Stenklockor från Dieu-pagoden - Ha Nams värdefulla skatter

Điều-pagoden (Điều Tự), belägen i byn Đông Tự (Vũ Bản, Bình Lục), byggdes på Quắc Hương-godset som tillhörde den stora tutorn Trần Thủ Độ (under Trần-dynastin). Under den senare Lê-dynastin genomgick Điều-pagoden omfattande renoveringar. För närvarande bevarar platsen flera arkitektoniska element, religiösa artefakter och föremål som återspeglar den konstnärliga stilen från de senare Lê- och Nguyễn-dynastierna (1600- och 1800-talen). I synnerhet den antika stenklockan, som restes under kung Lê Hy Tôngs regeringstid under Chính Hòas 13:e år (1692), är ett anmärkningsvärt konstverk och anses vara en nationell skatt.

Stenklockan är 0,95 m hög, 1,45 m bred och 0,7 m tjock, väger cirka 300 kg och är dekorerad på båda sidor. Framsidan har en spiral som är 23 cm hög och 59 cm lång. I mitten av spiralen är ett bodhiblad inristat, med en cirkel som liknar en sol inuti. Cirkeln har en stor prick i mitten, omgiven av böjda linjer med mellanrum, som liknar en sol som strålar ut ljus. Bodhibladets kant har stora och små, höga och låga, oregelbundet formade blad som pekar uppåt, med en drake på varje sida (vänster och höger). Varje sida har en drake med en vapensköld på huvudet, stora, utskjutande ögon, en bred mun, en pärla på tungan, ett skägg på hakan, en tredelad spiralformad kropp och tretåiga fötter. Drakens kropp formas av en enda linje omgiven av rader av prickar. Drakens svans böjs uppåt, vilket skapar en nedåtgående drakeposition, med bladen på vardera sidan om svansen som liknar lågor som omger bodhibladet.

Klockan är uppdelad i två ojämna delar, inramade av små, försänkta linjer. Mellan dessa linjer finns sex lika fördelade fack. De två facken till höger är graverade med orden "Cửu thiên" (Nio himlar). De två mittersta facken lämnas tomma. De två facken till vänster är graverade med orden "Ứng nguyên" (Svar på ursprunget) (Cửu thiên ứng nguyên - svarar på den högsta nivån som når de nio himlarna). Till höger om ordet "Cửu" finns en knopp. Till vänster om ordet "Nguyên" finns en annan knopp. Båda knopparna är runda och konvexa och liknar solen. Ovanför knopparna, till vänster, finns en graverad bild av en fjäril med utsträckta vingar, som i flykt. Det finns ett litet mellanrum mellan de två delarna av klockan. Den andra delen är bredare, inramad av linjer och graverad. Denna del har fyra upphöjda kinesiska tecken: "Bảo khánh Điều tự" (Dyrbara klockan från Điều-templet), graverad i ett modifierat Bodhi-bladmotiv mot en bakgrund av åtta fullblommade krysantemumblommor, symmetriska ovanför, nedanför, vänster och höger. I mitten av klockan finns ett runt hål för att fästa ett upphängningshandtag.

En fältundersökning av värdet av stenklockan vid Điều-pagoden.

På vardera sidan om klockan är en dansande fågel inristad, båda vända uppåt mot Bodhi-bladet högst upp. Fenixarna sprider sina vingar brett, deras halsar, huvuden och kroppar liknar gäss, deras ben är långa med fyra tår, och deras svansar är brett och graciöst utspridda. Nedanför fenixarna, till höger, finns tecknet "Xuân" (vår), och till vänster finns tecknet "Thu" (höst), båda inristade i ett modifierat Bodhi-blad. Fenixsvansarna ovanför täcker de två saknade tecknen "Xuân". Nedanför tecknet "Hạ" (sommar) till vänster finns bilden av en utter i vattnet, dess huvud, öron och svans är stora, dess fyra ben utspridda, dess kropp smal och böjd, som lekfullt leker med en spiralformad karp.

Klockans inre ram har en sexkantig form, omgiven av försänkta linjer med avstånd från varandra. Ramen är graverad med 46 kinesiska tecken, med varierande antal tecken per rad. Inskriptionen anger välgöraren som beställde skapandet av klockan: "Särskilt sändebud, biträdande överbefälhavare för södra gardet, samtidigt läkare, Tri Te Sinh Duong, markis av Cam Duong, postumt namn Phuc Dien, religiös titel Huyen Uy Dai Phap, hustru Tran Thi Nhan, religiös titel Tu Thong, tillsammans med deras barn, barnbarn och tjänstemän från Quac Thi kommun, My Loc-distriktet, Thien Truong prefektur, som bidrog med arbete, pengar och ris för att skapa klockan..." En särskild sektion är tillägnad namn, religiösa titlar, akademiska examina och befattningar för avlidna släktingar till välgöraren. Den sista sektionen innehåller datum, månad, år och regeringsår för klockans skapande...

Plakettens kant är prydd med motiv av plommonblommor, tallgrenar, varvat med mytiska varelser och fåglar i olika poser.

Baksida: Klockans ovansida är slät, utan dekoration. Mitt på klockans hals finns ett hål för att fästa ett upphängningshandtag. Denna del har två rader med kinesiska tecken. Den översta raden är graverad med sex tecken: "Lôi thanh phổ hóa thiên tôn" (likt det klara ljudet av åska som tillkännager och påverkar även de vördade gudarna i himlen). Den nedre raden är graverad med tio tecken, vart och ett inom en modifierad åttkant. Till höger finns fem tecken: "Niên niên tăng phú quý" (år efter år ökar rikedom och välstånd). Till vänster finns fem tecken: "Nhật nhật thọ vinh hoa" (dag efter dag lever i ära och ära).

Klockans högra sida är graverad med tecknet "Thu" (höst), och vänster sida med tecknet "Dong" (vinter), båda inbäddade i ett stiliserat bodhiblad. På vardera sidan om klockan, under tecknet "Thu" till höger och under "Dong", finns snidade drakar med utstående ögon, vidöppna munnar och den enes fötter som till synes griper tag i den andres mun. Drakens kropp formas av en central ås omgiven av två rader av små prickar. Drakens svans böjer sig uppåt och skapar en nedåtgående drakposition. Varje drake har fyra vassa klor, en vild man och skägg, och stora och små, höga och låga blad på vardera sidan av svansen, som liknar lågor. Klockans insida är inramad i en sexkantig form, liknande framsidan. Denna sida är graverad med 36 rader kinesiska tecken. Innehållet är en inskription som förklarar anledningen, syftet och betydelsen av att skapa klockan, prisar det buddhistiska templet, firar förtjänstfulla gärningar, förmedlar tro och kärlek till den medkännande och välvillige Buddha, och uttrycker längtan efter hemlandets, landets och buddhistiska lärors eviga existens. Den nedre delen listar några av givarna och personen som komponerade inskriptionen på plaketten.

Baserat på forskning och den ändrade lagen om kulturarv från 2009, som anger kriterierna för nationella skatter, bedöms stenklockan i Dieu-pagoden som en nationell skatt som har följande grundläggande värden:

Original, unik artefakt: För närvarande har många stenklockor från Le Trung Hung-perioden till Nguyen-perioden upptäckts över hela landet, men ingen är lika unikt och distinkt dekorerad som stenklockan i Dieu-pagoden. Motiven och de dekorativa motiven visar att forntida hantverkare använde helt manuella tekniker för att skapa verket och uppnådde perfekt skönhet. Åldersmässigt är detta en av de äldsta stenklockorna som upptäckts i Ha Nam och i hela landet, huggen under Nham Thans år, det 13:e året av Chinh Hoa-eran (1692) under kung Le Hy Tongs regeringstid. Därför är stenklockan i Dieu-pagoden ett representativt verk av stenskulptur från Le Trung Hung-perioden.

Unik form: Innehållet och den dekorativa konsten på klockan smälter samman till en enhetlig, distinkt helhet, likt en livfull målning, som kombinerar text och landskap, traditionella symboler med folklig estetik. Den fungerar både som ett heligt föremål för buddhismen och som en stenstele. Symbolerna på klockan har en unik och distinkt stil som tydligt visar sammanblandningen av buddhistisk, konfuciansk, taoistisk och folklig tro på ett livligt sätt. Ingen annan stenklocka är så fullständigt och utarbetat dekorerad som klockan vid Dieu-pagoden.

Buddhistiska symboler: huvuddragen är bodhibladet, inklusive: ett bodhiblad format som en cirkel som liknar solen, med en stor prick i mitten, omgivet av åtskilda kurvor som utstrålar en gloria; och stiliserade bodhiblad, med de fyra tecknen "Vår, Sommar, Höst, Vinter" inneslutna inuti dem.

Konfuciansk symbolik: Drakebilden på amulettens panna avbildar två drakar i en nedåtgående ställning, med vapensköldar på huvudet, pärlor i munnen, kroppar lindade i tre sektioner, tretåiga fötter och två svansar med inverterade blad som flammor som omger bodhiblad. Drakparet representerar både auktoritet och förkroppsligar de gamlas drömmar och ambitioner om vattenresurser och rikliga skördar…

Taoistisk symbolik: Detta är bilden av tre upphöjda prickar, som skapar ett spiralmönster inuti ett Bodhi-blad, på ett par drakar som flankerar Bodhi-bladet, arrangerade harmoniskt, symmetriskt och högtidligt.

Folkliga och hovliga teman är sammanflätade: Representativa bilder inkluderar en utter i vattnet, med fyra ben utspridda, dess smala, böjda kropp som leker med en spiralformad karp; och tranor som smuttar på nektar från blommor i livliga poser. Vid sidan av folkliga teman finns det också hovliga teman som tallar och plommongrenar.

Historiskt, kulturellt och vetenskapligt värde: Stenklockan i Điều-pagoden är ett representativt konstverk från Lê Trung Hưng-perioden, som representerar toppen av forntida vietnamesisk skulptur och lämnar efter sig många mästerverk för eftervärlden. Klockans dekorativa teman återspeglar harmonin och integrationen av religioner under Lê Trung Hưng-eran, vilket tydligt demonstrerar ideologin "Tre religioner i harmoni", samtidigt som den förmedlar folkets strävan efter ett fredligt och enat land. Klockans innehåll är en värdefull informationskälla i olika aspekter: historia, epigrafi och konsthistoria, vilket hjälper till att förstå historia, religion, skrift, administrativa ortnamn, valuta, kulturliv och folkets övertygelser under Lê Trung Hưng-perioden. Dessutom är stenklockan inte bara ett buddhistiskt musikinstrument utan också en skatt för att undersöka och förstå konsten att skulptera olika typer av steninstrument som användes i gudstjänsten under Lê-dynastin och som fortfarande finns kvar i det forntida landet Hà Nam och i hela landet.

Med sina exceptionella historiska, kulturella och estetiska värden uppfyller stenhuggningen av Dieu-pagoden alla villkor för att bli erkänd som en nationell skatt av staten.

Do Van Hien (direktör för Ha Nam Museum)

Källa: https://baohanam.com.vn/van-hoa/di-san/khanh-da-chua-dieu-bao-vat-quy-cua-ha-nam-135905.html