Tang Dien Thuong Hai

Den vietnamesiska ord- och frasordboken (av professor Nguyen Lan) förklarar: ”Uttrycket 'Thuong hai tang dia' (kinesiska: tang: mullbärsträd; dien: fält; thuong: grönt; hai: hav - härstammar från idén att ett mullbärsfält ibland kan förvandlas till ett blått hav). Oförutsedda förändringar i livet <> Bli inte avskräckt av livets växlingar.”

Boken "Ordbok över vietnamesiska idiomer och proverbs" (av professor Nguyen Lan) erbjuder en liknande förklaring: "Thuong hai tang dien (bokstavligen: mullbärsfält som förvandlas till ett hav, vilket härrör från idén att ett mullbärsfält ibland kan förvandlas till ett hav och vice versa) betyder: Förändringar i livet är oförutsägbara."

Förklaringarna i dessa två ordböcker innehåller dock vissa felaktigheter.

1. Det "härstammar inte från idén att ibland...", utan dess bokstavliga betydelse härleds snarare från fenomenet förändringar i topografi och geomorfologi i naturen. Mer specifikt odlas mullbärsträd i alluvial jord. Fenomenet sedimentation eller erosion orsakad av floders och havs flöden kan omvandla mark som en gång var torr mark till vatten eller hav; eller omvänt kan havet dra sig tillbaka och ge vika för alluviala slätter, gröna mullbärsträd och bördig mark.

Historien om bildandet av många landmassor (särskilt kustområden) visar att de en gång var hav. Utifrån detta naturfenomen trodde de forntida kineserna att vart tiotusentals år sker en förändring: det blå havet förvandlas till mullbärsfält, och sedan tiotusentals år senare förvandlas mullbärsfälten tillbaka till det blå havet. Det är grunden för den bokstavliga betydelsen.

2. Både den vietnamesiska ordboken och ordboken för vietnamesiska idiomer och proverbs (sammanställd av professor Nguyen Lan) förklarar "Thuong hai tang dia" som "oförutsedda förändringar i livet", vilket är felaktigt. Det borde korrekt betyda upp- och nedgångar, de stora förändringarna i livet.

I De odödligas berättelse innehåller berättelsen om Ma Gu (神仙傳‧麻姑) följande avsnitt: ”Ma Gu sade: ’Sedan jag började tjäna här har jag sett Östersjön förvandlas till mullbärsfält tre gånger. Den här gången, när jag anländer till Penglai, är vattnet bara ungefär hälften så grunt som det var förra gången. Kan det vara så att det är på väg att förvandlas till torrt land igen?’”

Senare kom idiomet "havet som förvandlas till ett fält" att användas som en metafor för de stora förändringarna i världen.

I berättelsen om Tu Thuc som gifter sig med en älva hålls bröllopsfesten i Giao Quang-paviljongen i Phu Lai-grottan. Älvan, iklädd en sidenklänning, säger: "Vi har vandrat i denna region i nästan åttio tusen år, och det södra havet har förändrats tre gånger."

"Förändringen" syftar här på livets växlingar (Efter att ha gått igenom en period av omvälvning har de saker jag har sett orsakat mig stor smärta - Kieu). Enligt detta är en större förändring helt annorlunda än "oförutsedda förändringar i livet".

Därför bör det kinesiska idiomet "Chang hai tang tian" (havsbotten som förvandlas till mullbärsfält) förstås koncist och korrekt som: Stranden förvandlas till ett mullbärsfält; används för att symbolisera en stor förändring i livet.

Hoang Trinh Son (Bidragsgivare)

Källa: https://baothanhhoa.vn/tang-dien-thuong-hai-270433.htm