Vägen till att föra kinesiska universitet till världen

[annons_1]

Kinesiska universitet har skjutit i höjden på världsrankingen , med två skolor som närmar sig topp 10 och passerar många amerikanska och brittiska namn, till följd av generösa statliga investeringar.

År 2012 inkluderade Times Higher Educations (THE) World University Rankings endast 10 kinesiska universitet. Men sedan 2020 har fler än 80 kinesiska universitet anslutit sig och rankats, med 97 år 2022.

Med QS- rankningarna ökar även antalet kinesiska universitet. Till exempel ökade antalet skolor från 51 till 71 under perioden 2021-2024.

Rankningsmässigt har kinesiska universitet stigit markant. Bland dem har Tsinghua University och Peking University stigit mest. Precis som i THE :s ranking har Tsinghua University stigit från 71:a plats år 2012 till 12:e plats i år. På liknande sätt har Peking University stigit från 49:e plats till 14:e plats.

Att två kinesiska universitet närmar sig de 10 bästa universiteten i världen är en anmärkningsvärd punkt i årets THE- rankning. Dessa två skolor överträffade till och med namn som ofta finns i toppen, såsom Johns Hopkins University i Pennsylvania, Columbia eller Cornell i USA.

Bland de 200 bästa har Kina 13 skolor. Kina har nu 30 representanter bland de 400 bästa, vilket är dubbelt så många som år 2021.

Rankningen av universiteten i C9-gruppen – elitgruppen, som anses vara Kinas "Ivy League", på THE :s ranking för perioden 2012-2024 är följande:

Universitet	2012	2014	2016	2018	2020	2022	2024
Thanh Hoa	71	50	47	30	23	16	12
Peking	49	45	42	27	24	16	14
Trafik i Shanghai	301-350	301-350	301-350	188	157	84	43
Fudan	226-250	201-225	201-250	116	109	60	44
Zhejiang	301-350	301-350	251-300	177	107	75	55
Harbins tekniska institut	350-400	-	501-600	501-600	401-500	501-600	168
Kinas vetenskap och teknologi	192	201-225	201-250	132	80	88	57
Nanjing	251-275	251-275	251-300	169	144	105	73
Xi'an Transport	-	-	501-600	501-600	501-600	401-500	251-300

I QS World University Rankings har kinesiska universitet också höga rankningar. Från och med 2024 rankas Peking University på 17:e plats, Tsinghua på 25:e plats, Zhejiang på 44:e plats och Shanghai Jiaotong på 51:a plats.

Förbättringen av kinesiska universitets ranking tillskrivs generös statlig finansieringspolitik, tillsammans med ett engagemang för internationalisering, utbildningsreform och forskningsinnovation, enligt THE .

Docent Dr. Mai Ngoc Anh, National Economics University, sa att han och två kollegor, docent Dr. Do Thi Hai Ha och Dr. Nguyen Dang Nui, sedan 2019 har forskat om utvecklingen av universitet i Kina.

Enligt forskargruppen utarbetades planen för att bygga universitet i världsklass i Kina sedan 1995 med tre huvudprogram: Projekt 211 (1995), Projekt 985 (1998) och World Class 2.0 (2017).

Från 1984 till 1993 investerade den kinesiska regeringen 910 miljoner yuan (nästan 3 120 miljarder VND) för att bygga 81 laboratorier på nationell nivå. Dessutom investerades mer än 17 miljarder yuan genom Projekt 211 i 100 viktiga universitet för att förbättra kvaliteten.

År 1998 implementerade Kina 985-projektet. Pekings universitet och Tsinghuas universitet var de två första universiteten som deltog i detta projekt under tre år i rad (från 1999) med en budget på cirka 1,8 miljarder yuan per år. Därefter fick 7 andra universitet investeringar. Denna grupp kallas C9 och får en total investering på cirka 14 miljarder yuan.

År 2000 fick 30 andra skolor investeringar från den kinesiska regeringen med en total budget på 18,9 miljarder yuan, varav två tredjedelar användes för att utveckla infrastruktur och utrustning för undervisning och forskning.

År 2017 tillkännagav Kinas utbildningsministerium World Class 2.0 – ett nationellt program som syftar till att uppnå de dubbla målen att utveckla högre utbildningsinstitutioner och utbildning i världsklass.

Detta är grunden för universiteten att omstrukturera, investera i att attrahera talanger och förbättra kvaliteten på undervisning och forskning.

Forskargruppen nämnde exemplet Fudan University i Shanghai. Denna skola inkluderades i listan över viktiga investeringar under Projekt 211 sedan 1994, och sedan Projekt 985 år 1999. Tack vare de starka investeringarna från dessa två program omstrukturerades skolan till en tvärvetenskaplig utbildningsinstitution, vilket ökade dess internationalisering. År 2018 lockade skolan 278 nya seniora medarbetare, inklusive Nobelpristagare och tekniska experter. År 2019 öppnade Fudan University ett campus i Budapest (Ungern), drev ett antal forskningscentra för samhällsvetenskap och humaniora i länder som specialiserar sig på Kinastudier, samarbetade med London School of Economics and Political Science (Storbritannien) och lanserade samarbetsprogram med Harvard Medical School (USA)... Med en sådan metodisk investeringsprocess hamnade skolan samma år bland de 43 bästa (enligt QS-tabellen) och 104 bästa (enligt THE-tabellen) bland världens ledande universitet.

"Tack vare konsekvens i den nationella politiken samt en långsiktig och konsekvent plan för investeringar i att få inhemska universitet att delta i världsrankningar har Kina etablerat mål, färdplaner och investeringar, och effektivt integrerat dem i många stora investeringsprogram", kommenterade docent Mai Ngoc Anhs forskargrupp.

Studenter cyklar till Tsinghuauniversitetets föreläsningssal. Foto: Tsinghuauniversitetet — Studenter cyklar till Tsinghuauniversitetets föreläsningssal. Foto: *Tsinghuauniversitetet*

Många internationella forskare har liknande förklaringar. Vissa studier publicerade i prestigefyllda internationella tidskrifter betonar att ovanstående kinesiska projekt har bidragit till att främja universitetens utveckling. Det är mycket tydligt att majoriteten av Kinas forskningsresultat tillhör universiteten i dessa projekt (cirka 57,5 % av Web of Science-publikationerna, enligt National Bureau of Statistics of China år 2019 ).

Samtidigt är vetenskaplig forskning det kriterium som har högst vikt i de flesta aktuella universitetsrankningar i världen. Den genomsnittliga poängen i detta kriterium för kinesiska universitet i årets THE- rankning har ökat med 12 procentenheter jämfört med förra året.

Denis Simon, Kinaexpert vid Duke Kunshan University i Jiangsu, är positiv till chanserna för kinesiska universitet att ta sig in bland de 10 bästa. Enligt honom är Kinas utveckling höjdpunkten under 2000-talet, så det är inte förvånande att landets högre utbildningssystem fortsätter att förbättras.

Han varnade dock också för att även om kinesiska universitet är mycket starka, har skolor utanför de 25 bästa i landet sett en tydlig kvalitetsförsämring, till skillnad från USA – där studenterna får utbildning i världsklass på cirka 100 skolor.

"Kina måste vara mycket försiktiga och inte skapa ett tudelat utbildningssystem, där det bara finns ett fåtal elituniversitet och resten mestadels är medelklassskolor", sa Denis.

För närvarande har Kina nästan 2 700 utbildningsinstitutioner som erbjuder universitetsexamina och högre, men endast mer än 140 skolor har särskilda investeringspolicyer. Denis sa att landet borde investera i utbildning, infrastruktur och bibliotek i stor skala för att minska de nuvarande skillnaderna.

Duong Tam

[annons_2]
Källänk