Phan Thiet, floden med så många minnen

1. ”Soi bong Ca Ty” är namnet på en diktsamling med deltagande av 24 författare från Phan Thiet City Literature Association, licensierad av Ho Chi Minh City Culture and Arts Publishing House för att publiceras under tredje kvartalet 2020. Samlingen innehåller 120 dikter i många genrer.

2. Genom att långsamt öppna varje sida av ”Soi bong Ca Ty” och låta ditt hjärta följa dikternas poetiska ord, kan läsarna lätt känna igen: landskapet i Phan Thiets hemland, hemlandets smak, människornas yrken vid havet och på hela risfälten, historiska personer, havskultur, kärlek mellan par, tankar om livet… som genomsyrar poesinsidorna.

”Soi bong Ca Ty” har lett läsare och poesiälskare till att hitta de mest typiska sakerna i Phan Thiet. Kanske är detta ett av de lokala litterära verken som är rikt på landskap och kulturella inslag, vilket lätt påminner läsarna om de vackra sakerna i Phan Thiet förr i tiden, fram till nu.

Ca Ty-floden, tillsammans med Quan-bron, vattentornet och trumpetrankornas blommor från förr i tiden, förekommer ofta i diktsamlingen, särskilt i dikterna: Ca Ty-flodens sångnatt, Phan Thiets månbelysta flod (Nguyen Thi Lien Tam), Poesi i den handskrivna diktsamlingen "Berg" (Nguyen Nhu May), Phan Thiets återkomstdag (Ho Viet Khue), Phan Thiets återkomstdag (Nguyen Van Minh), Vid Ca Ty-floden (Vo Nguyen), Ca Ty-reflektion, Inbjuder dig tillbaka till våren denna dag, Förändring (Thanh Tam), Vårhopp (Le Thi Tam Thu), Muong-flodens vind (La Van Tuan), Ca Ty januari (Mai Viet)... Detta är en mycket unik sak i Binh Thuans litteratur, när Ca Ty-floden och vattentornet är höjdpunkterna i den fridfulla kuststaden.

Låt mig citera ett par verser som läsare och författare till dessa dikter kan komma ihåg: ”Floden sjunger om natten, ekar av skratt/ Den gröna Ca Ty. Båten lockar människor från alla håll”/… ”Åh min Muong-man! Ena sidan eroderar, den andra slammar/ Den salta strömmen är rastlös. Den söta strömmen vaggar vaggan” (Floden sjunger om natten – Nguyen Thi Lien Tam). ”Hur många färjeturer går uppströms och nedströms/ Finns det några vågor lika milda som Muongflodens vågor/ Finns det någon vind som blåser den salta smaken av Phan Thiet” (Muongflodens vind – La Van Tuan).

”På Muong Man-floden återvänder jag/ Ankrar båten för att sova i den månskensbelysta sommarnatten/ På båda sidorna vandrar vinden/ Inbjuder mig att dricka lite gyllene månsken och sedan bli full” (Dikt i den handskrivna diktsamlingen ”Berg” – Nguyen Nhu May). ”Syrlande tillbaka till gamla stan/ Längs Ca Ty i jakt på den dagens Quan-bro” (Nostalgi för vårdagar… – Le Thi Tam Thu).

När man pratar om Phan Thiet är det omöjligt att inte nämna fisksås. Eftersom Phan Thiets fisksås länge har varit känd för sin läckerhet. När man pratar om Phan Thiet är det också svårt att glömma maten gjord på färska skaldjur. Många dikter i diktsamlingen "Soi bong Ca Ty" skrevs om fisksås, färska skaldjur och rikedomen hos produkter från kustnära landsbygden. Poeten La Van Tuan skickade läsarna en dikt genomsyrad av den salta, söta aromen av grillad och ångad fisk och skaldjur, den karakteristiska, passionerade aromen av utsökt fisksås: "Den bruna färgen på min mors skjorta fladdrar förr i tiden/ Du dansar med ditt långa hår under den gamla blåsiga årstiden/ Oskyldigt, regnet från Con Cha/ Grytan med ångad fisk luktar fortfarande gott/ Du öppnar den och vinden bär den upp till himlen", "Men fiskarens doft svävar/ doften av de fyra årstiderna i Phan Thiet" (Vinden från Muongfloden - La Van Tuan).

Den läckra fisksåsen från Phan Thiet, Binh Thuan förekommer även i andra författares dikter: ”I eftermiddags kom jag hem för att äta med min mor/ Läcker fisksås med kryddig chili/ Lyckan som en liten båt/ Får vinden att samlas vid flodstranden” (Återvänder till den platsen - Dao Van Chu). Även här: ”Jag vandrade, andades in doften... tystnaden/ Con Cha-kajen, kände den salta smaken av mina fötter/ Van Thuy Tu funderade, bevarade nåderna/ De vandrande varelserna från havet/ Vägen luktade sött och starkt för evigt/ Ruvade i dagens återstående solljus” (Phan Thiet, havets salta lukt - Nguyen Thi Lien Tam).

Binh Thuan är inte bara känt för sin läckra fisksås, utan också känt över hela landet för sin speciella drakfrukt. Poeten Vuong Dai Loi skrev om denna specialväxt: ”Draken blommar gyllene siden/ Vårriset är gyllene brons/ Den gröna draken dansar/ Pärlfrukten runt omkring” (Vacker drake, moget ris); tillsammans med andra dikter i diktsamlingen om drakfrukten i hans hemland.

I ett annat ämne har bilden av farbror Ho och herr Nguyen Thong, genom poetens extremt respektfulla och beundrande hjärta, också kommit in i poeten Do Quang Vinhs dikter. Författaren uttryckte sina innerliga känslor till läsarna när han skrev om att studera och följa den älskade farbror Ho: "Farbror Ho har återvänt / I varje verk vi gör / Påminner, ger råd, omtänksam, generös... / Han lärde oss att aldrig vara försumliga / "Kadrer är folkets tjänare..." (Farbror Ho har återvänt - Do Quang Vinh). Poeten ägnade också respektfulla verser åt herr Nguyen Thong: "Livets angelägenheter "havet förvandlas till mullbärsfält" / Fortfarande glittrar av en generös själ / De officiella angelägenheterna är jag hjälplös... / Med folket har jag ett hjärta fullt av smärta" (Framför Nguyen Thongs grav - Do Quang Vinh).

De kulturella dragen i det älskade landet Phan Thiet, Binh Thuan, har bevarats i poeten Dao Van Chus dikter. ”Det vietnamesiska hjärtat från tusen år sedan/ Har blandats med det vidsträckta havet/ Den heliga modern Thien YA Nas tempel/ Thien Hau-palatset och Ong Nam Hais mausoleum”, ”Havssedimenten, lagren av havskultur/ När min själ och själarna hos besökare från hela världen/ Havet begraver skeppen och krigsskeppen/ Välkomnar de gröna skeppen – gröna som havet…” (Havssedimenten – Dao Van Chu). Dikten bär på tron ​​på utvecklingen av Phan Thiet, Binh Thuan, särskilt fokus på att utnyttja kulturella särdrag inom turismen, en av de tre pelarna i provinsens ekonomiska utveckling.

Dessutom fördjupar diktsamlingen sig även i andra ämnen: kärlek till fäderneslandet, kärlek till par, sjömansyrket, kärleken till Tang-poesi hos poesigruppen Bong Vong Tang, tankar om livet och minnen av Phan Thiet från varje författare, vilka är minnen som alltid tyst flödar i hjärtan hos Phan Thiets barn.

3. Om staden Phan Thiet år 1988 skickade ut diktsamlingen ”Phan Thiets salta vind” till läsarna, så skickade Phan Thiets litteraturförening den här gången, med ”Soi bong Ca Ty”, dikter med sin egen unika skönhet till läsarna.

I vissa dikter har poeten organiserat verserna och bilderna på ett sätt som är proportionellt för att öka versernas estetiska effekt och uttrycksförmåga. Till exempel raderna: ”Havet är upprört men hjärtat är lugnt/ Marken är stilla men alltför skakig” (Middag i Phu Hai – La Van Tuan).

I ett annat fall använde poeten kontrasterande ord placerade tätt ihop i de sammanhängande raderna i samma strof för att framhäva den kontrasterande naturen, skapa koncishet och uttrycka de oförglömliga känslorna mellan de lyriska karaktärerna i dikten: "På morgonen kysser D'Ran de fylliga blommorna med dagg/ Du är de drivande molnen som väntar på att få regna/ På eftermiddagen, D'Ran, är blommorna täckta av dagg och sluter sina ögon/ Basaltlandet jag längtar efter och väntar på" (Bekänner kärlek till D'Ran - Ho Viet Khue).

Poeten Thanh Tam satte också sina spår i ”Soi bong Ca Ty” när namnet på en av hans dikter användes som samlingens övergripande titel. Tillsammans med det fanns vackra, metaforiska verser: ”Minns diktens sidenklänning/ Håller min själ mitt i det gyllene solljuset” (En dag tillbaka till Phu Long – Thanh Tam).

Poeten Vo Thi Hong To älskade fäderneslandets hav och öar, älskade soldaterna som vaktar havets och hemlandets öars suveränitet dag och natt, och skrev dessa djupt känslosamma rader: ”Stjärndropparna på himlen är som ett barns ögon/ Som glittrar varje natt, lutande mot den lilla ön/ Efter stormen/ Natten är uttömd... havet andas/ En stjärna landar på en människas axel/ Älskande stranden, stjärnorna förblir vakna i det öppna havet. (Havets stjärnor)…

4. Hemlandet finns alltid i barnens hjärtan i Phan Thiet. Från de varma känslorna kommer bilden av hemlandet in i poeternas dikter. Nostalgin för hemlandet väcks alltid i hjärtat hos de som är långt hemifrån, även hos dem som fortfarande är knutna till sitt hemland året runt.

När författaren ser tillbaka på ”Soi bong Ca Ty” vill hon låna poeten Mai Viets rader istället för avslutningen: ”Januari, Ca Ty speglar tornets skugga vid bron/ Var är bomullsträdens gamla färg som brann i min ungdom/ Varje gång jag återvänder för att möta det förflutna/ Finns det en del av mig som stannar kvar hos kärleken” (Januari, Ca Ty).

Källa: https://baobinhthuan.com.vn/phan-thiet-dong-song-cung-bao-noi-nho-123958.html