor om att inte döma eller se ner på andra baserat på deras utseende. Vem vet, du kanske själv inte är lika bra som dem. Det är lärdomen av att vara människa” - betonade äldste Briu Po.

Källa: https://baoquangnam.vn/nguoi-co-tu-ke-chuyen-ran-than-3148286.html