23-årig lärare lämnar staden för byn och ger utbildning till elever i höglandet

(Dan Tri) - Efter att just ha tagit examen från pedagogikprogrammet skickade läraren Thanh Nga omedelbart ett långt sms till sin familj där hon innerligt uttryckte sin önskan att lämna den livliga staden och ge brev till missgynnade elever i en bergsby.

Skålar med ris fulla av leenden och tårar

Klockan fem på morgonen var Sung Mang-kommunen (Tuyen Quang-provinsen) fortfarande täckt av kall dimma. Läraren Dam Thi Thanh Nga (23 år gammal, från staden Thai Nguyen ) vaknade, gjorde sig i ordning, tände spisen och kokade ris till lunch.

På stigen som ledde till skolan kom grupper av elever redan travande till skolan. I den kalla dimman hade många av dem inga varma kläder att ha på sig, en del var barfota. Fru Nga blev rörd till tårar, ty hon tyckte synd om sina elever. Hon sa att hon och många andra lärare alltid kom till klassrummet mycket tidigt och väntade vid grinden för att ta eleverna till deras platser.

”Även om skolan ligger ganska långt bort försöker de flesta lärarna komma tidigt. Eftersom de flesta barnens föräldrar går till jobbet i gryningen måste barnen gå till skolan själva i mycket ung ålder. Om lärarna inte kommer och öppnar dörren måste barnen vänta utomhus i det kalla vädret”, berättade Thanh Nga.

Den kvinnliga läraren arbetar för närvarande på Ta Cha Lang-skolan och Sung Tra-förskolan. I höglandet har det, förutom att undervisa, blivit en bekant del av arbetet för lärare att turas om att gå till låglandsmarknaden för att få varje kilo kött och en bunt grönsaker till sina elevers måltider.

Så varje morgon kör Ms. Nga och hennes kollegor dussintals kilometer bergsvägar och bär kilovis med kött, fisk och grönsaker tillbaka till skolan.

Fru Thanh Nga är lärare för en sammanlagd klass med 34 elever i åldrarna 3–5. Förutom att förmedla kunskap, kultur och färdigheter ansvarar fru Nga även för undervisningen i kinh.

”100 % av eleverna i klassen är mongfolk. Deras föräldrar försörjer sig på jordbruk och kommer alla från fattiga familjer, varav några fortfarande är tonåringar. Skolan och lokala myndigheter är alltid uppmärksamma och har stödpolicyer. Till exempel går barnen i skolan utan studieavgifter och får ytterligare subventioner. Detta är också en av anledningarna till att familjer är motiverade att skicka sina barn till skolan”, sa hon.

I den kvinnliga lärarens ögon är barnen förstående, väluppfostrade och älskar att gå i skolan. Även om de är i en missgynnad ställning jämfört med sina motsvarigheter i låglandet vad gäller faciliteter och lärverktyg, visar de alltid entusiasm.

Den mest rörande tiden är under lunchen. Även om de äter dubbelt så mycket ris som andra barn i deras ålder, så äter de alltid upp allt utan att bli påminda av sin lärare.

”I många fall bryr sig föräldrarna inte, i början av det nya läsåret eller efter lovet låter de ofta sina barn sluta skolan. Lärarna och bytjänstemännen måste åka till deras hem för att övertala dem att gå tillbaka till skolan”, sa Nga.

Resan är inte ensam

Tidigare var Thanh Nga student vid Thai Nguyen Provincial Pedagogical College. I tron ​​att hon skulle starta en stabil karriär i sin hemstad ändrade Nga plötsligt riktning efter en resa till en bergsby i Tuyen Quang-provinsen.

”Jag är väldigt imponerad av landskapet och människorna här. Jag blev själv oroad när jag såg barnen leva under svåra och utsatta omständigheter. Detta väckte många känslor hos mig, vilket fick mig att tänka på att lämna staden för att åka till byn och bidra med lite energi för att ta hand om barnen”, sa Nga.

Vid den tiden motsatte sig hennes familj starkt.

Vid midnatt kunde den kvinnliga läraren inte sova. Hon bestämde sig för att skriva ett långt sms, där hon uttryckte sina känslor och hoppades på sina föräldrars stöd. Efter många förtroendefulla samtal förstod hennes föräldrar äntligen och lät henne uppfylla sin önskan.

När hon först anlände till byn var den största utmaningen för den unga läraren inte bara bristen på faciliteter, utan även språkbarriären. Klassen var full av Mong-barn som inte kunde förstå eller tala kinh, medan Ms. Nga inte kunde Mong.

”Jag undervisar i Kinh, men eleverna förstår inte, och vice versa, när eleverna pratar, förstår inte jag heller. Jag känner mig så hjälplös”, anförtrodde Ms. Nga.

Men istället för att bli modfälld började Thanh Nga lära sig Mong från sina kollegor, till och med från sina egna elever. Hon utnyttjade varje ledig timme och övade på att tala de mest grundläggande orden för att kunna kommunicera med barnen. Tack vare det, efter mycket ansträngning, hittade den kombinerade klassen i det bergiga området, där läraren och eleverna var tillsammans, äntligen en "gemensam röst".

Ms. Nga, som har arbetat här sedan början av det nya läsåret, anförtrodde sig att hon har "samlat" många värdefulla minnen. Den kvinnliga läraren minns Nam allra mest, en smart och smidig liten elev.

Nams föräldrar arbetar långt borta så de två bröderna stannar hemma hos sin mormor. Nams situation är mycket svår, och hans hus är långt från skolan. Varje gång hans mormor kommer för att hämta honom måste hon spendera mycket tid på att gå. Så de två bröderna är alltid sist ut från skolan.

”Lärarna väljer ofta att stanna och se Nam och hans bröder gå hem. Det har regnat kraftigt de senaste dagarna och de har fått vänta längre än vanligt. Även om barnen var oroliga var de fortfarande väldigt väluppfostrade och grät inte, vilket gjorde lärarna tryggare”, sa den kvinnliga läraren.

En annan gång bevittnade Ms. Nga en liten elev som grät under en måltid eftersom han saknade sina föräldrar. Hans bror, som var ungefär i samma ålder som honom, lade armarna om honom för att trösta honom och sa: ”Gråt inte, vi kan äta i skolan idag”, vilket fick Ms. Nga att brast i gråt.

”Barnens glada leenden när de kan studera, äta och sova gott är den stora motivationen för lärare som oss att stanna här”, sa Nga med ett leende.

Fru Ha Thi Xuyen, lärare på Ta Cha Lang-skolan i Sung Tra-förskolan, berättade att även om hon bara har arbetat på skolan sedan början av läsåret och inte har mycket erfarenhet, har fru Thanh Nga snabbt blivit bekant med arbetet och miljön här. Fru Nga är en snabb, aktiv och social person.

"Jag ser att hon älskar barnen väldigt mycket, alltid försöker och är entusiastisk i att ta hand om eleverna i skolan", tillade Ms. Xuyen.

Hon blev själv rörd när lärare som Thanh Nga gick med på att förverkliga drömmen om att ge brev till elever i svåra omständigheter.

Foto: Karaktär tillhandahållen

Källa: https://dantri.com.vn/giao-duc/co-giao-23-tuoi-bo-pho-len-ban-mang-con-chu-den-hoc-tro-vung-cao-20250923122232485.htm