Det engelska examensprovet är lika svårt som IELTS-provet: Studenterna "ropar", vad säger experterna?

Framsteg från det gamla ämnet?

Herr Nguyen Tran Binh An, en masterkandidat i tillämpad lingvistik för framtiden vid University of York (Storbritannien), bedömde styrkorna i årets examen baserat på många olika kriterier.

Vid en bedömning av provets äkthet sa Mr. An att detta är den viktigaste förändringen jämfört med tidigare typer av frågor. Universitetsinträdesprov från 2006 års allmänna utbildningsprogram använde ofta redigerat material i böcker för undervisningsändamål. Nu kommer allt material i provet från riktiga källor och i framtiden kommer denna trend säkerligen att fortsätta. Detta ökar behovet av att tillämpa engelska i ett sammanhang istället för att bara lära sig och förstå engelska kunskaper isolerat.

Dessutom är kraven för provet närmare verkligheten. I kommunikationssammanhang behöver kommunikatörer ständigt välja lämpligt språk att använda i kommunikation och förmedla idéer, och årets prov återspeglar det kravet.

I de flesta frågor behöver eleverna välja ordförråd och bisatser som är lämpliga för sammanhanget för att få poäng. Detta är ett stort steg framåt jämfört med det gamla formatet, då vissa uppgifter som att välja ord med olika uttal/betydelse, välja rätt svar... inte var förenliga med den praktiska språkanvändningen.

Värdet av detta test ligger i det faktum att mindre färdigheter, med läsförmågan, har utnyttjats fullt ut, från grundläggande (att hitta specifik information, huvudidéer, ord i sammanhang, referenspronomen) till avancerade (inferens, parafrasering, kohesion och koherens). Textgenrerna är också mer varierade och stannar inte bara vid artiklar utan inkluderar även meddelanden och broschyrer, vilket hjälper till att bedöma elevernas läsförmåga i många genrer.

Dessutom bedömer testning av ordförråd och grammatik i kontext inte bara formen och betydelsen, utan även användningen av ordet, vilket är mycket omfattande om vi beaktar Word Knowledge-ramverket från Nation (2001), där testet testar nästan all ordförrådskunskap förutom tal- och användningsgränser, ett stort steg framåt jämfört med det gamla testformatet.

Användningen av autentiska språkmaterial tillsammans med kravet att tillämpa språket i sitt sammanhang eliminerar också det traditionella och föråldrade sättet att lära sig: att memorera betydelsen av ordförråd och idiom isolerat, och förmedlar därmed indirekt budskapet om behovet av att undervisa engelska i en kommunikativ riktning och bädda in innehållselement i kombination med språk, istället för grammatik-översättning.

När det gäller tillförlitlighet är de flesta flervalsfrågor objektiva och har liten inverkan på poängsättningen. Därför blir poängsättningsprocessen mer rättvis än i vissa ämnen som kräver subjektiva åsikter från poängsättaren, såsom litteratur.

"Att hitta misstag" i årets prov

Läraren Nguyen Tran Binh An kommenterade att testets svagaste punkt var att det mesta materialet var på C1-C2-nivå, medan resultatkraven för gymnasieelever endast var B1-B2, vilket ledde till bristande kompatibilitet mellan testet och resultatstandarderna samt gymnasieelevernas kapacitet. Dessutom var längden på vissa lässtycken, såsom Greenwashing, upp till 350 ord, 50-70 ord längre än textlängden i resultatstandarderna i cirkulär 5333/BGDĐT-GDTrH (280-300 ord).

Framför allt har många innehållsämnen och färdigheter aldrig förekommit och lärts ut i läroböcker och undervisningsmaterial som tillhandahålls av ministeriet. En del ordförrådskunskaper, såsom frasen "gör underverk" i fråga 40 i prov 1105, har inte nämnts i undervisningsprogrammet. Grovt beräknat är det testade innehållet endast kompatibelt med cirka 60 % av innehållet i läroböckerna. Detta är inte bra, eftersom det kommer att orsaka svårigheter när eleverna bara studerar enligt huvudläroplanen, särskilt när situationen med extra undervisning har kontrollerats.

Språkproduktion och lyssningsförmåga ägnas inte mycket uppmärksamhet. Dialogformatet kan testa en del av skrivandet och talandet, men inte andra komponenter. Giltigheten av denna aspekt är därför begränsad.

Enligt herr An är investeringen i dessa färdigheter begränsad eftersom provet inte inkluderar skriv-, lyssnings- och talförmåga, vilket leder till att studenterna får problem med dem.

Många ämnen är fortfarande ganska okända, vilket begränsar elever som läser lite utanför böcker.

50 minuter är för kort tid jämfört med den långa och svåra läsningen. Många föräldrar rapporterade till och med att elever med utmärkta resultat i länet bara kunde slutföra 50–60 % av provet inom den tilldelade tiden.

Herr An sa att årets prov har eliminerat utantillinlärning, isolerad inlärning av ordförråd och grammatik, och ersatt det med att använda språket i sitt sammanhang. Föräldrar klagade på att provet var "långt", men det långa provet har ett gott syfte. Detta visar att inriktningen för engelskundervisningen i vårt land förändras positivt, där man lär sig språket att tillämpa i kommunikation och sammanhang, istället för att memorera och lära sig att memorera som tidigare.

Frågan är dock om denna förändringshastighet överstiger gymnasieelevernas kapacitet och utbildningsministeriets förmåga att hålla jämna steg med läromedlen? När läroböcker, undervisningsinnehåll och bedömningssystem inte är synkroniserade kommer eleverna inte att ha verktygen för att "komma ikapp" med provfrågorna. Detta uppmuntrar implicit till extra undervisning och lärande, i strid med nuvarande utbildningspolitik .

Vilka förslag?

Enligt läraren är en av de mest kontroversiella punkterna att testfrågorna inte är kompatibla med det nuvarande läroboksprogrammet. Det kan dock förklaras att testfrågorna följer inriktningen att bedöma språkkunskaper enligt utbildningsministeriets 6-nivåers ramverk för främmande språkkompetens, istället för att vara begränsade till innehållet i en specifik uppsättning böcker.

”Detta innebär en utmaning för lärare och elever, men återspeglar också trenden att testa praktiska tillämpningsfärdigheter istället för att memorera fast kunskap i läroböcker, som nu bara är referensmaterial. Men utbildningsministeriet behöver därför ägna mer uppmärksamhet åt att vägleda lärare och elever i lärande baserat på kompetensramverket, något de fortfarande inte är bekanta med”, betonade läraren.

Herr An föreslog att nästa års prov bör sänka språkmaterialets svårighetsgrad till B1-B2 (maximalt C1). Ännu viktigare är att det är nödvändigt att granska innehållskompatibiliteten mellan läroböcker, dokument som sammanställts av ministeriet och provet. För att göra detta bör ministeriets läroboks- och läromedelsskrivarråd vara kärnan i provkommittén för att säkerställa konsekvens.

Introducera gradvis lyssnings-, skriv- och talfärdigheter i provet för att öka provets värde. Undvik att använda för svårt ordförråd eller tunga parafraseringar i svaren, undvik att göra läsprovet till ett ordförrådsprov.

Öka testtiden, kanske till 60 minuter eller mer, eller minska texternas längd (från 350 till 280–300). Välj ämnen som är mer bekanta för gymnasieelever.

Introducera praktiska resurser och övningsmaterial ämnesvis så att lärare kan tillämpa dem i undervisningen.

Se de engelska provfrågorna för gymnasieexamen 2025 HÄR

Gör hopp

Källa: https://tienphong.vn/de-tieng-anh-tot-nghiep-kho-nhu-thi-ielts-hoc-sinh-khoc-thet-chuyen-gia-noi-gi-post1755607.tpo