Liten pho-restaurang med generös smak mitt i Saigon

Restaurangen Thai Hung Pho ligger i en liten gränd på Nguyen Huy Luong-gatan i Binh Thanh-distriktet i Ho Chi Minh-staden. Restaurangen är liten och borden och stolarna är också små, färre än 10 bord. Kunderna pratar också väldigt tyst. Det är faktiskt okej att inte prata. På bordet finns en tavla, ungefär: vad kunderna äter, hur mycket det kostar, skriv ner det på papper. Pappersbitarna är stora som tändsticksaskar, prydligt arrangerade i ätpinnar. Det måste skrivas ner eftersom servitören är döv och hans hörsel inte är lika tydlig som vanliga människors.

"Fattiga människor kan inte äta pho?"

Kunderna som kommer till restaurangen är vänliga, tysta och artiga. Fru Tra Dung sa: Ekonomin är svår, så antalet personer som kommer till restaurangen har minskat, försäljningen är bara hälften av vad den brukade vara. Kunder som kommer hit kan beställa pho till vilket pris som helst, ju mer pengar de har, desto mer kött har de. Detta har sin historia.

Vid den tiden hade hon en släkting på Cho Ray Hospital (HCMC). Bredvid henne satt ett barn som tog hand om hennes mamma. Hennes mamma var sugen på pho, så barnet tog en plastmugg och sprang iväg. En stund senare sprang hon tillbaka med en tom kopp i handen. Hon grät. Hon frågade varför och sa: "Pho säljs för 10 000 VND men jag har bara 5 000 VND". Hon tänkte noga: "Får fattiga människor inte äta pho?".

Fru Mai Ha Tra Dung arbetar i köket på restaurangen Thai Hung Pho, alltid med ett strålande leende och en kärlek till livet.

År 1995 råkade familjen ut för en incident och gick i konkurs. Hon satt inte still utan tog pengarna från en högt uppsatt anställd på Hitachi, klädd i prydliga kläder, tog en buss till jobbet. Hon köpte en stor kastrull, sparade 100 000 VND, köpte kokt kött och ben och lagade gröt att sälja i grannskapet. Hennes man blev chockad, och hans stolthet fick honom att kasta bort alla kastruller och stekpannor. Hon var tvungen att viska till sin man att han skulle lägga ner sin stolthet för att mätta sin mage.

Men grötgrytan hjälpte familjen att ta sig igenom de svåra tiderna. Sedan sålde hon vermicellisoppa med krabba. Till slut slutade hon med pho. Pho hjälpte henne att återfå det hon hade förlorat och bygga upp sin karriär. Nu står hon varje morgon i köket och gör snabbt pho, hennes döva systerdotter Thi serverar och hennes man ordnar "lydigt" vagnarna för kunderna.

Pho Thai Hung är lika utsökt som vilken annan pho som helst. Men den är modernare genom att den har traditionell pho, pho med grön stjärnanis och pho med silverstjärnanis. Det finns också vegetarisk pho för de som bantar – särskilt de sjuka. Buljongen är gjord på många olika sorters frukter, inklusive ginseng för att ge näring åt de svaga.

Omsorg om funktionshindrade

Thi, en servitris, har en mycket ynklig situation. Detta är från Tay Ninh . Hennes mamma dog i cancer när hon bara var 6 år gammal. Hennes berusade pappa såg att hon var psykiskt funktionshindrad på grund av cerebral pares och övergav henne. Hennes andra moster tog hand om henne för att uppfostra henne, men på grund av svåra omständigheter och hennes tankspriddhet fick hon inte gå i skolan, inte ens en skola för funktionshindrade. Hon var inlåst hemma i 20 år och fick inte ha kontakt med omvärlden.

Fru Tra Dung presenterar Pho på ASEAN Food Week 2018 i Malaysia

Fru Tra Dung råkade få kännedom om situationen, tog med sig barnet till butiken, tränade barnet att interagera med människor och lärde honom hur man arbetar. "Först var han lika förvirrad som en vild man. Men nu, efter två år, vet han hur man gör allting skickligt. Han har bara nedsatt hörsel och förstår inte många långa meningar", sa fru Tra Dung.

Thi förstår bara enkla ord. När hon lär sig bokstäver glömmer hon ofta bort dem och kommer bara ihåg ord som upprepas varje dag tillräckligt för att fungera. Hon vet inte hur man räknar, och oavsett hur mycket hon lär sig kommer hon fortfarande inte ihåg någonting, och hon kan inte alla valörer. Därför kan Thi inte räkna pengar. Det är därför restaurangen uppmanar kunderna att välja sina egna rätter och priser från menyn på bordet. Om de vill lägga till något finns det en prislista som kunderna själva får betala. "Först var många upprörda eftersom de inte var vana, men sedan sympatiserade alla", delade Ms. Tra Dung. Inte konstigt att den morgonen jag anlände köpte en kund som gick förbi pho att ta med, och muttrade: "Vad är det här för typ av restaurang som får kunderna att skriva ner priset på pho på papper, vad konstigt...".

Det här är en flicka som vid första anblicken uppenbarligen inte är normal, trots sitt ljusa ansikte, smala kropp, renlighet och milda drag. ”En sådan person arbetar för att försörja tre andra personer, inklusive en moster som nu är över 70 år och tar hand om sin äldre mor, och en 93-årig mormor som är senil. Kan jag ignorera en sådan situation?”, anförtrodde Tra Dung.

Baby Thi, en döv anställd som togs om hand av Ms. Tra Dung, arbetar för närvarande på en pho-restaurang.

This moster hade tidigare tagit hand om henne och hennes funktionshindrade make, som gick bort för två år sedan. När hon var ung tog hennes moster hand om henne. Nu när hon är gammal kan hennes systerdotter, trots att hon är döv, fortfarande förse henne med måltider bestående av grönsaker och gröt, tack vare Ms. Tra Dungs vänlighet. Förutom sitt huvudsakliga jobb på pho-restaurangen stöder hon även undervisning i servicefärdigheter till barnen på Ho Chi Minh City Center for the Disabilities samt stödjer kulinarisk utbildning för nyutexaminerade som vill starta ett företag.

"När jag lärde döva barn att arbeta som servitörer på Center för funktionshindrade träffade jag många barn i svåra omständigheter. De ville verkligen arbeta, men få platser accepterade dem. Därför uppskattade jag idén att öppna en pho-restaurang, en plats för dem att arbeta, för att sprida information om att stödja funktionshindrade personer att arbeta i samhället, försörja sig själva och bli respekterade", uttryckte hon.

Fru Tra Dung för 29 år sedan, när hon sålde en liten burk gröt vid grändentrén när hon var nere och ute.

För fem år sedan fick en japansk organisation veta om hennes modell för att skapa jobb för döva barn på sin pho-restaurang och bad henne att hjälpa till att organisera modellen. Nu har hon hjälpt till att färdigställa modellen och de bjöd in henne till Japan efter Tet för att testa den, också för att uttrycka sin tacksamhet. Hon var väldigt glad: "Jag vet att jag gjorde rätt, att göra något nyttigt för samhället och för barnen."

Hon sa att många barn anförtrodde sig att de kände sig väldigt självmedvetna och underlägsna när inte bara deras vänner och samhället utan även deras familjer ibland såg ner på och avvisade dem. Därför, när de fick ett jobb och fick sin första lön, kramade vissa barn sina systrar och grät... De visste att de kunde arbeta för att försörja sig själva och inte bli en börda för någon om de ansträngde sig och hade en bra arbetsmiljö.

Hennes drömmar ligger fortfarande framför henne. Just nu är hennes största önskan att hitta en lämplig plats att öppna en butik på och anställa fler döva barn. "Men priset för lokalen är för högt, jag har inte råd. Om jag öppnar en butik kommer jag inte att kunna försörja barnen och jag kommer att lida. Men jag vill fortfarande, jag kommer inte att ge upp", sa hon.

Vi tar med oss ​​vietnamesisk Pho till världen

Pho Thai Hung har presenterats i världen av ägaren Mai Ha Tra Dung många gånger. Att presentera den i världen är inte för att sälja pho utan för att marknadsföra vietnamesisk mat. År 2018 valdes Pho Thai Hung av turistdepartementet som rätt att servera under "Vietnamdagen" i Chiang Mai (Thailand).

Förra året tog hon också med sig sin pho för att delta i "Vietnamesisk Pho-dag" i Japan (organiserad av tidningen Tuoi Tre ) och lämnade ett djupt intryck på det japanska folket.

Källänk: https://thanhnien.vn/quan-pho-nho-co-huong-vi-quang-dai-giua-sai-gon-185240202182857.htm