Gröna investeringar: En global trend och politiska konsekvenser för Vietnam.

Gröna investeringar framstår som en avgörande drivkraft för hållbar tillväxt i takt med att världen brottas med klimatförändringarna och efterfrågan på utsläppssnål utveckling. Den starka övergången av internationellt kapital till förnybar energi, gröna transporter och ren teknik innebär betydande möjligheter men också avsevärda utmaningar för Vietnam när det gäller att förbättra sina institutioner, standardisera standarder och öka sin förmåga att absorbera grönt kapital.

Under de senaste decennierna har gröna investeringar framstått som en avgörande pelare för hållbar tillväxt, där de kopplar samman ekonomiska fördelar med miljömässigt och socialt ansvar. Denna trend blir allt tydligare i takt med att världen står inför påtryckningar från klimatförändringar, resursutarmning och behovet av att ställa om utvecklingsmodeller mot gröna, cirkulära och utsläppssnåla metoder.

I många regioner, såsom Europeiska unionen, APEC och ASEAN, har gröna investeringar blivit en etablerad trend som omformar utvecklingsstrategier, affärsbeteende och finansiella beslut. Utöver att vara ett objektivt krav öppnar gröna investeringar nya vägar för utveckling och attraherar högkvalitativt kapital för att stödja grön omställning och uppnå målet om nollutsläpp.

Ur olika perspektiv omfattar gröna investeringar direkta eller indirekta investeringar i projekt, industrier och teknologier som syftar till att skydda miljön, effektivt utnyttja resurser, bevara biologisk mångfald, minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringar. På en bredare nivå är gröna investeringar kopplade till grön finansiering, koldioxidmarknader, klimatinfrastruktur och utveckling av grön teknologi – områden som i allt högre grad får betydande uppmärksamhet inom den globala finanssektorn.

Mot bakgrund av att världen behöver mobilisera enorma resurser för att genomföra Parisavtalet ökar det finansiella gapet för att begränsa temperaturökningen till högst 1,5 °C. En rapport från 2023 från Climate Policy Initiative visar att världen behöver cirka 4,3 biljoner dollar årligen fram till 2030, medan befintliga kapitalflöden bara uppgår till cirka 1,3 biljoner dollar. Detta understryker den avgörande rollen av gröna investeringar för att balansera utvecklingsmål och klimatmål, och belyser det akuta behovet av att varje land förbättrar sina mekanismer för att effektivt mobilisera och fördela gröna resurser.

Vid sidan av globala insatser har många länder utvecklat gröna finanspolitiska ramverk, standarder och verktyg för att styra kapitalflöden till prioriterade sektorer. Europeiska unionen utmärker sig med sin EU-taxonomi, Kina har utvecklat en portfölj av projekt finansierade av gröna obligationer, och ASEAN har utfärdat en uppsättning standarder för gröna obligationer i linje med internationell praxis. Dessa är avgörande grunder för att främja en robust, transparent och enhetlig grön kapitalmarknad.

I Vietnam identifieras gröna investeringar som en viktig väg till att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Utfärdandet av den gröna klassificeringslistan enligt beslut 21/2025/QD-TTg har tagit ett betydande steg mot att fullända den rättsliga ramen och standardisera gröna investeringsaktiviteter, samtidigt som det hjälper Vietnam att integreras djupare med internationell praxis. Med tanke på den växande efterfrågan på kapital för grön omställning är det avgörande att studera internationella trender och erfarenheter för att stödja policyutveckling, utveckla en grön finansmarknad och attrahera högkvalitativa resurser för hållbar utveckling.

Den globala marknaden för gröna finanser har vuxit snabbt i storlek, struktur och produktdiversifiering under det senaste decenniet. Enligt Climate Bonds Initiative har det totala värdet av emitterade gröna och hållbara skuldinstrument överstigit 3,5 biljoner dollar, varav gröna obligationer står för den största andelen. Bara under 2023 nådde emissionen av gröna obligationer nästan 520 miljarder dollar, och i slutet av 2024 uppskattas den totala volymen av omsatta klimatobligationer överstiga 1,05 biljoner dollar, en ökning med 11 % från föregående år. Detta återspeglar den växande efterfrågan från både den offentliga och privata sektorn på investeringar i projekt som syftar till att minska utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna.

I takt med att den globala marknaden för gröna finanser expanderar i skala har den också sett en betydande förändring i emittentstrukturen. Bankinstitut står för den största andelen av utgivna gröna obligationer, följt av företag, regeringar , lokala myndigheter och utvecklingsbanker. Detta indikerar att den gröna finansmarknaden i allt högre grad expanderar till att omfatta ett bredare spektrum av enheter, vilket ökar mångfalden och stabiliteten i gröna kapitalflöden.

När det gäller sektorallokering är förnybar energi fortfarande den största destinationen för gröna kapitalflöden, följt av hållbara transporter, klimattålig stadsinfrastruktur och hållbart jordbruk. Investeringar i ren energi och elektrifiering av transporter ses som en viktig drivkraft för att uppnå nettonollutsläpp till 2050.

Stora ekonomier, inklusive Kina, har utvecklat välstrukturerade gröna finansieringsstrategier med standardiserade system, preferenskreditmekanismer och gröna investeringsportföljer som uppdateras enligt internationell bästa praxis. I Kina har en rad gröna finanspolicyer implementerats sedan 2015, vilket snabbt har omvandlat landet till en av världens största gröna obligationsmarknader. Gröna transporter, förnybar energi, nya industrier och energieffektivitet står för en betydande del av Kinas gröna kreditportfölj.

Tillsammans med den starka tillväxten av gröna obligationer har många nya finansiella instrument dykt upp för att möta investerares varierande behov. Produkter som gröna konvertibla obligationer, hållbara länkade obligationer, instrument baserade på koldioxidkrediter och hybridfinansiella modeller används i allt större utsträckning.

Malaysia är ett utmärkt exempel på ett land som utvecklar ett omfattande grönt finansiellt ekosystem, organiserat enligt en fempelarmodell som omfattar finansiella instrument, investerare, emittenter, intern styrning och informationsinfrastruktur. Malaysia var framför allt pionjärer i utgivningen av SRI Sukuk – en form av grön islamisk obligation – och lyfter fram grön finansiering i Sydostasien.

Den snabba utvecklingen av den gröna finansmarknaden kräver standardisering och transparens. Mitt i den ökande risken för "greenwashing" har ett flertal internationella tillsynsmekanismer och standarder framkommit för att säkerställa marknadens integritet. Green Bond Principles från International Capital Markets Association är en allmänt använd standard som definierar principer för kapitalanvändning, upplysningar, due diligence-processer och effektrapportering. Efterlevnad av dessa standarder anses avgörande för att öka investerarnas förtroende, särskilt bland stora fonder som följer ESG-strategier.

Om man tittar på internationella erfarenheter kan flera viktiga lärdomar dras för Vietnam.

För det första är det nödvändigt att snabbt slutföra systemet med standarder och regler relaterade till grön finansiering och anpassa dem till internationella ramverk som EU:s taxonomi eller ASEAN BPA. Detta kommer att ge en grund för att styra kapitalflöden, bygga investerarnas förtroende och minska risken för greenwashing.

För det andra kräver utvecklingen av ett grönt finansiellt ekosystem ett synkroniserat deltagande från staten, företag och finansinstitut. Förutom förmånliga skatte-, kredit- och garantipolitiker behöver Vietnam utveckla transparenta gröna data, öka kreditinstitutens kapacitet att bedöma miljörisker och främja företagens offentliggörande av ESG-information.

För det tredje är diversifiering av gröna finansiella instrument en avgörande riktning för att utöka kapitalmobiliseringskapaciteten, särskilt genom hybridfinansieringsmodeller som kombinerar offentliga och privata resurser.

Det nya sammanhanget kräver att Vietnam fortsätter att proaktivt utnyttja internationella erfarenheter, flexibelt tillämpa dem på inhemska förhållanden och bygga en grön finansmarknad enligt höga standarder. När dessa grundläggande element stärks kommer gröna investeringar att bli en avgörande drivkraft för grön tillväxt, stärka ekonomins konkurrenskraft och bidra till Vietnams starka engagemang gentemot det internationella samfundet för hållbar utveckling och klimatanpassning.

Centrum för vetenskaps- och teknikkommunikation

Källa: https://mst.gov.vn/dau-tu-xanh-xu-the-toan-cau-va-nhung-goi-mo-chinh-sach-cho-viet-nam-197251210170439759.htm