Djupa minnen av "ett hem"

Mer än tre decennier har gått sedan provinsen delades upp, men de människor som tidigare bodde under samma tak i Binh Tri Thien har fortfarande intakta minnen. Dessutom har glädjen av att leva, arbeta och studera, att dela glädjeämnen och sorgerna tillsammans i ett gemensamt hemland, nu återvänt, i kombination med ny kärlek och tillit när Quang Binh och Quang Tri återförenas med ett nytt tankesätt och nya möjligheter...

Tillsammans, tillsammans, tillsammans i ödet

Vi träffade herr Nguyen Huu Thang (i Vinh Linh) en dag i juni, då nationalförsamlingen godkände strukturen för de provinsiella administrativa enheterna. Följaktligen slogs de två provinserna Quang Binh och Quang Tri samman till en ny provins som heter Quang Tri. Efter att ha haft dagar av att förenas med kadrer och människor i Binh Tri Thien-huset och en vacker kärlek med en flicka från Quang Binh, kände herr Thang många känslor.

Herr Nguyen Huu Thang (vänster) delar med sig av sina minnen från dagarna tillsammans i Binh Tri Thien-provinsen till reportrar - Foto: M.D.

Han sa att efter att landet befriats skickades ett stort antal kadrer, lärare och personal från Quang Binh och Vinh Linh till andra orter i Quang Tri-provinsen. År 1978 tog Thang examen från Hue University of Education och återvände till Dong Ha för att undervisa på flera skolor och delta i arbetet med att utrota analfabetism.

Efter det skickades han på intensiv utbildning och fick i uppdrag att arbeta som chef på flera skolor i Dong Ha. ”År 1979, när jag var rektor för avdelning 3 i Dong Ha, träffade jag läraren Tran Thi Minh, som kom från Dong Hoi för att stärka undervisningen. Vid den tiden var Minh en vacker flicka, en bra lärare och en del av kärnkraften i lärargruppen för naturvetenskap. De gånger vi hjälpte och stöttade varandra i arbetet och den ömsesidiga förståelsen fick våra känslor gradvis att blomstra”, berättade Thang.

Sedan dess har herr Thang och fru Minh alltid sällskapt elever under dagen, och på kvällen undervisat kulturella stödklasser för kadrer som växte upp under motståndskriget, vilket eliminerade analfabetism för folket. Liksom många kollegor vid den tiden upplevde de många svårigheter eftersom deras hemland fortfarande var fullt av krigsskador. I enkla, provisoriska klassrum med bambutak åt de, levde, ökade produktionen, byggde hus... åt folket. "Trots att vi mötte många svårigheter var vi alltid älskade och delade av ledarna och folket."

"I Binh Tri Thiens gemensamma hem verkar lärarna, särskilt de från Quang Binh, inte längre vara förvirrade utan mer säkra på att utföra sina uppgifter som om de arbetade i sitt eget hemland", berättade Thang. Genom att arbeta tillsammans och vara fästa vid varandra växte kärleken mellan Thang och läraren Minh allt djupare. År 1984 gifte de sig och återvände för att arbeta och bo i Vinh Linh.

Enligt Mr. Thang har "ödet" mellan Quang Binh och Quang Tri existerat länge då de två provinserna har liknande relationer i historia, kultur, seder och bruk; båda har upplevt hårda krig; delar samma röst och många folksånger... Särskilt under motståndskrigen mot Frankrike och USA förenade sig armén och folket i Quang Binh och Quang Tri, stred tillsammans, skyddade och hjälpte varandra att förverkliga löftet: "...på segerns dag kommer vi att återvända till samma hus..." (*).

Efter pensioneringen fortsatte herr Thang och hans fru att bidra och stödja många myndigheter och organisationer inom utbildnings-, kultur-, konstnärs- och sportaktiviteter... Deras barn ärvde många värdefulla egenskaper från sina föräldrar, alla studerade och tränade väl, hävdade sig i sitt arbete och bidrog till att bygga sitt hemland.

”För mig är dagarna då jag bodde och arbetade i vårt gemensamma hemland, Binh Tri Thien, för alltid vackra minnen. För närvarande är min fru och jag alltid aktiva i Quang Binhs landsmänsförening i Vinh Linh, utbyter regelbundet kontakter och träffar min frus klass i Dong Hoi. Varje gång vi träffas ser min frus vänner mig som en klasskamrat, social, glad och det är aldrig ett avstånd mellan Quang Binh och Quang Tri. För de förstår, mer än någon annan, att vi brukade bo under samma "tak" i Binh Tri Thien och kommer att återvända till samma hus som utlovat”, sa Thang.

"Kommer ni ihåg den tiden då till och med ett saltkorn delade sig på mitten" ^(**)

Trots otaliga svårigheter och brister, från ledarna till invånarna i Binh Tri Thien, är alla eniga, delar samma öde och arbetar entusiastiskt för att bygga ett nytt liv. För Tran Thanh Phong (född 1962), som för närvarande bor i Cua Tung, är minnena av att "dela provinsen" de dagar då han och hans kollegor svettades på byggarbetsplatsen, fast beslutna att bidra till att återuppbygga landet och möta människors behov av handel och resande.

Djupa minnen av

Herr Tran Thanh Phong berättar ofta för sina barnbarn om den tid han och hans bröder och kollegor arbetade på Hue Railway Construction Union Enterprise - Foto: M.D.

Han mindes: ”År 1982 började jag arbeta på Hue Railway Construction Joint Stock Company. Varje dag hade vi i uppdrag att inspektera, underhålla, upptäcka och reparera skador, hantera incidenter... på den nord-sydliga järnvägslinjen som passerade genom Binh Tri Thien, och säkerställa en smidig järnvägstrafik. Även om vi var tvungna att arbeta i komplexa terrängförhållanden och uppleva många svårigheter och umbäranden, påminde vi oss alltid om att: Binh Tri Thiens land har en lång revolutionär tradition och har absorberat våra förfäders blod för att skydda havet och himlen. Idag beror det på vår generations händer och sinnen huruvida vårt hemland är mer välmående och vackrare eller inte.”

År 1983 gifte sig Mr. Phong med en flicka från Vinh Linh som arbetade på samma fabrik. Hans första son föddes 1986. Efter ett tag var han och hans fru tvungna att åka till jobbet på en byggarbetsplats långt borta. ”Eftersom jag lämnade mitt barn i Vinh Linh hos hans morföräldrar fylldes mitt hjärta till en början av hundratals bekymmer och längtan efter honom. Men när han började på förskolan blev han älskad och hjälpt av lärarna och grannarna. Min son växte upp i allas kärleksfulla armar utan någon åtskillnad i ursprung: hans far var från Quang Binh och hans mor var från Quang Tri”, anförtrodde Mr. Phong.

Han sa att även om arbetsprocessen krävde att man flyttade och bodde på många olika platser över hela Binh Tri Thien-landremsan, så fick han och hans fru och bröderna och systrarna i enheten, vart de än åkte, uppriktig tillgivenhet och hjälp från människorna. Djupt i sina hjärtan är de nu alla bröder och systrar från samma provins och familj. Under förhållanden av brist på utrustning och material, vilka inte var synkroniserade, strävade alla efter att övervinna svårigheter och slutföra alla uppgifter.

Även om livet och aktiviteterna fortfarande är svåra, minskar de inte deras tillgivenhet, utan tvärtom är de motivationen för dem att arbeta tillsammans, vilket gör den nära relationen mellan barnen i Quang Binh och Quang Tri allt närmare och starkare. På natten tänder bröderna i hyddorna och lägren fortfarande facklor och lampor för att utöva scenkonst, sjunger för varandra för att skingra trötthet. Dagarna då de delade en skål ris på mitten, en nypa salt på mitten har hjälpt dem att mogna och älska att arbeta mer.

På senare tid har herr Phong alltid följt nyheterna om policyn att slå samman administrativa enheter på alla nivåer, med särskild uppmärksamhet riktad mot frågan om sammanslagning av provinser. Han sa glatt: "Nu är jag väldigt glad när de två provinserna Quang Binh och Quang Tri slås samman till en ny provins som heter Quang Tri. Jag själv, min fru, barn och barnbarn i familjen är glada, för efter många år av samhörighet kan vi stolt kalla "Quang Tri" vår gemensamma hemstad."

Fortsätt skriva om kärleken

Djupt inristade i minnet av "en familj" minns barnen från Quang Binh som levde genom dagarna i samma provins alltid den vänlighet som folket i Quang Tri visade dem, och vill därifrån bidra till Quang Tri på många sätt.

Djupa minnen av

Fru Nguyen Thi Tham (höger) är alltid redo att ge sig ut på hjälpuppdrag och ger gåvor till människor som drabbats av naturkatastrofer och olyckor som ett sätt att uttrycka tacksamhet till det land som en gång skyddade henne - Foto: NT

Fru Nguyen Thi Tham (född 1958), för närvarande bosatt i Dong Ha, är född och uppvuxen i Le Thuy, hennes far är från Gio Linh, hennes mor är från Quang Binh. I ett samtal med oss skämtade fru Tham om att hennes "bakgrund" låter komplicerad men egentligen bara kretsar kring en enda landsbygd.

År 1975, efter att ha avslutat sitt uppdrag på slagfältet i Quang Tri, förflyttades hon till ett kooperativ i Gio Linh. Landet var efter befrielsen översållat av bomber och kulor, och människornas liv var fortfarande fattiga, så kadrer som Ms. Tham hade det inte mycket bättre. I gengäld tog folket hand om henne, delade med sig av sina goda saker, gav henne kassava och sötpotatis och pratade förtroligt med henne. Själv betraktade hon alltid människorna som sitt eget kött och blod och uppmuntrade och hjälpte dem med all den kunskap och förmåga hon hade.

År 1978 återvände Ms. Tham till arbetet på Binh Tri Thien Trading Company i Le Thuy. Därefter drev hon småföretag och utökade sedan sin verksamhet till träbearbetning och import-export i Quang Tri och återvände till det land som hade fostrat och skyddat henne under hennes ungdom.

År 2005 etablerade Ms. Tham Xuan Hoa Private Enterprise i Nam Dong Ha industripark. Förutom att driva verksamheten är hon alltid intresserad av välgörenhetsarbete och social trygghet. Hon sa: "Varje gång jag hör nyheter om människor som drabbats av naturkatastrofer, särskilt människorna i Quang Binh - Quang Tri, brinner mitt hjärta som eld. Jag vill alltid ta mig tid att besöka dem direkt, uppmuntra dem och ge praktiska gåvor för att hjälpa dem att övervinna svårigheter. Jag mobiliserar också många andra människor för att gå och "hjälpa" människorna. För mig är det också ett ord av tacksamhet."

Dessutom gav Ms. Tham aktivt materiellt stöd till veteraner och fattiga i Quang Binh, Quang Tri och Thua Thien Hue. ”Före sammanslagningen av Binh Tri Thien-provinserna var människors liv fortfarande svåra, men de behöll fortfarande andan av solidaritet, kärlek och delande. Den här gången tror jag att folket i Quang Binh och Quang Tri fortfarande kommer att ha samma kärlek och bidra till utvecklingen av den nya provinsen. Jag är väldigt glad över att ha upplevt många förändrade stunder i mitt hemland. Jag kommer att fortsätta att bidra till att fortsätta skriva den kärlekshistoria som jag alltid bär med mig”, sa hon känslosamt.

13 år i samma provins, varje dag är fylld med minnen som är både svåra och meningsfulla, men ändå djupa och kvarlevande i hjärtana hos många barn i Quang Binh och Quang Tri. Nu, när de förenas i ett nytt skick, är alla övertygade och hoppfulla om att den nya resan kommer att bli mer öppen och rymlig för de två hemländer som redan är genomsyrade av kärlek...

Minh Duc

(*) Utdrag ur sången "My dear Quang Binh", komponerad av: Hoang Van

(**) Utdrag från låten "Love Quang Tri", komponerad av: Tran Hoan

Källa: https://baoquangtri.vn/dam-sau-ky-uc-mot-nha-194532.htm