Ryssar och vietnameser – Vänskap varar för evigt!

Nyligen publicerade den ryska tidningen Novorossijsk Rabochi en artikel med titeln "Ryssar och vietnameser - Vänskapen varar för evigt", inspirerad av berättelsen om en vietnamesisk kvinna vid namn Luna Thu.

Den ryska tidningen Novorossijsk Rabochi publicerade en artikel med titeln "Ryssar och vietnameser - Vänskapen varar för evigt." (Skärmdump)

I artikeln frågar författaren Maria Ananyeva: Vad förband en vietnamesisk kvinna vid namn Luna Thu (Luna betyder måne på ryska) med hamnstaden Novorossijsk (Krasnodarregionen, Ryssland)? Trots att staden ligger tusentals kilometer bort finns det människor som alltid minns Novorossijsk och är stolta över sin vänskap med Ryssland.

Den 19 maj 1968 lämnade det sovjetiska skeppet "Berezovka", med humanitärt bistånd, hamnen i Novorossijsk på väg till Vietnam. Med sig hade det tusentals gåvor från sovjetiska tonåringar till vietnamesiska studenter. Samtidigt höll Novorossijsk en all-union parad med ungdomsdelegater från 15 sovjetrepubliker. Tidningen Pionskaja Pravda rapporterade om denna händelse den 21 maj 1968.

Mer än 50 år har gått, men för Luna Thu, nu 65 år gammal och bosatt i Hanoi , är minnena av dessa händelser fortfarande levande. Hon minns tydligt, som en 7-årig flicka, klädd i sina barnuniform, hur hon bar en flagga och en present från Novorossiyk-barnen som deltog i paraden, och vinkade adjö när fartyget lämnade dockan.

Anmärkningsvärt nog, trots att hon bodde tusentals kilometer från Krasnodar, blev Luna Thu fortfarande rörd när hon mindes händelserna som ägde rum för nästan 60 år sedan. Hon skickade varma hälsningar till invånarna i Novorossijsk och berättade att det alltid har betytt oerhört mycket för henne att bevara "lite rysk anda" i sitt hjärta.

Berättelsen, som påminner om den sovjetisk-vietnamesiska vänskapen, återupplivades av den lokala historikern Natalya Konopleva i byn Betta. Hon berättade att en grupp vietnamesiska studenter från militärakademier i Moskva och Leningrad bodde på Bettas pensionat 1958. Från och med då började hon fördjupa sig i den speciella semestern och den vänskap de skapade.

Natalya skickade brev till den vietnamesiska ambassaden, Podolsks militärarkiv och Kuibyshevs militära tekniska akademi och begärde hjälp med att hitta vittnen från den perioden.

Den konsulära avdelningen vid den vietnamesiska ambassaden i Moskva var först ut och lovade hjälp i sökandet. Information och bilder som Natalya samlat in från gruppen "Längs Kaukasus" om fartyget Berezovka som lämnade Novorossijsk hamn 1968 publicerades på flera ryskspråkiga webbplatser i Vietnam. Resultaten kom kort därefter.

Nu har Natalia haft möjlighet att prata med Luna Thu – en kvinna från Hanoi som besökte Novorossijsk 1968 med sin far, Le Trang, som då var rådgivare vid Demokratiska republiken Vietnams ambassad i Sovjetunionen. På det bevarade svartvita fotografiet är det Luna Thu som sitter i vit rosett tätt intill sin far, med ett stort ångfartyg i bakgrunden.

Luna Thu (med vit rosett) anlände till Novorossijsk 1968 med sin far. (Källa: Tidningen Novorossijsk Rabochi)

Fru Luna Thu talar flytande ryska och är medlem i Birch Club i Hanoi, en grupp som förenar människor som älskar rysk kultur, musik och språk. I hennes minne är Ryssland som ett andra hem, förknippat med björkar, ryska melodier och till och med barnleksaker. Som vuxen, i sitt arbete, kallas hon ofta vid sitt ryska namn av sina kollegor, samtalar på ryska och blir en kulturell brygga.

”Det var underbart att se fotot och artikeln. Jag utbrast: ’Det här är min far, det är verkligen min far!’ Jag bad Vietnam-Ryssland-vänskapsföreningen att framföra min familjs tack till er. Det har gått nästan 60 år sedan jag senast hittade ett foto av min far, och känslorna är obeskrivliga. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna eftersom min längtan efter honom är så intensiv. Min far gick bort för två år sedan”, delade Luna Thu tårögd med Natalia Konopleva.

Herr Le Trangs arbete var länge nära kopplat till Sovjetunionen – han arbetade på utrikesministeriet från 1960 till 1981 och ledde informations- och pressavdelningen, Europaavdelningen och Sovjetavdelningen vid det vietnamesiska utrikesministeriet. Från 1966 till 1969 tjänstgjorde han som rådgivare vid den vietnamesiska ambassaden i Moskva. Fru Luna Thu berättade att när hennes far arbetade i Sovjetunionen bodde familjen där med honom. Hon gick i skolan i Moskva och minns fortfarande sina skolår med glädje.

”Du har gett mig tillbaka min barndoms varma solsken”, sa Luna Thu känslosamt till Natalia.

Hon sa att hon var villig att åka till Ryssland för att träffa Natalia personligen och besöka Novorossijsk igen. Hennes mamma, Nguyen Phuong Tram, är dock äldre och behöver ständig vård, så hon kan inte vara borta länge.

”Mitt namn betyder ’Höstmåne’. Mina föräldrar gav mig det namnet eftersom jag föddes mitt i hösten, precis runt midhöstfestivalen”, förklarade den vietnamesiska kvinnan. ”Jag jobbar på Voice of Vietnam , den ryska radio- och tv-avdelningen.”

Luna Thu bar med sig sin kärlek till Ryssland hela livet. Hennes yngre syster, född 1968 i Moskva, hette Nga, vilket betyder "Ryssland".

Luna Thu (på läktaren, iklädd vit klänning) vid avskedsceremonin för det sovjetiska fartyget som lämnade Novorossijsk hamn med hjälp till Vietnam 1968. (Källa: Tidningen Novorossijsk Rabochi)

I år är det 75 år sedan de diplomatiska förbindelserna mellan Ryssland och Vietnam upprättades, vilket gör publiceringen av denna berättelse särskilt betydelsefull. ”Som lokalhistoriker anser jag att denna forskning är mycket viktig. Genom denna studie hoppas jag kunna väcka vackra känslor hos människor”, delade Natalya. Hon uttryckte sin önskan att hitta de barn som deltog i Allunionsparaden den 19 maj 1968 i Novorossijsk så att de kan återberätta sina minnen från dessa år.

Märkligt nog har Luna Thu efter alla dessa år fortfarande kvar gosedjurskaninen hon fick på Krasnodars flygplats, direkt efter att planet med den vietnamesiska delegationen landat, trots att öronen har fallit av och ögonen fortfarande har strimmor av blå färg.

I ett brev till redaktionen skrev Ms. Luna Thu:

"Det är midnatt i Hanoi nu. Som vanligt kollar jag min telefon innan jag går och lägger mig och jag är så glad att jag läste ditt utkast till artikel, som innehåller så mycket om mig och min familj. Ärligt talat är jag otroligt rörd och kan inte hålla tillbaka tårarna."

Tack för att ni ger mig möjligheten att återvända till det förflutna, att återuppleva atmosfären i det gamla Sovjetunionen – en plats med vänliga, varma människor och genuin vänskap. Jag minns fortfarande tydligt de år jag tillbringade i björkarna, där jag bodde i fyra år. Jag skrev dessa rader med en klump i halsen.

Igår var det Cheburashkas födelsedag (den lilla, snälla seriefiguren som sovjetiska barn älskade så mycket). I Vietnam sjöng en 65-årig "flicka" vid namn Luna en sång om Cheburashka med samma känslor som tidigare .

Luna tors.

Det är uppenbart att vänskapen mellan nationer, särskilt mellan Ryssland och Vietnam, inte bara är skriven i solidaritetens historia i kampen för självständighet, utan också i enkla vardagsberättelser, brev, gåvor och barndomsminnen. För Luna Thu, och för tusentals vietnamesiska barn år 1968, är det ett heligt minne av sovjetisk-vietnamesisk vänskap som bestått genom tiderna.

År 1966 gick Ta Thu Hang (född 1960) och hennes föräldrar (Le Trang, även känd som Ta Quang Thuat och Nguyen Phuong Tram) ombord på ett tåg till Sovjetunionen, där Le Trang tilldelades tjänsten som rådgivare vid den vietnamesiska ambassaden i Moskva.

Ta Thu Hang studerade ryska vid Specialized Foreign Languages ​​High School, med ryska som huvudämne vid Hanois universitet för främmande språkutbildning. Efter examen arbetade hon i över ett år på Vietnam News Agency och sedan på den ryska radio- och tv-avdelningen på Voice of Vietnam fram till sin pensionering.

Källa: https://baoquocte.vn/nguoi-nga-va-nguoi-viet-huu-nghi-muon-doi-329263.html