Förslag för att komma till rätta med bristen på engelsklärare

TP - För att uppnå målet att göra engelska till andraspråk i skolan senast 2045 behöver utbildningssektorn anställa cirka 22 000 lärare senast 2030. Detta är en av de största utmaningarna och är svår att lösa på kort tid. Det kräver att fem kärnvillkor uppfylls och en synkron strategi baserad på tre pelare...

Enligt utkastet till projekt ”Att göra engelska till andraspråk i skolan för perioden 2025-2035, med en vision till 2045” som utbildningsministeriet håller på att utveckla, kommer engelska år 2045 att vara andraspråk i skolan.

Elever på Mo De Primary and Secondary Boarding School for Ethnic Minorities ( Lao Cai ) i en engelsklektion. Foto: NGHIEM HUE

Projektet syftar till att göra engelska till andraspråk i utbildningssystemet senast 2045, och att det ska användas i stor utsträckning inom undervisning, ledning och utbildningsverksamhet. Implementeringsplanen är indelad i tre faser (2025–2030, 2030–2040 och 2040–2045) med en uppsättning bedömningskriterier för varje utbildningsnivå.

Projektet förväntas implementeras i hela utbildningssystemet med nästan 50 000 anläggningar, cirka 30 miljoner elever och 1 miljon anställda och lärare. Enligt beräkningar från utbildningsministeriet är det nödvändigt att utöka cirka 12 000 förskollärare i engelska, nästan 10 000 grundskollärare och samtidigt utbilda minst 200 000 lärare som kan undervisa i engelska till 2030.

Endast ett fåtal orter kan med säkerhet nå mållinjen.

Genom implementeringen av det allmänna utbildningsprogrammet 2018 blev engelska ett obligatoriskt ämne från årskurs 3 för elever över hela landet. Skolåret 2020-2021 började och många grundskolor var "tomma" på engelsklärare. Meo Vac-distriktet, Ha Giang (gamla) och Mu Cang Chai-distriktet, Yen Bai (gamla) hade bara 1 eller 2 engelsklärare för dussintals grundskolor. Enligt statistik från utbildningsministeriet saknar landet för närvarande mer än 20 000 lärare i engelska, IT, konst, musik..., varav de största bristerna är engelsklärare. Man kan säga att bristen på engelsklärare är en utmaning för utbildningssektorn vid implementeringen av det allmänna utbildningsprogrammet 2018.

I slutet av september höll det nationella rådet för utbildning och utveckling av mänskliga resurser ett möte för att inhämta kommentarer om utkastet till projekt. Lam The Hung, biträdande chef för utbildningsdepartementet i Tuyen Quang, sa att det inte bara är svårt för lärare utan även för elever att genomföra projektet i en ort med många etniska minoriteter.

För många elever som börjar årskurs 1 är det redan svårt att lyssna, tala och kommunicera på vietnamesiska. Om engelska introduceras som andraspråk kommer det att bli ännu svårare. Därför behövs det en separat färdplan för specifika orter.

För närvarande kan endast ett fåtal orter med säkerhet genomföra och slutföra projektet att göra engelska till andraspråk som planerat. Ledarna för utbildningsdepartementet i Ho Chi Minh-staden informerade om att departementets specialiserade avdelningar granskar innehållet i utkastet till kriterier för att göra engelska till andraspråk i skolorna. I synnerhet kommer antalet ämnen som undervisas på engelska, varaktigheten för engelskinlärningen och vissa bedömningsstandarder att specificeras. Ho Chi Minh-staden har många fördelar med att genomföra projektet eftersom orten har implementerat ett program för förbättring av engelska sedan läsåret 1998-1999; det integrerade engelskprogrammet (Projekt 5695, undervisning och inlärning av matematik, naturvetenskap och engelska integrerat med de engelska och vietnamesiska programmen från läsåret 2014-2015...). Därför kommer Ho Chi Minh-staden gradvis att göra engelska till andraspråk i skolorna före 2030.

Många andra orter, som hittills har genomfört 2018 års allmänna utbildningsprogram, har fortfarande inte tillräckligt med engelsklärare i den utsträckning som behövs.

Behöver en metodisk färdplan

Som en enhet som ger kostnadsfritt stöd till lärare i Mu Cang Chai-distriktet för att undervisa i engelska från 2021-2022, bedömde Nguyen Tien Trinh, generaldirektör för iSMART Education Joint Stock Company, att regeringens projekt att göra engelska till andraspråk i skolorna är en strategisk vändpunkt i Vietnams utbildning. För första gången ser vi engelska inte bara som ett ämne, utan också som en global medborgares förmåga. Det innebär att vietnamesiska elever kommer att kunna studera, leva och arbeta på engelska, inte bara lära sig engelska som främmande språk. Enligt Trinh måste fem kärnvillkor uppfyllas samtidigt för att förverkliga denna vision. För det första, en naturlig språkmiljö i skolorna. När eleverna "badas" i engelska varje dag kommer språket att bli en naturlig reflex, inte bara kunskap för prov.

Därefter behövs ett team av högkvalificerade tvåspråkiga lärare. Därför finns det ett nationellt utbildnings- och utvecklingsprogram som kombinerar relevanta enheter. För det tredje, moderna integrerade program och läromedel. Undervisning på engelska måste vara systematiskt utformad, lämplig för vietnamesisk kultur men närma sig internationella standarder. Det är här artificiell intelligens (AI), lärdata och pedagogiska teknikplattformar (EdTech) kommer in i bilden – de hjälper till att personifiera inlärningsprocessen, mäta framsteg och främja intresset för lärande. En annan förutsättning är en synkron teknikinfrastruktur och ett digitalt ekosystem. Slutligen anser Trinh att det bör finnas offentlig-privat samarbete och internationell integration.

Undervisning i engelska behöver utformas systematiskt, anpassas till vietnamesisk kultur men närmar sig internationella standarder. Foto: Chinhphu.vn

År 2045 kommer engelska att vara det andra språket i Vietnams utbildningssystem och användas i stor utsträckning inom undervisning, ledning och utbildningsverksamhet.

Enligt Trinh är bristen på lärare en stor utmaning, men den kan lösas med en strategisk, praktisk och tydligt stratifierad strategi. Det nuvarande problemet är inte bara brist på kvantitet, utan också en brist i kvalitet och integrerad pedagogisk kapacitet (förmågan att undervisa i ämnen på engelska). Vi saknar inte bara engelsklärare, utan också lärare som kan undervisa på engelska.

För att lösa detta problem anser Trinh att en synkron strategi baserad på tre pelare behövs: kapacitetsbedömning – stratifierad utbildning – samt offentlig-privat partnerskap och internationellt samarbete. I synnerhet behöver lärarutvärderingen tydligt identifiera utgångspunkten. Därifrån bidrar den till att klassificera lärare i grupper som de som inte har uppfyllt standarderna (fokus på att förbättra språkkunskaperna); de som har uppfyllt standarderna men saknar aktiva pedagogiska färdigheter (behöver utbildning i metoder); och de som är bra och har höga standarder (kan fungera som medlärare, utbildare och stödjande kollegor). "Enligt min mening kan ingen enskild myndighet lösa problemet med bristen på engelsklärare. Det behövs en nära samordning mellan tre krafter: staten – lärarutbildningsskolor – utbildningstekniska företag", sa Trinh. Han anser att internationellt samarbete är en nyckelfaktor. Vietnam behöver utöka sina band med organisationer som Cambridge, Oxford, British Council etc. för att standardisera certifikat, utbilda lärare och bedöma lärarnas kvalitet. Om varje ort kan bygga ett ekosystem för tvåspråkig lärarutbildning, genom att kombinera staten, universitet och företag, kan vi på kort tid övervinna den nuvarande bristen.

I slutet av oktober utbildades fler än 600 lärare från Hanois grundskolor i metoder för att göra engelska till ett andraspråk i skolorna, med fokus på att skapa en miljö för elever att regelbundet kommunicera på engelska.

I ett uttalande till reportrar sade en ledare för en grundskola i Hanoi att det fortfarande finns lärare som undervisar med gamla metoder som inte uppfyller kraven på innovation. Dessutom uppdateras många undervisningsmaterial långsamt, och det råder förvirring när man organiserar undervisningen i naturvetenskapliga ämnen på engelska på grund av bristen på tvåspråkiga lärare. Personen bekräftade att det är nödvändigt att stärka vietnamesiska, modersmålet, innan man kraftigt implementerar engelska för att undvika språkstörningar hos små barn. Dessutom är läroplanen inte riktigt lämplig mellan regioner; kvaliteten på investeringar i språkundervisning varierar kraftigt på grund av olika utbildningsnivåer och ekonomiska förhållanden.

Faciliteter är också en stor utmaning. I Hanoi finns det också en betydande skillnad i inlärningsförhållandena mellan skolor i innerstaden och förortsstaden. Inlärningsmiljön och bedömningen är inte enhetliga, vilket gör det svårt att mäta elevernas framsteg. Samtidigt har stadsskolor enkel tillgång till sociala resurser, vilket skapar en överlägsen fördel...

Källa: https://tienphong.vn/hien-ke-khac-phuc-thieu-giao-vien-tieng-anh-post1798838.tpo