Mong-byn vid foten av berget Chua

Varje gång han berättar historien tittar herr Khai mot det närliggande Chua-berget för att minnas ... om den tid då de först bosatte sig på landet och etablerade byn.

Hmong-folket i Bao Lam 3-kommunen tjänar höga inkomster från att odla te, kaffe och durian.

Slår rot i ny jord

De är Hmong-folk från Cao Bang, likt fåglar som outtröttligt flyger på jakt efter nya länder. År 1991 bosatte de sig sedan i Hamlet 10B, Bao Lam 3 kommun. Under lång tid har de bott tillsammans i en by, så lokalbefolkningen kallar den ofta Hmong-byn. "Där landet är gott, slår fåglarna sig ner", och bybornas liv lämnade gradvis fattigdomen bakom sig. Invånarna njuter nu av stabila och välmående liv; deras vackra kulturella värden bevaras och främjas.

I Thào Hùng Khảis (född 1966), partimedlem i partiavdelningen i Hamlet 10B och en respekterad person i byn Mong, har de senaste 35 åren präglats av de första svårigheter som de första bosättarna mötte. Men tack vare partiets, statens och de lokala myndigheternas uppmärksamhet och investeringar har folket nu ett stabilt liv, deras ekonomi utvecklas dag för dag, deras kulturarv bevaras och deras barn får en ordentlig utbildning.

”På den tiden var livet väldigt svårt; vi oroade oss för att ha tillräckligt att äta varje dag. Människorna från Cao Bang var redan bekanta med att odla majs på steniga sluttningar och äta men men (en sorts majsgröt). När vi kom hit började vi plantera industrigrödor som te, kaffe och durian. Var vi än planterade slog växterna rot och växte sig frodiga och gröna; människornas humör lyftes och de blev mer entusiastiska. Med hackor och plogar brukade vi jorden, och doften av den nyligen röjda jorden fängslade oss”, tillade Khai.

För närvarande åtnjuter Hamlet 10B i allmänhet och Mong-folket i synnerhet stabila liv och utveckling i alla avseenden. Rikliga kaffeskördar, frodiga gröna teplantager och väldoftande durianträd som bär frukt har gett byborna höga inkomster. De flesta hushållen i Mong-byn är nu välbärgade och förmögna. Till exempel tjänar Mr. Thao Hung Khais familj, som för närvarande odlar 2 hektar kaffe tillsammans med fruktträd, te och fiskdammar, cirka 300 miljoner VND per år efter avdrag för alla utgifter.

Samtidigt började Mr. Khai föda upp svalor och utnyttjade den "vita guldgruvan" i himlen. Efter några år av uppfödning får han cirka 2 kg svalbon varje år, vilket skapar extra inkomst för sin familj. Detta är också ett nytt yrke för människor i byn att lära sig av och följa, vilket skapar jobb för människor i landsbygdsområden.

Till exempel odlar Mr. La Van Ngocs familj 3 hektar kaffe och tjänar flera hundra miljoner dong årligen på försäljningen av kaffebönor. Mr. La Van Ngoc har aldrig känt sig så välmående och bekväm som han gör nu. Förut var de tvungna att plocka majskolvar, ibland hade de tillräckligt att äta, ibland inte; nu har de miljarder dong i sina händer. För att uppnå dessa resultat tackar varje individ och invånare i byn Mong tyst partiet, staten, de lokala myndigheterna och den mark som har fostrat dem och gett dem rikliga skördar.

Du kanske också gillar

En rastlös känsla vid ljudet av en flöjt.I generationer har Hmong-munnspelet (khen) inte bara varit ett musikinstrument utan också en andlig symbol, förkroppsligandet av Hmong-folkets kultur, själ och intellekt i den norra delen av provinsen. Tillverkad av lättillgängliga material producerar khen ett klart, resonant och melodiskt ljud som lätt väcker minnen och känslor hos höglandsborna.

Ljudet av Hmong-flöjten på toppen av Nghè LuôngMitt bland Nghè Luôngs vidsträckta berg och skogar blandas Hmong-flöjtens melodiska ljud med naturen, likt en inbjudan från himlen. Detta förtrollande och fängslande ljud har blivit en oumbärlig del av Hmong-folkets liv på toppen av Nghè Luông, byn Lủng Nghè, Cao Minh-kommunen. Och den som spelar dessa melodier är Mr. Lý Văn Vừ – en blind äldre bonde känd för sin skicklighet i att tillverka och spela Hmong-flöjten.

Etniska minoritetspersoner i Sin Cheng-kommunen bevarar traditionellt hantverk.Sin Cheng är en kommun där många etniska minoritetsgrupper lever tillsammans. Mitt i det moderna sociala livets flöde fokuserar de etniska människorna här fortfarande på att bevara traditionella hantverk som brokadbroderi, tillverkning av musikinstrument och kvasttillverkning... Genom dessa hantverk tjänar de både sina liv och bevarar och främjar de sina etniska gruppers kulturella identitet.

Å andra sidan, med kaffeodling som huvudgröda, har byborna konsekvent åtnjutit goda skördar och höga priser under de senaste åren, vilket har gjort det möjligt för dem att bygga rymliga hus, förvärva många hushållsartiklar och investera i sina barns utbildning. Dessutom har den lokala regeringen fokuserat resurser på att investera i infrastruktur, tillhandahålla affärskapital och leverera plantor och boskap, vilket har hjälpt byborna och invånarna i byn Mong att uppnå en anmärkningsvärd ekonomisk utveckling och tillämpa vetenskapliga och tekniska framsteg inom jordbruk och djurhållning.

Enligt Pham Thi Thu Phuong, biträdande sekreterare för partiavdelningen och chef för by 10B, har byn 267 hushåll, varav cirka 60 är mongolska hushåll. För närvarande lever de flesta byborna under relativt goda förhållanden, och deras vackra kulturella traditioner bevaras alltid. Under senare år har människorna aktivt engagerat sig i produktionen, och deras barn har fått en ordentlig utbildning.

Hmong-byns charm och skönhet

Med magarna mätta blev barnens utbildning en prioritet. Så donerade Thào Hùng Khải två tunnland kaffeplantagemark för att etablera Vừ A Dính Primary and Secondary School (en separat filial) som den ser ut idag. Då var barn tvungna att vakna klockan 3 på morgonen för att gå till skolan; nu är skolan en rymlig och robust byggnad belägen mitt i byn.

Med skolan som nu är byggd och investerad i behöver barnen i Hmong-byn inte längre vakna klockan 3 på morgonen för att gå till skolan som tidigare.

Herr Thào Hùng Khải berättade: ”Förr i tiden var skolan väldigt liten, gjord av bambu och skogsträ. Eleverna var tvungna att studera i kombinerade klasser, och det var otroligt svårt i regn och vind. Nu har den renoverats, den nationella flaggan vajar i vinden, och barnen behöver bara gå några minuter för att komma till lektionerna. Vad kan vara mer underbart än att bevittna sådana förändringar och förbättringar dag för dag under nästan en livstid?”

För närvarande är Mr. Thào Hùng Khảis största oro att de lokala myndigheterna och skolan snabbt överför äganderätten till den mark som hans familj donerade till skolan. Mr. Khải delade: ”Innan han donerade marken hade min familj kommit överens om villkoren, och markanvändningscertifikatet står fortfarande i mitt namn. Därför hoppas jag att de lokala myndigheterna och skolan i framtiden kommer att fortsätta med att överföra markägandet till skolan. För vad jag än lovar eller gör måste jag se till att det slutförs, allt för våra älskade barns och den kommande generationens skull.”

Vid sidan av ekonomisk utveckling och fokus på sina barns utbildning bevarar Hmong-folket i Hamlet 10B också flitigt sin vackra traditionella kultur. Herr Hoang Van Muoi (född 1962) är lärare i Hmong-flöjt för den yngre generationen här. Han anses vara en sann hantverkare och har lärt över 30 ungdomar i byn flöjtmelodier. Enligt herr Muoi är Hmong-flöjten en unik skönhet för den etniska gruppen, en kulturell symbol, som framförs på festivaler, marknader och som ett sätt för unga män och kvinnor att lära känna varandra och hitta kärleken. Därför har han under årens lopp lärt ut cirka 60 flöjtmelodier i de vidsträckta skogarna i södra centrala höglandet.

Herr Vu Minh Doan, vice ordförande för folkkommittén i Bao Lam 3-kommunen, sa: "Som en ort med en stor etnisk minoritetsbefolkning har varje by och småstad under senare år, tack vare partiets, statens och de lokala myndigheternas uppmärksamhet och investeringar, fullständigt förändrats i utseende, och människornas liv har kontinuerligt förbättrats."

Du kanske också gillar

Bergens ande genom flöjtens ljud.Dag efter dag blåser Su liv i varje bambupinne och träbit för att skapa khene – ett heligt musikinstrument och en kulturell symbol för hmongfolket.

Bevara identitet - Utforska nya vägar för utvecklingEn gång, sittande i en by på sluttningarna av berget Tay Con Linh, hörde jag det melodiska ljudet av Hmong-flöjten eka i den lugna eftermiddagen. På andra sidan floden, vid Lo-flodens strand, hörde jag de milda Tày-folksångerna stiga från taken på hus på pålar. Dessa två till synes avlägsna melodier smälte harmoniskt samman i ett land med höga berg och en fridfull flod. I det ögonblicket tänkte jag: om Tuyen Quang och Ha Giang en dag skulle dela ett enda administrativt utrymme, skulle inte dessa platsers unika identitet bli som en mångfärgad vävtapet, ännu mer strålande och något att vara stolt över?

Ho Chi Minh-staden inviger sitt nya huvudkontor för Sports Training and Competition Center, som sträcker sig över 15,4 hektar.Projektet i Binh Duong-distriktet i Ho Chi Minh-staden har en total investering på över 25 miljarder VND, vilket bidrar till färdigställandet av infrastruktur för träning och utveckling av högpresterande sporter.

I Mong-byn Hamlet 10B följer folket alltid strikt partiets riktlinjer och policyer, samt statens lagar och förordningar. De deltar aktivt i produktionen, bidrar till att bygga ett nytt landsbygdsområde och bevarar och främjar de vackra kulturella värdena för sin etniska grupp. Genom detta bidrar de till att bygga ett mer välmående, modernt och civiliserat liv för alla etniska grupper i området.

Hmong-folket har alltid bevarat sitt kulturarv i detta nya land mitt i den vidsträckta Tây Nguyên-regionen (Centrala höglandet).

Vad kan vara vackrare än att, under det dimmiga Chua-berget, bredvid det forsande Ta Ngao-vattenfallet, se bilden av Hmong-folket som flitigt arbetar varje dag för att bygga ett nytt liv som blir alltmer välmående och lyckligt? Unga män och kvinnor väver poesiverser till Hmong-flöjtens förtrollande toner.

Källa: https://baolamdong.vn/lang-mong-duoi-ngon-nui-chua-449106.html