Tet-smak av Tay- och Nung-folket i Binh Phuoc

Varje vår, förutom festivaler, då sång, luonsång... Tay- och Nung-folket kan inte sakna traditionella kakor Khao och Com.

Varje vår, förutom festivaler, då sång, luonsång... Tay- och Nung-folket kan inte sakna traditionella kakor Khao och Com.

Det här är två traditionella kakor med distinkta smaker som är oumbärliga på Tay- och Nung-folkets förfäderaltare under det månländska nyåret.

Tay grön riskaka

En dag i slutet av året besökte vi herr Dam Xuan Luus familj i Tan Phuoc-kommunen i Dong Phu-distriktet för att se honom sysselsatt med Tay-folkets traditionella riskakugn med anledning av kinesiskt nyår.

Efter att precis ha värmt upp popcornen som poppade igår kväll så att den kan pressas till formar för att levereras till kunder, berättade Mr. Luu: ”Min familjs risflingugn har funnits i nästan 30 år. Normalt används ugnen för att poppa cornflakes åt handlare. Från och med mitten av december varje år gör vi klibbiga risflingor till folket. Ugnen är livlig från den 10 december och blir gradvis mer livlig fram till den 25, 26 och 27 Tet. Dessa dagar är årets höjdpunkt, med många människor som poppar risflingor. Mina familjemedlemmar måste arbeta hela dagen och till och med anställa några fler medhjälpare för att göra tillräckligt för att leverera till folket.”

Herr Dam Xuan Luus rispopcornugn.

Herr Luus risugn både tillverkar på beställning och "bearbetar", vilket innebär att man kan ta med sig alla sina egna ingredienser, från klibbigt ris, socker, melass... till ugnen för att tillverka, och herr Luu tar betalt för arbetet och eventuella ytterligare ingredienser. De som kommer för att bearbeta kan också göra saker tillsammans med ugnsägaren, till exempel paketera.

Fru Be Thi Le i Dak Nhau-kommunen i Bu Dang-distriktet sa att hon och hennes syster reste mer än 80 km hit för att göra 3 kg klibbigt ris och 2 kg majs till varje familj. ”Varje Tet kommer jag hit för att göra gröna risflingor eftersom barn älskar att äta den här rätten istället för godis från butiker. 3 kg klibbigt ris, om riset poppar bra och producerar mycket gröna risflingor, räcker till 4 omgångar, annars kan det ge 3 omgångar och 2 kg majs till barnen att äta under Tet”, sa Fru Le.

Herr Luu sa att grön riskaka är gjord av två typer av spannmål: majs eller klibbigt ris. För att färdigställa en bit grön riskaka måste den gå igenom många steg. Först placeras det klibbiga riset eller majsen i ett järnrör, värms upp över eld i cirka 20 minuter, när du hör de behagliga poppande ljuden betyder det att spannmålen inuti är kokta och poppade.

Under poppningsprocessen värms en annan gjutjärnspanna upp med en blandning av socker, malt och ingefära tills det smälter till en tjock och doftande substans, sedan hälls det gröna riset i och blandas väl. När den gröna rispannan har "kanderats" hälls den i en form, pressas hårt till rektangulära bitar och får svalna och torka. Tay- och Nung-folkets gröna riskaka har den feta smaken av klibbigt ris, den söta smaken av melass och den starka aromen av ingefära. Den avnjuts med en kopp varmt grönt te.

Tay- och Nung-folkets traditionella gröna riskaka görs helt för hand.

Sli-kaka

Förutom gröna riskakor är Tay-folkets månnyår också känt för sina Khao-kakor (khau sli), gjorda på huvudingrediensen klibbigt ris. Det här är den typ av kaka som varje Tay-familj måste ha på sitt förfäders altare under Tet, med tron ​​att önska lycka och välstånd under det nya året.

Fru Noi Thi Uyen, 60 år gammal, från den etniska gruppen Tay, född i Cao Bang, flyttade till Tan Phuoc-kommunen, Dong Phu, Binh Phuoc för att starta ett företag sedan 1986. Hon är en person som bevarar många kulturella särdrag från sin etniska grupp, såsom danska sång, luon-sång, recept för att baka kakor och traditionella rätter. Hon sa att det inte är alltför svårt att göra Khao-kaka utan att det måste gå igenom många steg och kräver att bakaren är skicklig, noggrann och utarbetad.

"För att göra läckra kakor måste du välja ett utsökt, doftande, runt och fylligt klibbigt ris. Riset måste rostas jämnt och malas fint. Efter att mjölet har malts måste det läggas på en bricka eller korg klädd med papper för att ruva, eller utsättas för dagg för att göra det lättare att binda. Detta steg kallas också "att begrava marken". Sockret som används för att göra kakorna är farinsocker, finmalet för att skapa vidhäftning. För att göra kakorna doftande och läckra måste fyllningen också ha tillräckligt med smak och vara noggrant förberedd. Fyllningen innehåller jordnötter, rostad och krossad sesam, kokt fläskfett, tärnat och marinerat med socker."

Banh khau sli (banh khao), en traditionell kaka som är oumbärlig under Tet-högtiden för Tay- och Nung-folket.

Formen som används för att göra banh khao beror också på typen. Att pressa kakan i formen är ett steg som kräver bagarens skicklighet. Efter att kakan är formad skärs den i små paket och lindas försiktigt in i ett lager papper i olika färger som grönt, rött, lila, gult... När man äter kakan kan man känna doften av klibbigt rismjöl, den fylliga smaken av sesam och rostade jordnötter, den fylliga smaken av fläskfett och den söta smaken av socker, sa Ms. Uyen.

Banh co oc mo, banh lung gu och banh tro

På tayspråket betyder coóc mo kohorn (coóc: horn, mo: ko). Eftersom kakans form har en spetsig, lång topp, ser den ut som ett kohorn. Kakan är gjord av klibbigt ris, insvept i bananblad eller dongblad, utan fyllning. Coóc mo-kakan är gjord av det bästa klibbiga riset som människorna i höglandet odlar på sina åkrar, så kakans smak är mycket utsökt, doftande, söt, klibbig och kan ätas mätt utan att bli uttråkad.

Tay-folket i Tan Phuoc-kommunen i Dong Phu-distriktet slår in kakor inför det månliga nyåret.

Att baka vackra, läckra kakor kräver också skicklighet och noggrannhet från bagaren. Klibbigt ris måste sköljas med vatten många gånger tills vattnet är klart. Fortsätt att blötlägga det klibbiga riset i några timmar för att mjukna det. Riv bananbladen i fyrkantiga bitar, rulla dem till en trattform, häll sedan det klibbiga riset inuti, klappa försiktigt på utsidan för att dra åt det klibbiga riset, vik bladens kanter och använd mjuka snören för att knyta kakan. Steget att knyta snörena kan verka enkelt vid första anblicken, men det är det viktigaste steget som avgör kakans kvalitet. Om snörena är knutna för löst kommer kakan att vara dränkt i vatten när den är tillagad, mosig och inte god. Om snörena är knutna för hårt kommer det klibbiga riset inte att expandera, kakan kommer att vara grov, inte klibbig och inte doftande.

Cooc Mo-kakorna träs upp parvis eller i små buntar, läggs i en kastrull och kokas i ungefär två timmar tills de är färdiga. Cooc Mo-kakorna har en ljusgrön färg av bananblad, en seg, ren arom. Även om kakan inte har någon fyllning, ju mer du tuggar, desto mer kan du känna aromen, fettet och klibbigheten som är gömd i varje riskorn. Personer med en sötsug kan äta Cooc Mo-kakor med honung eller socker.

Banh chung, banh cooc mo, banh lung gu från Tay-folket.

Enligt Nong Thi Thao, från Tan Phuoc-kommunen i Dong Phu-distriktet, är Tay- och Nung-folkets knölvalskaka i huvudsak densamma som Kinh-folkets banh tet, eftersom ingredienserna och lindningsmetoden är desamma, bara utseendet är annorlunda med en stor, utbuktande mitt och platta ändar, så den kallas knölvalskaka. "Detta är också en av Tay- och Nung-folkets långvariga traditionella kakor", sa Thao.

Enligt Ms. Thao har varje typ av kaka sin egen betydelse för olika generationer i familjen. Croissanter är för barn, sättet att slå in dem liknar hur man slår in banh ú, men den spetsiga änden är gjord längre som ett kohorn. Syftet är att göra det lätt för barn att hålla i den utan att tappa den. Denna kaka är också liten, varje barn kan äta en. När det gäller tro-kakan finns det ingen fyllning inuti, det klibbiga riset är indränkt i bambukol, så att äldre kan äta det för att svalna.

”För Tay-folket är Khao-kaka och Com-kaka oumbärliga under Tet-helgen. Gäster som kommer på besök erbjuds denna kaka först för att visa sin gästfrihet. Förr i tiden gjorde Tay-folket bara Khao Sli-kaka under Tet. Men senare blev denna kaka känd för många människor och en Cao Bang-specialitet, så senare gjorde de den på vardagar för att sälja den som presenter till turister och presenter”, sa fru Noi Thi Uyen.

Källa: https://nongsanviet.nongngghiep.vn/huong-vi-tet-cua-dong-bao-tay-nung-o-binh-phuoc-d419405.html