"L" eller "n": Inte bara uttal utan även tänkande och integration

(Dan Tri) – Målet till 2030 är att 100 % av lärarna inte ska uttala "l" och "n" fel, och att 80 % av eleverna som gör dessa misstag ska kunna rätta till dem – ett bestämt mål för utbildningsdepartementet i Hung Yen-provinsen.

Skrivbekantskapsaktiviteter för elever på Chu Phan förskola, Hanoi (Foto: Skola).

* Följande artikel är ett delande och fördjupat perspektiv från Dr. Le Thi Ngan, en erfaren forskare inom områdena: vietnamesisk litteratur, kultur, socialt arbete och managementvetenskap .

Tre faktorer som påverkar uttalet av "l" och "n"

Vid första anblicken kan detta verka som en liten fråga, men i verkligheten har det stora konsekvenser för den unga generationens tänkande, kommunikation och utveckling i integrationseran.

Jag blev verkligen imponerad när jag läste informationen om att utbildningsdepartementet i Hung Yen- provinsen hade lanserat en rörelse för att komma till rätta med situationen med feltolkning och uttal av de två första konsonanterna "l, n". Detta baseras på resultaten av en undersökning i provinsen.

Syftet med rörelsen är att bygga en sund kulturell kommunikationsmiljö, genom att läsa - skriva - tala - lyssna korrekt, och bevara vietnamesiskan renhet.

Utöver det uppmuntrar rörelsen eleverna att öva på att bli säkra i kommunikation, studier och livet; bidrar till kreativ undervisning och konkurrens inom lärande, och utvecklar elevernas egenskaper och förmågor på ett heltäckande sätt.

När det gäller specifika mål är denna avdelning indelad i två faser. Från och med nu och fram till 2026 kommer 80 % av lärarna som uttalar "l, n" fel att kunna korrigera denna situation. För elever är andelen 50 % av eleverna som uttalar och stavar dessa fel fel att kunna korrigeras.

År 2030 kommer alla lärare att uttala korrekt. Av eleverna kommer 80 % att kunna korrigera sina uttals- och stavfel.

Elever på Chu Phan förskola, Hanoi (Foto: Skola).

Faktum är att förväxlingen av "l" och "n" inte är ovanlig. Detta förekommer mer framträdande i vissa dialektregioner i norra centrala och norra England. Det räcker dock inte att enbart tillskriva orsaken regionala faktorer.

Enligt min mening finns det ytterligare tre faktorer utöver den regionala dialektfaktorn.

En är familjevanor. Barn får uttalsmönster från släktingar under fonembildningens "gyllene period".

För det andra , lärmiljön. När lärare inte uttalar korrekt kommer det att påverka eleverna kraftigt, särskilt elever i grundskolan.

För det tredje , på sociala medier. Många TikTok-, Zalo-kanaler eller andra plattformar, inklusive kända sådana, gör fortfarande misstag när de uttalar "l/n" eller avsiktligt härmar misstag för att imponera. Detta formar oavsiktligt dåliga vanor hos unga människor.

Med andra ord är dialekten "grunden", men vana och miljö är de viktiga orsakerna till det felaktiga uttalet. Beviset är att många människor som växte upp i den orten brukade förväxla "l" och "n", men senare, under sina studier och arbete, korrigerade de det.

Konsekvenser utöver stavning

Att uttala och feluttala "l" och "n" är inte bara en fråga om stavning, utan också om språkligt tänkande och kommunikation.

För det första suddar det ut gränsen mellan fonem och skrift, vilket hindrar fonemisk medvetenhet, en viktig färdighet för effektiv läsning och skrivning.

När det gäller tänkande accepterar barn lätt ”nästan rätt” istället för ”rätt”, vilket minskar känsligheten för semantiska skillnader (till exempel: ”lång”/”brunt”, ”löv”/”slangbella”…).

När det gäller kommunikation skapar upprepade fel ett intryck av ouppmärksamhet, särskilt i akademiska och professionella sammanhang som kräver standardisering av språket. I längden belastas eleverna med en överdriven "kognitiv belastning", där de uttrycker och förklarar samtidigt, istället för att fokusera på innehållet.

Om uttalsfelet "l"-"n" inte korrigeras kommer det att få konsekvenser när man går in i en lärande- och professionell arbetsmiljö.
Akademiskt sett kommer detta att vara en minuspunkt i presentationer, debatter och försvar av avhandlingar; det finns en risk att missförstå termer som låter nästan osammanhängande.

En lektion om bokstäver (Foto: MNCP).

Professionellt undergräver det trovärdigheten inom områden som kräver precis kommunikation (utbildning, juridik, medicin, journalistik, kundservice). Ett litet misstag upprepade gånger kan bli ett oönskat "märke av igenkänning".

När det gäller integration, kommer läspande "l" - "n" när man lär sig ett främmande språk, om det inte finns något standarduttal, att leda till missförstånd om ordets betydelse, vilket i sin tur leder till missförstånd av uttrycket.

Familjens och samhällets roll: Från identitet till normering

För att helt lösa detta problem krävs det en synkron samordning mellan familjen, skolan och hela samhället. Där varje familj bör respektera dialekten, men det behövs en "standardiserad kanal". Familjen kan fortfarande behålla den lokala accenten i vardagen, men det behövs en enhetlig "standardiserad skolkanal".

I skolan behöver det finnas konsekventa regleringar av standardiserad läsning, tal och skrivning i skolmiljön, inte bara under lektionstid.

Samtidigt är det nödvändigt att kommunicera med samhället, uppmuntra kort, roligt men standardiserat digitalt innehåll; bjuda in programvärdar och kommentatorer att delta i "snabba ljudkorrigeringssessioner"; skolbibliotek ökar bokklubbarnas aktiviteter för att fungera som "ljudkorrigeringsstationer".

Att korrigera uttalet av "l" - "n" är inte bara en liten sak utan en stor vision. Det är ett test av utbildningens sofistikering och disciplin i integrationseran, den nya eran: respekt för lokal identitet, säkerställande av nationella språkstandarder och fonetisk kompetens för internationell integration.

Dr. Le Thi Ngan - författare till artikeln (Foto: NVCC).

När vi är överens om en konsonant betyder det också att vi är överens om ett sätt att tänka: Ett barn som är ordentligt utbildat från minsta lilla kommer att växa upp till en person med en precis, seriös och ansvarsfull arbetsanda.

Som poeten Luu Quang Vu sa, mitt på "den vidsträckta jorden rik på många språk...", är det vietnamesiska språket för det vietnamesiska folket som "en människas hjärtslag". Att bevara det vietnamesiska språkets renhet, för det vietnamesiska folket, är inte bara en fråga om språk, utan en berättelse om kärlek till fosterlandet.

Dr. Le Thi Ngan

Fakulteten för språk och kulturer

Gia Dinh-universitetet

Källa: https://dantri.com.vn/giao-duc/l-hay-n-khong-chi-phat-am-ma-con-la-tu-duy-va-hoi-nhap-20250924114130349.htm