Under tiden höll LM-rådgivaren en föreläsning:
”Det finns några meningar du missade som jag tycker är lite förhastade. [...]. Till exempel: ”Ett stort risfält är inte lika bra som en färdighet man har.” Och här ville våra förfäder betona människors flit och hårda arbete. Om vi observerar ser vi att de flesta hantverksbyar, särskilt de runt Hanoi , vanligtvis har väldigt lite risfält, men på grund av det utvecklar de sitt småskaliga hantverk mycket framgångsrikt. Grattis.”
Om ovanstående lära är sann, betyder det då att endast människor i områden med "lite åkermark" och "småskaligt hantverk" är "hårt arbetande", medan de i landsbygdsområden med "rikliga åkrar" inte är "hårt arbetande"?
Faktum är att även i områden med gott om vattenbruk frodas småskaligt hantverk fortfarande. Till exempel:
- Åh, flicka med det gröna skärpet/ Om du vill följa med mig till Ke Buoi, kom då/ Min by har risfält överallt/ Det finns en sval badsjö och en sidenspinnerihandel (Folkvisa).
- An Phu har risfält runt omkring / Den har en sval baddamm och en godistillverkningshandel / Tillverkar godis för detaljhandel och grossistförsäljning / Säljer över hela Hanoi och till och med till Hai Phong ... (Folkdikt).
Så, hur ska vi förstå talesättet "Ett fält är inte lika bra som en färdighet man har"?
Ordspråket i fråga har många varianter: Riklig rikedom är inte lika bra som en färdighet i handen; Riklig rikedom är inte lika bra som en färdighet i handen; Rikliga åkrar är inte lika bra som en färdighet i handen; Tio tusen tunnland bördig mark är inte lika bra som en färdighet att bära med sig; Tio tusen tunnland bördig mark är inte lika bra som en färdighet att bära med sig.
"Ägendomar" inkluderar här både dolda och synliga tillgångar. Dolda tillgångar är pengar, guld, silver och juveler (saker som kan döljas och inte är synliga); synliga tillgångar är hus, åkrar, boskap, grisar, höns etc., som alla kan se.
Förr i tiden mätte man, förutom hus och pengar, rikedom i antalet tunnland god jordbruksmark (luong dien, thuc dien). Odlad mark omvandlades till rikedom – en typ av tillgång som kunde bytas och köpas och säljas precis som pengar (en tomt kan gå genom händerna på tusentals eller tiotusentals ägare). Därför betyder "rikedom överallt" eller "gård överallt" (fyra sidor; tre sidor, fyra sidor), och "tiotusen tunnland god jordbruksmark" i ordspråket alla rikedom och pengar i allmänhet.
I verkligheten ärver många människor stora mängder egendom och mark från sina förfäder. Men sedan blir de självbelåtna! Om de inte arbetar och bara sitter och spenderar pengar, hamnar de så småningom i konkurs.
Vanen att sälja mark för att slösa bort på spel och extravagans var så vanlig förr i tiden att den skildras i folksagan "Ursprunget till Hägerns, Storkens, Duvans, Duvans och Musens rop". I den ägde alla dessa djur ursprungligen vidsträckta åkrar och trädgårdar. Eftersom de spelade tillsammans, lånade pengar och blev lurade (genom att skriva falska avtal) förlorade de all sin mark till storken. Hägren, som hade förlorat allt, var tvungen att vänta tills natten, när storken hade gått hem för att sova, för att smyga ut och stjäla räkor och småfisk från storkens mark ("Hägren sålde sin mark till storken / Därför måste hägren leta hela natten; Varför vet inte hägren hur man oroar sig? / Den sålde sin mark till storken, och nu måste den äta på natten" - Folkvisa).
"Fälten är täckta med bönsyrsaräkor", "bönsyrsaräkors överflöd" – det är vad det betyder.
Så, hur ska vi förstå "en färdighet i handen" (eller "en liten färdighet i handen" - ett överdrivet sätt att säga "en färdighet i handen")? Det syftar på yrken i allmänhet, inte "småskaliga hantverk" eller "hantverksbyar" som det förstås av LM-rådgivaren. Att ha en färdighet i handen innebär att inte frukta fattigdom: "Att sälja varor och väva är sätt att försörja sig, / Man måste behålla en färdighet i handen / Om du inte klarar av den nu, kommer du att bli lämnad efter / Senare, när du är fattig, kommer du inte att ha en färdighet att försörja dig på" (Folkdikt).
Således är "åker" här synonymt med rikedom och pengar. Pengar, rikedom och mark, oavsett hur mycket ("vidsträckta fält", "enorm rikedom", "tiotusen tunnland jordbruksmark", "tiotusen tunnland jordbruksmark"), är bara yttre ägodelar; de förbrukas och sedan borta; de kommer och går. Endast en "färdighet i ens händer" (även en mindre färdighet), som tillhör en själv, är verkligen en ovärderlig form av självskapad rikedom som aldrig försvinner; tvärtom kan den skapa materiell rikedom, få den rikedomen att växa och säkerställa ett stabilt och hållbart liv (Att bemästra en färdighet ger ära och välstånd - Ordspråk).
Hoang Tuan Cong
Referens: Vissa kanske menar att "ett stort fält är inte lika bra som en färdighet" betyder att även med mycket mark och jordbruk kan det ekonomiska värdet av ris och potatis inte jämföras med en hantverkares eller någons som arbetar inom ett annat jordbruksyrke. Men om så är fallet är det bara en modern tolkning, inte den ursprungliga betydelsen av ordspråket. Förr i tiden var det "Jordbruk är grunden, när jordbruket minskar misslyckas alla andra näringar", "Förste lärde, andre bonde, när riset tar slut vandrar man planlöst omkring", "Förste bonde, andre lärde", "Noggrann skötsel är inte lika bra som ett litet fält". Att ha många åkrar att odla innebar alltid överflöd och välstånd.
Källa: https://baothanhhoa.vn/ruong-be-be-nbsp-va-nghe-trong-tay-279107.htm
Kommentar (0)