Byn avstod mark till den kejserliga huvudstaden Hue.

En gång en välmående by vid den pittoreska Parfymfloden, efter att Nguyen-dynastin byggt den kejserliga staden Hue , revs byn, vilket fick dess invånare att skingras ...

DET ENDA BYTEMPELET SOM BEVARATS AV KUNGEN

Phu Xuans kommunala hus, som för närvarande ligger på Thai Phien Street (Tay Loc-distriktet, Hue City, Thua Thien-Hue-provinsen), är det enda bykommunala huset som bevarats av Nguyen-dynastin inom den kejserliga staden och anförtrotts Ritministeriet för årliga ceremonier. Kommunala huset har för närvarande två huvudbyggnader. Mötessalen är ett hus med tre fack och två flyglar som mäter 17,8 meter långt och 10,6 meter brett. Även om det senare byggdes om har det allvarligt förfallit. Det huvudsakliga kommunala huset, som ligger bakom det, är ett 10,5 meter långt och 15,9 meter brett hus byggt i stilen "övre fönster, nedre panel". De anslutande bjälkarna och räcken är gjorda av järnträ, snidade med stiliserade blommotiv, och taket är täckt med platta tegelpannor. Det är här byns skyddsgudom, den lokala jordguden och de sju grundande klanerna dyrkas: Ho, Le, Nguyen, Huynh, Truong, Tran och Pham.

Herr Nguyen Van Diem (87 år gammal, rådgivare till byn Phu Xuans representantskap, tidigare biträdande chef för byns kultur- och historiekommitté) sade att byn Phu Xuans historia är nedtecknad från år 1306, då Champa-kungen Che Man erbjöd de två provinserna O och Ri som hemgift för att gifta sig med prinsessan Huyen Tran av Tran-dynastin. År 1307 döpte kung Tran Anh Tong om dem till provinserna Thuan och Hoa och utsåg general Doan Nhu Hai att ta över landet och dela upp armén för att styra.

Herr Nguyen Van Diem, som har ägnat många år åt att forska om Phu Xuans bys historia och kultur.

När stabilitet hade etablerats beordrade kung Tran Anh Tong den stora lärde Hoang Thai So (ursprungligen från byn Thuy Loi, distriktet Son Nam Thuong, provinsen Ha Nam) att leda folket söderut för att återta mark och etablera bosättningar. Innan han gav sig av rekryterade han sju klaner – Ho, Le, Nguyen, Huynh, Truong, Tran och Pham – som anslöt sig till honom och tog med sig sina familjer och tjänare. När han nådde stranden av Lo Dung-floden (dagens Parfymflod) och såg den frodiga grönskan, den bördiga jorden och den gynnsamma feng shui, beordrade han att läger skulle slås upp och en by skulle grundas, ursprungligen kallad Tong Thuy Loi. Ursprungligen sträckte sig Tong Thuy Loi från Kim Long till An Hoa, Bao Vinh, Phu Hiep, Cho Cong, An Cuu, Tu Hieu, Bach Ho, och inkluderade även Lam Loc (på andra sidan Parfymfloden)... Senare byggde invånarna i Tong Thuy Loi ett bytempel bredvid Parfymfloden (nu Phu Van Lau-området framför den kejserliga citadellen) och döpte om byn till Phu Xuan. "Phú betyder rik, Xuân betyder ung, med strävan att detta land för alltid ska förbli ungdomligt och välmående i framtiden", förklarade herr Diem.

N. HUONG-LANDET SKA BLI HUVUDSTAD

När Tay Sons armé besegrade Nguyen-dynastin besteg kung Quang Trung tronen vid berget Ban och behöll namnet Phu Xuan. Vid denna tidpunkt hade den kejserliga staden Hue ännu inte byggts. År 1802, efter att ha besegrat Tay Sons armé och återerövrat Phu Xuan, beordrade kung Gia Long av Nguyen-dynastin stadens överordnade, herr Nguyen Van Yen, att avgränsa och planera området för byggandet av den nya kejserliga staden. Kungen beordrade invånarna i Phu Xuan-kommunerna att evakuera från byggområdet, inklusive tempel och helgedomar. Kungen tillät dock att Phu Xuans kommunala hus fick stå kvar, men flyttade det bakom den kejserliga citadellen.

Enligt Mr. Huynh Viet But (70 år gammal, Thuan Loc Ward, för närvarande biträdande chef för byn Xuan Phus ständiga kommitté) säger legenden att när bytemplet flyttades till en ny plats under kejsar Minh Mangs regeringstid, bestod det första teamet som bar palanquinen av fyra personer, men de kunde inte lyfta byns skyddsgudoms altare. Kejsaren ökade gradvis antalet, upp till 20 personer, men de kunde fortfarande inte lyfta palanquinen. Vid denna tidpunkt var kejsaren själv tvungen att personligen leda ceremonin och utfärda ett dekret som fastställde att, i enlighet med himmelens vilja, måste huvudstaden etableras på byns mark för att säkerställa nationens stabilitet, och därför måste bytemplet flyttas till en ny plats. Kejsaren lovade att flytta bytemplet till den vackraste och mest upphöjda platsen i huvudstaden, väster om det kejserliga palatset. Omedelbart lyfte de fyra personerna som bar palanquinen den lätt, berättade Mr. But.

Kungen beviljade särskilt tillstånd för Phu Xuans kommunala hus att hålla sin årliga lễ tế (rituell ceremoni) den 5:e och 6:e dagen i den sjätte månmånaden. Först efter att byn Phu Xuan i huvudstaden hade avslutat sin lễ tế kunde andra byar hålla sina. Enligt herr Nguyen Van Diem gjorde förfäderna till byn Phu Xuan stora bidrag och beviljades många kungliga dekret av Nguyen-dynastins kungar (byn behåller för närvarande 20 av dessa dekret). År 1994 klassificerades Phu Xuans kommunala hus av staten som ett nationellt historiskt, arkitektoniskt och konstnärligt monument.

Sedan Hue-citadellet byggdes har byn Phu Xuans samlingshus flyttats västerut.

GLÖM INTE DINA RÖTTER

Efter att byn hade flyttat utfärdade kungen ett dekret som tillät invånarna i byn Phu Xuan att resa vart de än gick för att etablera bosättningar, och de kunde etablera byar med namnet Phu Xuan var de än gick för att identifiera sitt ursprung från Hue-huvudstaden. Därför etablerades senare byn Phu Xuan väster om huvudstaden (nu i Kim Long-distriktet); några flyttade österut till Bai Dau-området och bildade byarna Bau Chau och Hop Pho, som blev Phu Xuan-byn (nu i Gia Hoi-distriktet). De återstående människorna flyttade sydost och etablerade byn Phu Xuan (nu i Xuan Phu-distriktet). Byn Phu Xuan, nära byn Phuoc Tich, slogs också samman med Phuoc Tich för att bilda kulturbyn Phuoc Phu (i kommunen Phong Hoa, distriktet Phong Dien). I distriktet Hai Lang (provinsen Quang Tri) finns det fortfarande två byar som ursprungligen kom från byn Phu Xuan, som nu tillhör kommunerna Hai Phu och Hai Xuan. Senare, när regeringen genomförde det nya ekonomiska programmet, migrerade människor från Hue till de centrala högländerna och etablerade Phu Xuan-byar i Lam Dong, Krong Nang (Dak Lak), etc., och de flesta av dem hade rötter i Phu Xuan-byn i Hue.

Herr Nguyen Van Diem sade att den största önskan för invånarna i byn Phu Xuan är att byns samlingshus ska bevaras och underhållas. För närvarande använder samlingshuset fortfarande industriellt korrugerat plåttak, som är förfallet och läcker. "Detta är en nationell historisk plats, så vi kan inte godtyckligt renovera det. Vi hoppas att myndigheterna kommer att uppmärksamma arbetet med att åtgärda det", sa herr Diem. Enligt herr But deltar representanter från familjer som kommer från byn Phu Xuan varje år i ceremonin, men det totala antalet bybor är för stort för att kunna räknas korrekt. "Nyligen organiserades ett stipendieprogram för att belöna byns barn. De äldre är alltid måna om hur de ska se till att deras barn förstår historia och känner till sina rötter. Även om de är utspridda vida omkring kommer de inte att glömma sina rötter i Phu Xuan, huvudstaden", sa herr But.

(fortsättning följer)

Källänk: https://thanhnien.vn/lang-la-mien-trung-lang-nhuong-dat-cho-kinh-do-hue-185230524002338678.htm