Bjud in varandra till Ta Lai för "healing"

(NLDO)-Efter att ha firat Tet i flera dagar i den livliga staden, bjöd vi in ​​varandra på en "helande" vårresa till den poetiska etniska byn Ta Lai.

Vi avreste från Bien Hoa City längs Highway 20 till Tan Phu-distriktet ( Dong Nai ). Vi passerade Ta Lai-bron över den poetiska Dong Nai-floden. Luften här började bli mildare, inte längre den skarpa solen, jag kände kylan liknande den i Da Lat.

Välkomnar risguden (Foto: Pham Quoc Hung)

Barn i Ta Lai ler glatt och tar emot nyårspengar

Familjer och studenter i Tai Lai får Tet-gåvor

Min vän Hung, som arbetar i Tan Phu-distriktet, sa att Ta Lai-kommunen var separerad från Phu Lap-kommunen i Tan Phu-distriktet, ett avlägset och svårt befolkat område. Det bor många etniska minoriteter här, främst Ma och Stieng, Tay Nung och thailändare.

Därför är människornas andliga liv här mycket unikt och mångsidigt. Här implementeras den lokala turismmodellen av ursprungsbefolkningen själva för att bevara sin egen etniska kultur. Det är de som alltid är måna om hur de ska integrera sin etniska kultur utan att den upplöses eller förloras med tiden.

När jag frågade om risfältet med smeknamnet "Europeiskt fält" skrattade herr Hung och sa: Det är C8-fältet som tillhör människorna i Hamlet 4. Förr i tiden odlade man bara en risskörd, men sedan det nya landsbygdsområdet byggdes har man investerat och byggt bevattningssystem, och människor har proaktivt intensivt odlat ris och ökat antalet grödor för att förbättra sina liv. Förr i tiden, när Tet kom, kom våren, var den här platsen bara ett sprucket land. Men nu ser det annorlunda ut, fälten är gröna som en ung flicka.

Risfälten är kända som "europeiska fält" fulla av poesi och fred.

Van Ho-dammen är lika vacker som en tavla, en målning.

När jag stod framför risfälten kände jag skönheten i den ljusa morgonsolen. Vårfälten var fyllda med solsken och vind, vägarna som ledde till fälten var betongbelagda. De gröna risfälten låg bredvid de raka raderna av oljeträd. Bufflarna betade långsamt gräset, vilket gjorde landsbygden så fridfull. Oljeträden stod tysta mitt bland fälten. Plötsligt kände jag mig så fridfull.

Många turister tycker om att titta på blommor, fält och passa på att "checka in". Vi följde Mr. Hung till "Van Ho-dammen". Det är svårt att beskriva den vackra och poetiska dammen som en bild, en målning. Det vita vattnet rinner över som en mjuk sidenremsa mellan bergen och kullarna. Det intressanta är att besökarna kan gå på dammen utan rädsla för att falla.

Vi fortsatte in i byn. Till skillnad från där jag var var Tet-dekorationerna här ganska enkla och okomplicerade. Men vi blev förvånade över scenen med Ma-folket som torkade färgglada halsdukar i sina trädgårdar. Det är känt att kvinnorna i de etniska grupperna Chau Ma och Stieng är mycket skickliga på att väva brokad.

När herr Hung såg min nyfikenhet på brokadvävning tog han mig med för att besöka en kvinnas hus i brokadvävningsbyn. Efter att ha pratat fick jag veta att de flesta kvinnor av Ma-etniska ursprung lär sig att väva brokad av sina mödrar innan de gifter sig.

Kvinnor från de etniska grupperna Chau Ma och Stieng är mycket skickliga på att väva brokad.

Men idag, i byn, finns det väldigt få människor som vet hur man väver. Brokad handlar inte längre bara om att väva kläder, utan har blivit mycket mer varierat, från väskor, ryggsäckar, plånböcker, halsdukar, filtar, kuddar, armband, etc. För att väva en brokad måste man gå igenom många steg som att arrangera varptrådarna, skapa mönster, sitta och väva, och allt måste göras för hand. Den färdiga brokaden har olika motiv stiliserade från former av fåglar, djur, blommor, löv, lampor, etc.

Jag satt försjunken och tittade på kvinnan som flitigt vävde, och jag kunde känna de lokala kvinnornas uppfinningsrikedom, noggrannhet, estetiska sinne och kreativitet. Genom att dra nytta av Tet-helgen väver kvinnorna här fortfarande flitigt extremt unika produkter för att tjäna mer pengar och förbättra sina liv.

Under senare år har partikommittén och kommunstyrelsen ägnat stor uppmärksamhet åt människornas materiella och andliga liv här, så förutom att investera i infrastruktur har regeringen lagt stor vikt vid att bevara och främja etniska gruppers traditionella kulturella värden och främja turism. Därför ser Ta Lai varje vår en ny vitalitet växa fram och förändras starkt.

Källa: https://nld.com.vn/ru-nhau-ve-ta-lai-chua-lanh-196250201080544155.htm