* REPORTER: När du återvänder till kritikens fält efter en lång frånvaro, är din inställning annorlunda, eller är den fortfarande "Att vandra ensam genom den sena trädgården"?
* Författaren VAN THANH LE: Vietnamesisk barnlitteratur i början av 2000-talet - "Things left in closed eyes" är en typ av essä, så jag skrev inte lugnt utan fokuserade och ansträngde mig mer. Att skriva är alltid en personlig resa, men med den här essän känner jag mig lyckligt lottad som inte famlar ensam. Boken hade varit svår att ta form utan stöd av dokument och kommentarer från några litterära vänner, kollegor och seniorer. Oavsett vad jag skriver, är kritiska verk för mig alltid i enlighet med min egen läsning och uppfattning om den samtida litteraturens rörelser.
* Med tanke på din vana att kritisera barnlitteratur, vill du utforska dig själv ytterligare, eller känner du ett behov av att tala upp för dig själv och dina kollegor som skriver för barn?
* År 2023 läste jag en masteruppsats som dissekerade mina barnlitterära verk och blev förvånad över att referenskällorna inte var särskilt rikliga. Jag visste att forskningen om barnlitteraturkritik fortfarande var ganska tyst i det allmänna flödet av litteraturkritisk forskning, men att se den tomheten med egna ögon gjorde mig orolig. För att inte tala om att jag under läsningsprocessen kände att det fanns kommentarer och bedömningar som inte följde den samtida barnlitteraturens rörelser. Det var något fel, otillfredsställande, inte riktigt rätt med barnlitteraturen. Som någon som både skrivit och deltagit i att skapa barnböcker, och framför allt älskar barn, hoppas jag kunna få en något heltäckande och systematisk bild av barnlitteraturens rörelser de senaste åren. Boken började väldigt naturligt på det sättet.
* Hur undviker man att bli anklagad för att "både spela fotboll och blåsa i visselpipan" när man skriver kritik, och håller sitt skrivande objektivt men utan att "förolämpa" sina kollegor?
* Orden är som lackmuspapper som avslöjar författarens sanna form. Om författaren i skriften kan gömma sig något under ordens yta, så verkar det som att författaren avslöjas tydligare och mer specifikt med kritik, även det mest objektiva är fortfarande hans subjektiva perspektiv. Jag skriver med en läsares tankesätt, en professionell, en bokskapare, ärlig med mina känslor och min förståelse. Med vietnamesisk barnlitteratur i början av 2000-talet - saker lämnade i slutna ögon, tror jag att det kommer att finnas människor som är missnöjda, som inte gillar min rättframhet och ärlighet. Men vad kan jag göra, när jag inte är van vid att "fejka" och undvika, inte van vid att "ducka och väva" framför ord.
* Vissa säger att vietnamesisk barnlitteratur alltid har varit för mild och allvarlig. Och om det fortsätter så här kommer det att bli svårt att komma ikapp med världens barnlitteratur. Vad tycker du om detta?
* I boken nämnde jag att det tog två århundraden för världens barnlitteratur att driva underhållningen framåt, genom explosionen av deckare, äventyr, science fiction, humor och avvikande karaktärer. Om man ser tillbaka har ett sekel av vietnamesisk barnlitteratur skapats och utvecklats, med många prestationer och framgångar. På senare tid skriver 8X-, 9X-generationen och senare annorlunda, nyare, närmare barns anda och andedräkt. När det gäller författare kan ingen hålla deras händer och lära dem, särskilt inte unga människor, för genom erfarenheten av att läsa och skriva kommer varje person att veta hur man bryter ut och resa sig.
* I del 2 – Som jag ser och känner…, lade du ner tid på att känna/dissekera dina kollegors verk. Men på 25 år har det bara funnits 12 verk som har blivit ”utpekade och utpekade”, är det för få? Vilka är dina kriterier för att välja ut verk?
* Med 12 verk kommer vissa att säga att det är för lite, men vissa mer krävande personer kommer att säga att det är för mycket. För närvarande är jag nöjd och tycker att det är ett vackert antal. Vackra eftersom dessa verk övertygar mig, visar mig tydligt barnlitteraturens förvandling under de senaste 25 åren. När det gäller de verk som övertygar mig, läs gärna boken. Om jag behöver en topp 20 eller 25 kan jag naturligtvis också lägga till fler. Men litteratur är inte en fest eller en kooperativ uppdelning som kräver tillräckligt med portioner, tillräckligt med människor, tillräckligt med bord.
* Din bok har just berört de första 25 åren av vietnamesisk barnlitteratur under 2000-talet. Med tanke på den nuvarande spänningen i litterärt liv, vad anser du om barnlitteraturens situation under de kommande åren?
* Vi hade ungefär 15 år (1980-1995) då barnlitteraturen såg framväxten av många imponerande författare och verk, som tillsammans med några tidigare verk skrev in sig i litteraturhistorien. På senare tid, från 2015 fram till nu, föreställer jag mig att cykeln av imponerande författare och verk kommer att återvända med författare födda på 80-talet, 90-talet och de som är födda efter 2000. Naturligtvis behöver bra verk alltid tid att granskas och besvaras. För att inte tala om att granskningen nuförtiden är mer rigorös. Men jag har fortfarande tilltro till att vissa verk kommer att stå sig genom tiderna, från dagens unga författargenerations ordkälla.
* Kommer det att finnas fler böcker med barnlitteraturkritik under namnet Van Thanh Le?
* Efter Vietnamesisk barnlitteratur i början av 2000-talet – Saker som lämnats i slutna ögon, organiserade jag manuskriptet Vietnamesisk barnlitteratur – På den väg de satte foten, en samling artiklar, tankar och funderingar kring barnlitteratur av ett antal författare, poeter, samt forskningsartiklar, kommentarer och utvärderingar av barnlitteratur av ett antal litteraturkritiker, utgivet av Kim Dong Publishing House. Förhoppningsvis kommer dessa två böcker att bidra till att inspirera författare, poeter och kritiska forskare att fortsätta ägna uppmärksamhet åt barnlitteratur så att verken och forskningsarbetena om barnlitteratur kan förlängas. Förhoppningsvis kan jag också hålla mig kvar någonstans i denna långvariga strömning.
Framförd av HO SON
Källa: https://www.sggp.org.vn/nha-van-van-thanh-le-chu-nhu-quy-tim-lam-hien-nguyen-hinh-nguoi-viet-post806651.html
Kommentar (0)