Om "Motståndets litteratur- och konsthuvudstad" för att höra berättelsen om kompositionen av låten "Oh Mother"

I början av juni återvände vi till Gia Dien-kommunen i Ha Hoa-distriktet. Denna plats är känd som "Huvudstaden" för Vietnams motståndslitteratur och konst; det första högkvarteret för Vietnams litteratur- och konstförening, en rastplats för berömda poeter, målare och musiker som To Huu, Nguyen Dinh Thi, Ngo Tat To, Nam Cao, Kim Lan, Xuan Dieu, Huy Can, Hoai Thanh, Nguyen Huy Tuong, To Ngoc Van... på deras resa till Viet Bac. I synnerhet är detta också platsen där konstnärer och författare skapade litterära verk som har förts vidare genom tiden, varav det mest typiska är dikten "Bam oi" av poeten To Huu.

Delegation från Vietnams litteratur- och konstföreningar och tidningen Van Nghe bredvid stelen som markerar tidningen Van Nghes födelseplats.

"Mamma, fryser du?"

Sval bergsvind, duggregn

Jag gick till åkern för att plantera, darrande.

Fötter vadar i leran, händer planterar ungt ris

Hur många unga risplantor planteras?

Mitt hjärta värker många gånger för mitt barn

Duggregn blöt skjortan

Hur många regndroppar, hur många blåmärken!...”

(Utdrag ur dikten "Mamma" - Till Huu)

Medan jag nynnade på verserna ur dikten ”Åh, mamma” av poeten To Huu, följde jag kamrat Nguyen Tien Phuc – sekreterare för Gia Dien-kommunens partikommitté – för att besöka minneshuset där det första högkvarteret för Vietnams litteratur- och konstförening låg 1948, och familjen till herr Phung Khac Tien – sonson till fru Gai, karaktären i dikten ”Åh, mamma”.

I ett samtal med kamraten Nguyen Tien Phuc och Mr. Phung Khac Tien blev det känt att: Omkring 1947-1948 var poeten To Huu och den vietnamesiska litteratur- och konstbyrån som han var ansvarig för baserade i byn Goc Gao, kommunen Gia Dien, och bodde i den gamla damen Gais hus. I området kallade folk ofta de gamla människorna för "bu", mödrarna kallades "bam". Författare och poeter kallade alla den gamla damen Gai för "bam" och tilltalade sig själva som barn. När en grupp kadrer kom hem flyttade den gamla damen Gai ner till köket för att ge konstnärerna rummet på övervåningen att skriva och arbeta med. Varje dag gick den gamla damen Gai till arbetet på fälten, planterade kassava och plockade bambuskott. På natten hörde konstnärerna den gamla damen Gai gråta i köket. När de frågades visste alla att hon grät för att hon saknade sin son som hade varit borta för att försvara landet länge utan några nyheter. Alla diskuterade att skriva ett falskt brev från sin son att skicka till den gamla damen Gai. På allas begäran komponerade poeten To Huu dikten ”Bam oi” och läste den för fru Gai. Innan dess ljög alla för varandra och sa att detta var en dikt som herr Khai (fru Gais son) just hade skickat tillbaka.

Med enkla, intima och känslosamma texter gav dikten ”Åh Moder” vid den tiden stor andlig innebörd och hjälpte Moder Gai att lindra sin längtan efter sin son. Man trodde att versbokstaven bara var för Moder Gai, men vem hade kunnat tro att soldater som stred långt hemifrån, på de avlägsna, våldsamma slagfälten i Viet Bacs krigszoner, kopierade dikten för att skicka till sina mödrar i sitt hemland som väntade dag och natt på nyheter om sin son.

Minnesstelen där det första högkvarteret för Vietnams litteratur- och konstförening, födelseplatsen för litteratur- och konsttidningen, byggdes var nyligen och rymligare.

Det har gått nästan 80 år sedan konstnärsgruppen började arbeta i Gia Dien. Sedan dess har senare generationer av konstnärer gjort kontinuerliga resor tillbaka till källan för att återvända till den vietnamesiska litteraturens och konstens vagga, den litterära och konstjournalistiska, där landets ledande konstnärer tillbringade år med att leva och skapa under extremt svåra och berövade motståndsförhållanden. Dessutom finns det välgörenhetsaktiviteter för att visa tacksamhet till det land som en gång närde många konstnärers själar, såsom: Att ge gåvor, böcker och tidningar, bygga ett minneshus där det första högkvarteret för Vietnam Literature and Arts Association låg, födelseplatsen för Literature and Arts Newspaper med ett totalt värde på mer än 500 miljoner VND... Särskilt när arbetsdelegationen besökte denna plats igen, återupplivade kadrerna och representanterna för folket i Gia Dien-kommunen gamla minnen med kända konstnärer, särskilt poeten To Huu med den berömda dikten "Bam oi" och berättelsen om Bu Gai, prototypen för modern i dikten i Goc Gao-byn, som gav upp sitt halmtak och sina lerväggar till Vietnam Literature and Arts Association vid den tiden.

Gia Dien-landet är mycket stolt över att ha valts ut som viloplats för ett antal ledare och myndigheter i centrala Vietnam och provinsen, såsom: kamrat Truong Chinh i herr Nhas hus (område 5), kamrat Pham Van Dong och hans fru i herr Quys hus (område 2), där tidskriften Literature and Arts Magazine (föregångaren till dagens Literature and Arts Newspaper) publicerade sitt första nummer. I enlighet med dessa traditioner undertecknade Literature and Arts Newspaper och Gia Dien-kommunen i oktober 2023 också ett vänortsavtal där de lovade att bygga en långsiktig och tillgiven relation för att stödja och hjälpa varandra på vägen mot byggande och utveckling.

För närvarande samordnar Gia Dien kommuns folkkommitté med författarföreningen och tidningen Litteratur och konst för att utveckla en plan för att etablera författarföreningens monumentområde, inklusive: minnesstele, Gai-hus, gästhus och hela trädgårdsområdet, med målet att bli en attraktiv historisk och kulturell destination i området.

Vinh Ha

Källa: https://baophutho.vn/ve-thu-do-van-nghe-khang-chien-nghe-chuyen-sang-tac-bai-bam-oi-213274.htm