Litteraturen saknar Nguyen Ngoc Tu och Nguyen Nhat Anh för att skapa en marknadsexplosion.

Översatt litteratur är både riklig och bristfällig, medan inhemsk litteratur saknar "explosioner" för att stimulera förlagsmarknaden.

Än idag är Nguyen Ngoc Tu fortfarande ihågkommen som ett fenomen i vietnamesisk litteratur - Foto: TTO

När det gäller data kan man se att den vietnamesiska förlagsbranschen är på uppgång.

Bara under 2024, med nästan 600 miljoner tryckta exemplar på fler än 50 000 titlar, kommer branschens totala intäkter att nå mer än 4 500 miljarder VND (upp 10,3 %), den högsta tillväxten under de senaste tre åren. Den allmänna uppfattningen om böcker är dock inte särskilt optimistisk.

Översatt litteratur är både överflödig och bristfällig.

På senare år har det funnits några förlag som har ansträngt sig för att föra samtida världslitteratur till Vietnam. Till exempel har den irländska författaren Sally Rooney, född 1991, fått ett antal framstående verk publicerade i Vietnam under senare år.

För att göra detta försöker enheterna också begränsa riskerna genom att välja verk som har vunnit prestigefyllda litterära priser som Pulitzer, Goncourt, Booker... eller i Asien finns Akutagawa-priset för att hedra nya författare.

Varje boktitel har dock oftast en genomsnittlig upplaga på 1 000 exemplar. Även kända verk från utlandet eller de som har uppnått internationell framgång är svåra att bli ett publiceringsfenomen i vårt land. Långsam försäljning, ibland 4–5 år, är vanligt, för att inte tala om kampanjperioder på 30–50 % rabatt på omslagspriset, ibland till samma pris.

Samtidigt tar det ofta lång tid att översätta ett verk; förlagen måste förnya upphovsrätten, vilket ökar produktionskostnaderna, vilket leder till att priserna på omslag stiger och gör att läsarna väntar längre innan de köper den bok de vill köpa i en tid då alla utgifter är knappa.

Förlagen är mer tveksamma till att ge ut värdefulla nya böcker/världsmästerverk som ännu inte är populära i Vietnam. Istället väljer de säkra verk som kretsar kring välkända författare eller "bästsäljande" översatta böcker för att optimera kostnaderna och påskynda bokens livscykel.

Dessa saker leder till en dålig situation, både överskott och brist: det finns verk med för många översättningar, och bra verk finns utanför den inhemska förlagsmarknaden.

Det är nästan omöjligt för ett verk att vinna ett inhemskt litterärt pris och sälja fler böcker.

Nytt arbete går förlorat

Världsmästerverk är också miserabla, än mindre nya verk av inhemska författare.

Under årens lopp har vårt land inte haft någon brist på priser för böcker, inklusive litterära böcker, men det finns för närvarande ett glapp mellan priserna och publiken.

Det finns många litterära priser med syftet att upptäcka nya författare, men om man ser tillbaka har många lagts ner halvvägs. Den längst pågående är förmodligen Litteraturtävlingen för 20 år, som lades ner 2022 efter många år med löftet att återupptas 2026.

Nya författare kan bara hoppas på den "gröna uppmärksamheten" som litteraturkritiken i pressen erbjuder, en form som nu har förlorat en del av sin tyngd. Utan ordentlig marknadsföring har nya verk svårt att göra intryck på läsarna.

Jämfört med tidigare är det enklare att publicera verk tack vare sociala medieplattformar, men det är lätt att glömma dem. Som ett resultat av detta förloras de varje år, även om antalet nya verk inte är litet, i en "skog" av tryck i alla genrer.

Brist på "explosioner"

För att vara rättvis, det finns många böcker av nya författare, men hur många finns kvar?

Under lång tid har vietnamesisk litteratur saknat "explosioner" som Nguyen Huy Thiep, Nguyen Nhat Anh eller Nguyen Ngoc Tu..., personer som erövrade läsare på det konstnärliga eller folkliga planet.

Sally Rooneys böcker tryckta i Vietnam är inte alltför populära.

Det var Nguyen Huy Thieps noveller på 1980-talet som väckte en rörelse för "illustrativ litteratur" (ord av författaren Nguyen Minh Chau).

Eller år 2005 skapade Nguyen Ngoc Tus Endless Field ett vid den tiden exempellöst fenomen: den trycktes om fyra gånger med totalt 25 000 tryckta exemplar, det högsta antalet upplagor för en vietnamesisk litterär bok det året.

En annan "explosion" är författaren Nguyen Nhat Anh. Vid ett utbytesevenemang i maj i Ho Chi Minh-staden sa Quach Thu Nguyet – tidigare direktör och chefredaktör för Tre Publishing House – att "When I am Beto" och "Give me a ticket to childhood" släpptes, båda hade en enorm upplaga, där varje nytryck nådde tiotusentals exemplar.

Eller boken Blå ögon, informerade Tre Publishing House Tuoi Tre om att den sedan den första utgåvan 1990 har tryckts om mer än 60 gånger med mer än 100 000 exemplar.

"Länge har vi ofta sagt att vi är 'barnmorskor' för bokförfattare, men tack vare författare som Nguyen Nhat Anh är vi faktiskt också älskade av läsarna", sa Quach Thu Nguyet.

Vidare är ovanstående delande inte begränsat till Nguyen Nhat Anh utan till alla författare som kan skapa "vågor". Det är författare vars tryckta verk mottas varmt av läsarna, vilket gör att förlagen "påverkas" och skapar den inre styrkan hos den litteraturen.

Översatt litteratur är viktig men det är inte allt. Vi kan trots allt inte vänta på att någon nutida författare i världen ska berätta om vårt Vietnam.

Vietnamesiska läsare väntar på att vietnamesiska känslor i en ny vietnamesisk verklighet ska bli vänner och dela i denna livliga och föränderliga era.

Kvinnlig skog

Källa: https://tuoitre.vn/van-hoc-dang-thieu-vang-nhung-nguyen-ngoc-tu-nguyen-nhat-anh-tao-cu-no-kich-thi-truong-20250708102453287.htm