"Grova pärlor" gömda i lager av kulturarvssediment, den kulturella identiteten hos Vietnams etniska minoritetssamhällen vaknar gradvis till liv. I synnerhet de återupplivade områdena med täta inhemska inslag i höglandet hjälper inte bara turister att få fler upplevelser av traditionella värderingar, utan ännu viktigare, skapar hållbara försörjningsmöjligheter för människor från det arv de har fört vidare. Och det är verkligen ingen lätt resa.
Pham Hai Quynh, chef för Asian Tourism Development Institute (ATI), har hyllats av Världsturismorganisationen i boken "Vietnam Tourism Story" för sitt engagemang för samhället och delat med sig av sin resa för att återställa, bevara och främja traditionell kulturell identitet och koppla samman kultur med hållbar turismutveckling i avlägsna områden.
Samhällsturism "återupplivar" kulturarvet
- Som expert som har varit nära involverad i etniska minoritetsgruppers liv och aktiviteter i Vietnam i många år, och som regelbundet vägleder och utbildar människor i avlägsna områden inom samhällsturism, ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning, anser du att arbetet med att bevara och främja traditionella kulturella värden i de länder du har besökt har varit verkligt effektivt?
Herr Pham Hai Quynh: Jag bedömer att arbetet med att bevara och främja traditionella kulturella värden i etniska minoritetsområden har lett till positiva förändringar, men det kan inte anses vara lika effektivt och hållbart överallt.
Jag ser att många samhällen har börjat inse att kultur är en tillgång, en direkt resurs för ekonomisk utveckling genom turism. Statens uppmärksamhet och investeringar, särskilt i att återställa festivaler, har skapat den inledande drivkraften.
Bevarandet är dock fortfarande ytligt och formellt, och fokuserar för mycket på iscensättning och framförande för att betjäna kunder, samtidigt som det saknar djup i att upprätthålla och överföra originella kulturella aktiviteter till den yngre generationen.
Det saknas en stark koppling mellan kultur, turism och lokala ekonomiska leveranskedjor. Många kulturarvsplatser har restaurerats men har inte skapat hållbara försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen. Många platser har fortfarande ett fenomen av identitets"blödning" på grund av kommersiellt tryck eller urbaniseringstrender.
- Vad anser du, genom direkt kontakt, om medvetenheten och medvetenheten hos vietnamesiska etniska minoriteter idag när det gäller att bevara och föra vidare traditionella värderingar?
Herr Pham Hai Quynh: Etniska minoriteters medvetenhet och medvetenhet om att bevara och föra vidare traditionella värderingar har gjort viktiga framsteg, särskilt när de ser de ekonomiska fördelarna.
När folk vägleds till att bedriva samhällsturism insåg de att det är skillnaden och autenticiteten i deras kultur, arkitektur och matlagning som turisterna söker och är villiga att betala för. Detta har skapat en inre motivation att bevara.
Samhällsturism har blivit det mest effektiva sättet att "återuppliva" traditionella hantverk och folksånger som är på väg att försvinna, eftersom det skapar en marknadsefterfrågan på dessa kulturella produkter.
Trots den växande medvetenheten om bevarande är överföringen fortfarande svår. Yngre generationer lämnar ofta sina byar för att söka arbete i städerna, vilket leder till ett generationsklyfta i förvärvandet av traditionella kunskaper och färdigheter som vävning, broderi, hantverk, ritualer etc.
- Med tanke på ditt jobbs natur som kräver att du ofta "håller dig undercover" i byar och hjälper människor att hitta unika värden för att bygga turismprodukter, vad var den största svårigheten du stötte på under den resan?
Herr Pham Hai Quynh: Den största svårigheten ligger inte i bristen på resurser eller kapital, utan i att förändra tankesätt och bygga upp ett initialt förtroende i samhället.
Människor, särskilt i avlägsna områden, är ofta tveksamma och skeptiska till stora förändringar och nya ekonomiska modeller. Det är extremt svårt att övertyga dem att öppna sina hem, dela med sig av sin kultur och ändra sin livsstil för att ägna sig åt turism. Det tar tid att "ligga inne" och bevisa uppriktighet.
Människor saknar grundläggande färdigheter inom turismtjänster, livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet, ekonomisk förvaltning och främmande språk. Infrastruktur av vägar, el och rent vatten är också stora hinder som gör det svårt för produkter att uppfylla kvalitetsstandarderna för turister.
Det är mycket svårt för samhället att hitta en balans mellan att utnyttja turismen för att öka inkomsterna och att skydda den ursprungliga kulturen från risken för kommersialisering, som förlorar sin autenticitet.
Många lokala förvaltningsmyndigheter lämnar fortfarande turismutvecklingen till människorna och samhället; det finns ingen verklig omsorg om och inget stöd för att utveckla lokal turism kopplad till lokala försörjningsmöjligheter och kultur.
Väck "Slow Tourism"-upplevelsen
- Att övertyga etniska minoriteter i avlägsna områden som aldrig har ägnat sig åt lokalturism är alltid svårt med sådana hinder. Men efter de aktiviteter ni har genomfört i många regioner över hela landet ser jag en ganska positiv bild. Vad kan ni dela med er av om den här resan och utvärdera förändringarna där efter att ni lämnade?
Herr Pham Hai Quynh: Den här resan är en serie steg från personlig tro till framgång i samhället, och bilden efter implementeringen visar alltid tydliga positiva förändringar.
Vi pratar inte bara. Istället letar vi efter banbrytande "kärnor", vanligtvis kvinnor eller inflytelserika personer i byn, för att stödja dem i att bygga små pilotmodeller. "Att se är att höra" är det bästa sättet att övertyga. När ett eller två hushåll lyckas och har riktiga inkomster, kommer andra att ansluta sig.
Vi erbjuder lösningar för att koppla samman samhället och lokala myndigheter för att samarbeta för att bygga typiska modeller. Vi tillämpar särskilt lösningar för att bygga turismmodeller utifrån samhällets interna styrka, från 0 VND eller tillämpar 3-prispolicyn för att göra det samhälle som deltar i turism till ägare av de turismprodukter och tjänster som samhället bygger.
Resultatet av att tillämpa denna lösning är att inkomsterna för de deltagande hushållen har ökat, vilket avsevärt minskar fattigdomsgraden. Människor har större motivation att investera i hemförbättringar och miljösanering.
Och viktigast av allt, jag ser den nationella stoltheten i samhället återställd. Unga människor har möjlighet att återvända till sina hemorter för att arbeta inom turism, vilket minskar "hjärnflykten" och den unga arbetskraften. Festivaler och traditionella hantverk hålls oftare och har en högre gemenskapsanda. I synnerhet är människor mer medvetna om att skydda landskapet och naturresurserna, eftersom det är "kapitalet" för dem att bedriva turism.
- Bland de lokala turismprodukter som ni byggt upp med etniska minoriteter utifrån deras traditionella kulturarv, naturarv..., vilken produkt gillar ni mest och vad är den starka inhemska karaktären hos den?
Herr Pham Hai Quynh: Jag är mest intresserad av turismprodukter som är djupt upplevelsebaserade och hållbara, där turister blir en del av samhällslivet.
Jag är särskilt förtjust i modellen för jordbruksturism som förknippas med kulturen hos de etniska grupperna Tay, Thai, Mong och Dao i den norra bergsregionen. Na Su Village (Dien Bien) är en modell med en mycket stark gemenskapskänsla. Dessutom finns det samhällena Thai Hai Village, Lan Nong Village, Lang Son, Sin Suoi Ho Mong Village, eller den billiga startup-historien Thach Khuyen Stone Village, Lang Son...
Det starka ursprungsbefolkningens avtryck i dessa produkter är inte bara sightseeing utan också upplevelsen av "Slow Tourism" - turister deltar i ursprungsbefolkningens dagliga aktiviteter, som att arbeta med folket för att plöja marken, plantera ris, skörda, laga traditionell mat; gå till skogen med thailändarna, laga mat i gammal stil...
På dessa platser bevarar och restaurerar man traditionella hus på pålar och gamla jordhus för att fungera som hemvist, istället för att bygga moderna betongkonstruktioner. Sedan återställs sång och Luon-sång (av Tay-folket) under lägereldskvällar, inte i form av scenframträdanden utan som en del av dagliga kulturella aktiviteter, vilket skapar en genuin och mysig känsla för besökarna. Detta bidrar till att bevara en levande kultur, utan att vara "musealiserad".
Kulturarv går hand i hand med ekonomi
- Det är också anledningen till att ministeriet för kultur, sport och turism snabbt byggde Projekt 6 med målet att återställa, bevara och främja traditionell kulturell identitet, koppla samman kultur med hållbar turismutveckling... Så, enligt din erfarenhet, för att koppla samman etniska minoritetssamhällens arv med turism på ett hållbart sätt, och viktigast av allt, för att ge turister nya och unika upplevelser?
Herr Pham Hai Quynh: För att koppla samman kulturarv med turism på ett hållbart och unikt sätt måste vi gå från ett "besöksorienterat" till en "ansvarsfull och kreativ upplevelse".
För att utvecklas hållbart är det enligt min mening nödvändigt att etablera en mekanism så att merparten av vinsterna omfördelas till samhället, vilket ger dem motivation att bevara och skydda kulturarvet; turismutnyttjande måste förknippas med upprätthållandet av ursprungliga kulturella aktiviteter, så att man undviker snedvridning av kulturarvet; det är nödvändigt att upprätta en uppförandekod för både turister och lokalbefolkningen.
För att ge besökarna nya och unika upplevelser behöver vi fokusera på att berätta kulturarvets historia genom mat, hantverk och ritualer. Till exempel genom att organisera korta kurser där besökarna kan väva en liten bit brokad för hand, och därigenom förstå värdet av arbete och betydelsen av mönster.
Vi behöver inte bara utnyttja kulturarvet (festivaler, dräkter), utan också koppla samman med naturarvet (skogar, grottor, floder och vattendrag) för att skapa heltäckande ekologiska och kulturella turismrutter; använda tekniska verktyg (360-gradersvideor, mobilapplikationer) för att introducera kulturarvet, vilket hjälper besökare att enkelt lära sig och interagera före och efter resan.
- Som någon som har inspirerat många människor att ägna sig åt samhällsturism, vilka förslag har du till förvaltningsmyndigheten så att arbetet med att bevara och främja den traditionella kulturen hos etniska minoriteter i Vietnam kan bli effektivt och verkligt praktiskt för människors liv?
Herr Pham Hai Quynh: Jag tycker att vi behöver fokusera på att institutionalisera kopplingen mellan kultur och ekonomi, tillsammans med att investera i människor. Jag föreslår att man bygger upp en mekanism för skatteincitament och lån för nystartade projekt inom lokal turism som ägs av etniska minoriteter eller sociala företag som stöder samhället.
Istället för att bedriva turism i fragmenterade byar behöver det finnas en omfattande interregional plan så att kulturarv inte konkurrerar med varandra utan kompletterar varandra, och skapar långsiktiga turismvägar med högt värde; och omvandlar utbildningsprogram från teori till praktisk praktik på plats i servicefärdigheter, hygien, hantering av värdfamiljer och berättande inom turism.
Det är särskilt nödvändigt att fokusera på att utbilda och främja guider från etniska minoriteter så att de kan bli autentiska berättare och förstå sin kultur på bästa sätt; stödja handelsfrämjande åtgärder och bygga ett gemensamt varumärke för vietnamesisk samhällsturism, vilket hjälper kulturella produkter (brokad, jordbruksprodukter) att enkelt få tillgång till internationella turismmarknader och stora leveranskedjor.
Tack för att du delar med dig!
Som konsult och stödjare av utveckling av samhällsturism för människor på många platser, såsom den etniska gruppen Mong (tidigare Ha Giang-provinsen, nu Tuyen Quang-provinsen), den etniska gruppen Pa Co (Thua Thien Hue), Co Tu (Quang Nam)... är Pham Hai Quynh också en av 20 personer som arbetar inom turistsektorn i Vietnam och som hedrats av Världsturismorganisationen i boken "Vietnam Tourism Story" för deras engagemang för samhället, vid ASEAN Tourism Forum 2019 (ATF 2019).
Källa: https://www.vietnamplus.vn/trai-nghiem-co-trach-nhiem-va-sang-tao-voi-di-san-cua-dong-bao-dan-toc-thieu-so-post1081637.vnp
![[Foto] Generalsekreterare To Lam tar emot direktören för Akademin för offentlig förvaltning och nationalekonomi under Ryska federationens president](/_next/image?url=https%3A%2F%2Fvphoto.vietnam.vn%2Fthumb%2F1200x675%2Fvietnam%2Fresource%2FIMAGE%2F2025%2F12%2F08%2F1765200203892_a1-bnd-0933-4198-jpg.webp&w=3840&q=75)
Kommentar (0)