Västerlänning gift i Hanoi, talar flytande vietnamesiska, berättar roliga historier medan han åker taxi

På frågan ”Har du barn?” svarade Valentin Constantinescu ”8 barn”, vilket förvånade lyssnaren, men det var ”6 hundar och 2 katter”. Det kvicka svaret visade att hans vietnamesiska språkkunskaper ”inte var genomsnittliga”.

Men mannen som är född 1985 anser att hans vietnamesiska är "normal". "Min fru sa att jag borde prata bättre eftersom jag har varit i Vietnam i mer än 20 år, längre än den tid jag tillbringade i Rumänien - mitt hemland".

Vietnamesiska är inte svårt

Valentin intervjuades under en resa genom Vietnam och stannade till i Da Nang . Resan varade i ungefär ett och ett halvt år – med honom, hans fru och deras hundar.

Efter att ha bott i Hanoi i 14 år, bott i Saigon i 5 år och rest i 1,5 år från norr till söder, sa han att "ingenting i Vietnam förvånar mig längre", förutom att han fortfarande odlar ny kunskap om vietnamesiska varje dag.

År 2005 kom Valentin först till Vietnam som stipendiat vid Diplomatiska akademin (dåvarande Akademin för internationella relationer). Efter ett års studier i vietnamesiska vid Hanois vetenskaps- och teknologiska universitet började han officiellt sitt universitetsprogram.

”När jag började på universitetet var min vietnamesiska bara på en grundläggande kommunikationsnivå, inte tillräcklig för att helt förstå kunskaper i svåra ämnen som politik, makroekonomi, filosofi etc. Men efter det förbättrades mina vietnamesiska färdigheter gradvis.”

Vid 19 års ålder åkte Valentin till Vietnam för att studera. Han har bott i Vietnam i mer än 20 år sedan dess.

Valentin berättade en rolig historia han en gång träffade när han var en västerlänning som talade mycket bra vietnamesiska. ”På den tiden hade Grab inte ett så bra positioneringssystem som nu, så efter att ha bokat en bil ringde chauffören ofta kunden för att fråga efter den exakta platsen.”

Den dagen bokade jag en bil och fick även ett samtal från chauffören som frågade efter min plats. Efter att ha bekräftat min plats kom hon, jag sa "det är jag" och sedan viftade hon med handen "nej, nej, kund... kund..." (nej, nej, kund... kund - ungefärlig översättning).

Jag sa "ja, jag är er gäst", men hon vägrade envist och sa lite bruten engelska "Jag talar inte engelska". Jag sa "okej, jag vet, jag talar vietnamesiska".

Efter mycket gräl förstod hon fortfarande inte. Hon tog fram sin telefon för att ringa tillbaka till "gästen", sedan ringde min telefon. Jag var tvungen att visa henne, sedan blev hon förvånad, det visade sig att jag var gästen som hade pratat med henne tidigare.

Hon sa att hon trodde att han var en vietnamesisk gäst eftersom hon inte trodde att utlänningar kunde tala så.

En annan gång, i Ho Chi Minh-staden, stötte Valentin på ett missförstånd i motsatt riktning när han skulle få sin bil reparerad.

På avstånd kände receptionisten igen honom som utlänning. ”Han frågade: ’Dricker du te eller kaffe?’ Jag svarade: ’En kaffe, tack.’ Han sa: ’Ja, ja.’ Han tog fram kaffekoppen och sa: ’Du ser väldigt västerländsk ut, sir!’”

Det visade sig att efter att ha hört Valentin säga en mening på vietnamesiska trodde den andra anställda att han var vietnames. Vid det laget svarade "västerlänningen" bara glatt: "Tack. Du är västerlänning!".

Valentin kommenterade att det inte är svårt att nå den nivå av normal kommunikation och dagliga utbyten på vietnamesiska. ”Men att förstå idiom, sarkasmer, skämt och omvända uttryck hos vietnamesiska människor är svårt.”

”Till exempel är ordet 'cha' detsamma, men 'cha ai muon' och 'ai chung muon' har helt motsatta betydelser. Men denna djupare kunskap lärde jag mig efter att jag redan hade nått en grundläggande nivå i vietnamesiska, så det var inte längre svårt.”

Han anser att rumänskan har "världens svåraste grammatik". För närvarande talar Valentin flytande tre språk: rumänska, engelska och vietnamesiska. Han kan lyssna och läsa franska, italienska och spanska bra.

Kommer att undervisa utlänningar i vietnamesiska

Valentin och hans fru har rest genom Vietnam i ett och ett halvt år nu.

Som engelsklärare sa Valentin att beroende på elevernas nivå kommer han att undervisa på engelska eller vietnamesiska.

Ur en västerlännings perspektiv som talar vietnamesiska överraskar han ofta främlingar med sin förmåga att tala vietnamesiska. Han sa att i Ho Chi Minh-staden blir folk inte lika förvånade som hanoibor när de hör honom tala vietnamesiska. Men de blir förvånade eftersom han talar den nordliga dialekten.

”I Saigon finns det fler utlänningar som talar vietnamesiska än i Hanoi, men vanligtvis kan de bara säga några enkla meningar. I Hanoi är antalet utlänningar som talar väl vietnamesiska högst”, delade han med sig av sin observation.

Valentin förklarade detta genom att säga att ”eftersom människor från alla regioner flockas hit i Saigon finns det många olika vietnamesiska accenter, vilket gör det förvirrande för utlänningar när de först lär sig. I norr finns det bara en vietnamesisk accent.”

Inom en snar framtid kommer Valentin, förutom att undervisa i engelska, officiellt att öppna en vietnamesisk kurs för utlänningar. Som en person som kan många språk anser han att även om det finns många läroböcker som undervisar i vietnamesiska för utlänningar, är undervisningsmetoderna i böckerna ganska "falska".

”Till exempel lär man ut hur man hälsar: Hej. Hur mår du? Vietnameser hälsar inte på varandra så där när de träffas varje dag. Den frasen används bara när de inte har setts på länge och används vanligtvis bara för att fråga äldre personer.”

Därför vill Valentin undervisa i vietnamesiska på det mest begripliga och naturliga sättet för utlänningar, med målet att "efter att ha avslutat kursen och lyssnat på två vietnameser som pratar med varandra, kommer du att förstå".

Vietnam är mitt andra hem

Valentine älskar nästan alla vietnamesiska rätter.

Valentin har bott i Vietnam i över 20 år och har besökt de flesta provinser och städer. Han älskar att resa för att utforska platsen där han har tillbringat mer än halva sitt liv.

”Vietnam är ett långt land, så varje provins är väldigt olika – från väder till accent och matlagning. Men det finns en sak gemensamt: Vietnamesernas personlighet är densamma överallt – glada, optimistiska och vänliga.”

När han fick frågan om vad han tyckte om att äta sa han att han älskade vietnamesisk mat. ”För att svara på den frågan är det bäst att säga tvärtom. Det finns bara två rätter jag inte gillar: blodpudding och durian. Resten älskar jag vietnamesisk mat, inklusive vermicelli med fermenterad räkpasta.”

”Jag gillar också vietnamesisk musik. Vietnamesisk musik är väldigt romantisk och handlar ofta om kärlek... År 2004, när jag först kom till Vietnam, var de första låtarna jag hörde och gillade ”Hay ve day ben anh” av Duy Manh, ”Chiec khan gio am” av Khanh Phuong,… Nu gillar jag Soobin. För mig är han som Vietnams Bruce Marc.”

För 19-årige Valentin är Vietnams trafik verkligen "läskig". När han först anlände tyckte han att gatorna var fulla av motorcyklar och sättet som folk korsade gatan ... väldigt konstigt. Men efter 20 år i Vietnam "gör jag nu likadant".

”När du är i Rom, gör som romarna” – erkände Valentin med ett skratt.

Källa: https://giadinh.suckhoedoisong.vn/chang-tay-lam-re-ha-noi-noi-tieng-viet-nhu-gio-ke-chuyen-hai-huoc-khi-di-taxi-172240923081525254.htm