 |
| Delegation nr 13 – ”den nationella enhetens skepp” vid suveränitetsmarkören för Truong Sa-ön. (Foto: Hong Chau) |
När redaktionen gav mig i uppdrag att delta i en resa till Truong Sa, organiserad av marinkommandot i samarbete med den statliga kommittén för utomeuropeiska vietnameser ( utrikesministeriet ), kände jag mig både exalterad och lite orolig. Spänd eftersom det var första gången jag satte min fot på vårt hemlands heliga öar, men också orolig för om jag skulle ha tillräckligt med styrka för att anpassa mig till den hårda solen och vinden i vågornas främre del.
Lyckligtvis var havet lugnt och vågorna milda under aprildagarna, trots att solen började bli intensiv. Vår insatsstyrka nr 13 avgick från Da Nang den 20 april ombord på fiskepatrullfartyget KN390 och påbörjade vår resa för att besöka, interagera med och ge gåvor till officerare, soldater och invånare i Truong Sa-ödistriktet (Khanh Hoa-provinsen) och DK1/8 Que Duong-plattformen på den södra kontinentalsockeln i vårt hemland.
Denna resa, kallad "Det nationella enhetståget", samlade 160 delegater från olika myndigheter, orter och enheter. Det är värt att notera att den inkluderade 17 delegater från den 15:e nationalförsamlingen, 67 utländska vietnameser från 26 länder och territorier, och 4 medlemmar av centralkommittén för Vietnams fosterlandsfront.
Efter tre rungande tutningar tog KN390-fartyget farväl av fastlandet, skar igenom vågorna och gav sig ut till havs. Där inledde de en veckolång resa (20-26 april) för att besöka sex öar (Da Thi, Sinh Ton, Len Dao, Co Lin, Da Tay A, Truong Sa) och en plattform till havs.
Att föra hjärtan långt hemifrån närmare sina nationella rötter.
För oss från fastlandet var resan till Truong Sa helig och känslosam. Men för vietnameser utomlands som varit hemifrån i många år tar "Nationella enhetsskeppet" dem inte bara till öarna vid frontlinjen i fosterlandet, utan representerar också en resa hem av hela deras hjärtan – en återkomst närmare deras nationella rötter, till deras älskade moderland.
Hoai Thuong – ordförande för Osaka Bamboo Vietnamese Community School, Association of Vietnameses i Kansai (Japan) – delade samma känslor som många andra utlandsboende och blev djupt rörd och stolt när hon anlände till denna utpost vid fosterlandets frontlinje. ”Genom att på nära håll bevittna livet, arbetet och de tysta uppoffringarna hos de marinofficerare och soldater som är stationerade dag och natt i vågornas framkant, förstår vi ännu djupare innebörden av ordet 'Fosterland'.”
”Det är inte bara en plats, det är vårt kött och blod, vårt ansvar, vår villkorslösa kärlek.” För Hoai Thuong är resan också ”en resa av känslor, av nationell solidaritet”, och hon ”kommer att bära bilden av den motståndskraftiga Truong Sa, den okuvliga DK1-plattformen och de heroiska soldaterna för att sprida den till det internationella samfundet och till den yngre generationen vietnameser som växer upp i främmande länder.”
Trots sin höga ålder anmälde sig Nguyen Thi Ngan (65 år), medlem av den verkställande kommittén för den vietnamesiska kvinnoföreningen i Belgien, frivilligt att ansluta sig till denna delegation eftersom hon fruktade att "hon kanske inte skulle få en ny möjlighet att besöka soldaterna".
Hon berättade: ”Innan resan uttryckte många vänner oro och rådde mig att ompröva på grund av det avlägsna läget, min ålder och min tendens att bli sjösjuk. Mirakulöst nog försvann all min trötthet och ångest gradvis när jag väl gick ombord på fartyget, och ersattes av glädje och spänning. Efter den här resan vill jag uppmana kvinnorna som bor i Belgien i synnerhet, och i hela Europa i allmänhet, att besöka Truong Sa. Truong Sa är en integrerad del av Vietnam, och vietnameser utomlands kommer alltid att vara en oskiljaktig del av den vietnamesiska nationen.”
Efter den "lyckliga" möjligheten att delta i Spring Homeland-programmet tidigare i år, och efter att ha blivit medlem i den 13:e arbetsgruppen för Truong Sa mitt under de historiska aprildagarna då hela landet firade 50-årsdagen av Sydens befrielse och landets återförening (30 april 1975 - 30 april 2025), beskrev vördnadsvärde Thich Phap Quang - abbot i Truc Lam Kandy Zen-klostret (Sri Lanka) - det som "en serie lyckliga sammanträffanden".
I ett samtal med oss sa Vördade Thich Phap Quang: ”Innan jag kom hit hade jag hört många historier om Vietnams skärgårdar Hoang Sa och Truong Sa. Om Indien är ett andligt land för buddhister över hela världen, en plats som alla vill besöka minst en gång, så är Truong Sa för mig en andlig plats för vietnameser vars hjärtan alltid är vänd mot sitt hemland.”
Livets gröna
Denna resa markerade också första gången som ordföranden för den statliga kommittén för vietnamesiska utlandsfrågor, Nguyen Trung Kien, besökte Truong Sa. Resan var ännu mer meningsfull då han tillsammans med kommittén tog med sig en delegation av vietnameser från utlandet till denna frontlinjepost i fosterlandet mitt i en "nationell omvandling, en utmanande men lovande strävan". Många vietnameser från utlandet, som återvände till Truong Sa efter många år, blev verkligen förvånade över den anmärkningsvärda utvecklingen av Truong Sa vad gäller organisation, infrastruktur och byggnation, men särskilt av det livliga gröna livet där.
På Da Tay A-ön rörde synen av frodigt grönt lövverk mitt i det vidsträckta havet många i delegationen. Enligt Nguyen Trung Kien är det "livets grönska – resultatet av uppoffringar från marinofficerare och soldater och människors kollektiva ansträngningar över hela landet."
Han bekräftade att Truong Sa inte bara är en utpost i frontlinjen som skyddar fosterlandet, utan också en plats att leva på, en plats där barn skrattar och en plats där marina ekonomiska tjänster kommer att utvecklas – vilket förkroppsligar strävan att nå ut till havet. ”Vi har över 300 000 km² land men besitter upp till tre miljoner km² hav. Dagens insatser i Truong Sa kommer att lägga grunden för framtida generationer att nå längre och förverkliga målet att bli en maritim makt”, betonade han.
 |
| Utländska vietnameser formade en femuddig stjärna på däcket på fartyget KN390. (Foto: Hong Chau) |
"Detta hav är vårt, denna ö är vår."
Musik har alltid varit en oumbärlig källa till andlig näring under varje arbetsresa från fastlandet till de avlägsna öarna. Mitt i vågorna och vindarna på det öppna havet är musiken, melodierna av sånger och röster, det band som förbinder dem på hemmafronten med soldaterna vid fosterlandets frontlinjer.
Den här gången anslöt sig Tran Thi Thuy Phuong, musiklärare vid Phan Sao Nam Secondary School i Hue City, till artistgruppen. Som medlem i Vietnams musikerförening uttryckte hon sin heder och stolthet i sång bara en kväll efter att fartyget besökt Sinh Ton Island. Tillsammans med musikern Xuan Minh arrangerades, orkestrerades och filmades låten "Truong Sa, Land of Memories", komponerad av Thuy Phuong, som musikvideo direkt ombord på fartyget. Hon framförde den under kulturutbytesevenemang med soldater på öarna Da Tay A, Co Lin och Truong Sa.
”Resan var inte lång, men den var tillräckligt för att stilla mitt hjärta inför så många stora och enkla saker. Jag grät och blev djupt rörd när jag lyssnade på berättelserna om de unga soldaterna på de avlägsna öarna, deras längtan hem, sitt hemland och sina familjer”, delade Thuy Phuong. Dessa känslor inspirerade henne att skriva låten "Truong Sa, Memories Land" och hon bestämde sig för att sjunga den för soldaterna under resan. Och säkerligen kommer hon efter denna resa att ha många fler sånger om Truong Sa och havet och öarna...
Förutom "Truong Sa, ett land av minnen", komponerades och arrangerades även många andra sånger som "Truong Sa Forever in My Heart" (komponerad av Xuan Minh), "Proud Island Soldier" (komponerad av Tran Manh Cuong), "Truong Sa - Far Yet Near" (komponerad av Doan Phuong Hai) och "The Love of a Soldier" (komponerad av Vo Dinh Nam) av musiker och sångare vid detta tillfälle för att snabbt föra fram sånger och musik till soldaterna. Mitt i ljudet av vågor och havsbris, tillsammans med de högtidliga och tysta stunderna av flagghissande under den fladdrande nationella flaggan, skapade kulturutbytesevenemangen en livlig och glädjefylld atmosfär, vilket bidrog till att stärka bandet mellan militären och civila på fastlandet och öarna.
Under den sju dagar långa sjöresan blev sången "Truong Sa Military Anthem" av kompositören Doan Bong, ofta sjungen högt av soldaterna på Truong Sa Island mot bakgrund av det vidsträckta havet, gradvis en välbekant melodi på "National Unity Ship". Nästan varje händelse, från kulturella utbyten med soldaterna till måltider på fartygets däck, ackompanjerade av vågornas brus, genljöd texten och melodin i "Truong Sa Military Anthem" entusiastiskt: "Dag efter dag, natt efter natt / Vi står här och skyddar vårt hemland / Detta hav är vårt, denna ö är vår, Truong Sa / Trots stormar, trots svårigheter..."
Texterna gick från hand till hand och ekade överallt – från sovrum och hallar till fartygets däck. På eftermiddagarna, efter en dag med intensiv aktivitet på ön, brukade jag och mina sex rumskamrater träffas för att öva sång och harmonisera med varandra med stor entusiasm. Ibland, så fort vi började sjunga, stämde rummet bredvid in, vilket fyllde fartyget med skratt och glädje, allas ögon glittrade av lycka...
Den veckolånga resan har nått sitt slut, men minnena från den extraordinära resan är fortfarande etsade i allas hjärtan och förstärker ytterligare president Ho Chi Minhs lärdom: "Slätterna är vårt hem, och havet är vår port. Kan vi skydda vårt hem utan att skydda porten? Var kommer inkräktarna att komma in först? De kommer att komma in genom porten först. Därför måste vi utbilda vårt folk för att skydda kustlinjen."
Källa: https://baoquocte.vn/thang-tu-nho-mai-truong-sa-313737.html
Kommentar (0)