Författaren Son Tungs postuma verk om farbror Ho

TP - För mer än trettio år sedan blev författaren Son Tung inbjuden av general Vo Nguyen Giap till sitt privata hem under en dag för att prata om farbror Ho. Innan dess, när han kände till innehållet i samtalet, hade författaren Son Tung förberett en detaljerad plan för att förbereda sig för detta möte. Nyligen publicerades de ovan nämnda sidorna om farbror Ho för första gången i boken " Ho Chi Minh, jordens hjärta" av författaren Son Tung som just har publicerats.

Möte med general Vó Nguyen Giap

Nyligen, när jag träffade herr Bui Son Dinh, son till den avlidne författaren Son Tung, visade han mig boken "Ho Chi Minh, jordens hjärta", som publicerades av Writers Association Publishing House tidigare i år. Boken är mer än tusen sidor tjock och innehåller tre berömda verk om farbror Ho av författaren Son Tung, såsom "Blå lotus", "Gyllene lotus", "Jordens hjärta" och filmmanuset "Vi ses igen Saigon"... I synnerhet finns två postuma brev från författaren Son Tung som skickades till premiärminister Pham Van Dong och general Vo Nguyen Giap, vilka trycks för första gången i boken. I den här artikeln vill jag nämna det postuma brevet från författaren Son Tung som skickades till general Vo Nguyen Giap med innehåll om farbror Ho.

Tien Phongs tidningsreporter Son Tung (hållande i en anteckningsbok) träffade farbror Ho under hans arbete den första dagen av Tet år 1964 i byn Lo Khe (Dong Anh, Hanoi ). (Foto: Tillhandahållet av författaren Son Tungs familj).

Herr Dinh berättade att överste Nguyen Huyen, general Vo Nguyen Giaps sekreterare, en dag 1991 ringde författaren Son Tung och sa: "Om din hälsa tillåter, vänligen arrangera ett möte med generalen. Herr Van vill fråga dig några saker innan han förbereder dokument för att skriva om Ho Chi Minhs tankar." När författaren Son Tung hörde detta accepterade han omedelbart och förberedde en detaljerad översikt om farbror Ho inför mötet med generalen. På mötesdagen åkte författaren tidigt och återvände hem sent på eftermiddagen. Kort därefter, i ett samtal med sin familj och några vänner hemma hos "Chieu Van", sa författaren Son Tung att mötet med generalen den dagen varade en hel dag, och vid middagstid blev han inbjuden av generalen att stanna och äta lunch. Under samtalet sa generalen att han hade läst alla verk som författaren Son Tung hade skickat honom, särskilt boken "Blå Lotus". Men det fanns många detaljer som generalen ville be författaren Son Tung om förtydligande, såsom berättelsen om fru Nguyen Thi Thanh och herr Nguyen Sinh Khiem, farbror Hos syster och bror, som berättade om honom när han var ung. Eller berättelsen om dikten som pojken Nguyen Sinh Con (farbror Hos barndomsnamn) läste för sin far när han passerade Ngangpasset, på väg till huvudstaden Hue , vilken trycktes i romanen "Blå Lotus". Sedan berättelsen om farbror Ho som lämnade Nha Rongs hamn för att hitta ett sätt att rädda landet och många andra frågor som formade Ho Chi Minhs ideologi och personlighet senare...

Enligt de postuma dokumenten absorberade Nguyen Tat Thanh det sanna konfucianistiska systemet från sin skoltid, men påverkades inte av Han-, Tang-, Song-, Ming- och Qing-dynastiernas pseudokonfucianism. Detta var en solid grund för den revolutionära Nguyen Tat Thanhs tänkande, så att han kunde integreras i västerländsk kulturell ideologi och bli en marxistisk-leninistisk tänkare.

Som svar på ovanstående svarade författaren Son Tung fullständigt på den information han kände till, som generalen var intresserad av. Informationen förberedde författaren för att rapportera till generalen den dagen, varav en del hade han skrivit ner i en bok, en del inte. Men dessa dokument samlades alla in av författaren under många år, genom specifika, autentiska vittnen. "Senare, 1993, skrev min far en annan del om farbror Ho för att skicka till generalen som dokument. Mycket senare berättade min far för mig att general Vo Nguyen Giap vid den tiden, efter den sjunde partikongressen (juni 1991), samlade in dokument för att skriva om Ho Chi Minhs tankar", sa Bui Son Dinh. Sedan berättade Dinh att han år 2021, efter att författaren Son Tung gått bort, samlade in ovanstående dokument från författaren i hopp om att få dem tryckta i en bok. Och den önskan gick i uppfyllelse när författarens postuma skrifter om farbror Ho trycktes i boken "Ho Chi Minh, jordens hjärta" som nämns ovan.

Några ord om det postuma verket

I den postuma delen av boken ”Ho Chi Minh, jordens hjärta” skrev författaren Son Tung att han träffade general Vo Nguyen Giap den 23 november 1991 för att arbeta med ämnet Ho Chi Minh. Innehållet förbereddes systematiskt av författaren, delvis i detalj, delvis i allmänhet, och skildrade därmed bilden av farbror Ho från hans barndom till dess att han lämnade landet för att rädda det och arbetade utomlands. Enligt berättelsen om fru Nguyen Thi Thanh, nedtecknad av författaren Son Tung, avslöjade farbror Ho sin naturliga talang från ung ålder: ”Vid fyra eller fem års ålder kunde Con många avsnitt av Nom-dikter utantill, som hans mormor lärde honom muntligt, under de nätter han sov bredvid henne. Han var uppslukad av att lära sig muntligt till sent på natten, hans mor hade slutat väva och gått och lagt sig, hans syster Thanh och bror Khiem sov båda, Con var fortfarande vaken, hans mormor var tvungen att lova: Om du går och lägger dig, kommer jag imorgon kväll att lära dig dubbelt så många verser som ikväll... Den dagen han följde sina föräldrar till Hue, kunde Con nästan hela Kieu-sagan utantill, många folkvisor, verser om Can Vuong-rörelsen, Nghe Tinh-milen, 96 dikter i poesiboken, 50 Nha-dikter, 40 Phong-dikter...”. Herr Nguyen Sinh Khiem sade: ”På vägen till Hue (1895) bars Con av sin far. Medan han vilade på Ngangpasset på Ky Anh-sidan improviserade Con när han tittade upp på toppen av passet och såg en mörkbrun stig hänga osäkert på berget: ’Berget bär stigen/Fadern bär barnet/Berget ligger stilla på ett ställe/Fadern går böjd/Stigen klamrar sig fast vid bergets rygg/Barnet lär sig springa/Fadern är flitigare än berget/Stigen är latare än barnet’.”

Författaren Son Tung åt lunch hemma hos general Vo Nguyen Giap under ett samtal 1991. (Foto: Tillhandahållet av författaren Son Tungs familj)

Innan han blev författare arbetade reportern Son Tung på tidningen Tien Phong. Det mest minnesvärda minnet från hans tid som journalist var för exakt 60 år sedan, på den första dagen av det kinesiska nyåret under Giap Thins år (1964), när han arbetade i byn Lo Khe (Lien Ha-kommunen, Dong Anh, Hanoi). Han hade äran att träffa farbror Ho när han kom på besök och önskade människorna där ett gott nytt år.

Enligt författaren Son Tungs postuma verk började Nguyen Tat Thanh (namnet på farbror Ho vid den tiden) växa upp under sin tid i Hue och fördes till många platser av sin far, Pho Bang Nguyen Sinh Sac, för att på nära håll bevittna folkets misär när landet förlorades och deras hem förstördes. År 1908 deltog Nguyen Tat Thanh och eleverna vid Quoc Hoc Hue-skolan i rörelsen mot kolonialregeringens höga skatter. På grund av detta var Nguyen Tat Thanh tvungen att lämna Quoc Hoc Hue-skolan, och efter ett tag återvände han till Duc Thanh-skolan (Phan Thiet) för att undervisa. I juni 1910 fick Nguyen Tat Thanh nyheten att Pho Bang Nguyen Sinh Sac, som då var distriktschef för Binh Khe (Binh Dinh), kallades tillbaka till huvudstaden för att straffas för att ha låtit en politisk fånge fly och försvarat folket. Efter att ha varit fast besluten att hitta ett sätt att rädda landet, lämnade Nguyen Tat Thanh i oktober 1910 Phan Thiet för Saigon och bytte namn till Van Ba. Enligt de postuma dokumenten frågade Mr. Pham Gia Can, en vän till farbror Ho från tiden han studerade vid Quoc Hoc Hue, varför han bytte namn. Han svarade: "Detta är ett åtagande. Van är att lyssna, att uppfatta. Ba är vågen. Fördjupa mig i vågorna för att se vad som är gott och återvända för att hjälpa folket, rädda landet, rädda folket..." Med detta ideal lämnade revolutionären Nguyen Ai Quoc 1911 fäderneslandet för att hitta ett sätt att rädda landet. Resten över fem kontinenter och fyra hav absorberade revolutionären Nguyen Ai Quoc selektivt arvet från den franska revolutionen 1789, den amerikanska revolutionen 1776, Tan Hoi-revolutionen (1911) och oktoberrevolutionen (1917) för att sedan hitta rätt väg för den vietnamesiska revolutionen.

Tienphong.vn

Källa: https://tienphong.vn/di-cao-cua-nha-van-son-tung-ve-bac-ho-post1631499.tpo