Den kinesiska kvinnan och hennes man bestämde sig för att stanna kvar i staden eftersom de hade haft dåliga erfarenheter av att återvända hem för Tet i många år.
Artikel av författaren Ly Thu Nhan på Toutiao-plattformen (Kina)
I slutet av året var min man och jag båda på Tet-semester men hade inga planer på att åka tillbaka till våra hemstäder. Vi hade precis fått tillbaka våra tågbiljetter. Medan alla var upptagna med att packa sitt bagage, ta sina resväskor till tågstationen och gå ombord på planet, städade vi huset för att fira den första Tet i staden.
Igår kväll ringde min svärmor för att fråga när hon skulle återvända till sin hemstad. Min man sa just att han inte skulle återvända i år eftersom semestern var för kort. Svaret gjorde min svärmor oerhört förvånad. Hon försökte övertyga mig men misslyckades, så hon ringde mig privat. Vid den här tidpunkten svarade jag också ärligt att varje gång jag återvände till min hemstad för att fira Tet med min man och mig, var det "som en strid", det var för tröttsamt och utmattande, så vi bestämde oss för att stanna kvar i staden i år.
Illustrationsfoto
Min svärmor sa ilsket: ”Om du inte vill, kom inte tillbaka”, och lade sedan på. Min man och jag kände oss båda mycket mer lättade. Många skulle undra varför vi arbetar långt borta året runt och bara vill återförenas med vår familj under Tet. Faktum är att det inte är så att vi inte saknar hemmet eller är oförälskade, det är bara det att vissa saker hände under Tet förra året som gjorde att vi båda kände oss modfällda när vi tänkte på att åka tillbaka.
Under Tet är vissa människor upptagna, medan andra är likgiltiga.
Den 28:e förra året hade min man och jag just återvänt till vår hemstad och ännu inte hunnit vila när min svärmor hastigt uppmanade oss: ”Skynda er och packa ert bagage och kom hit, det finns fortfarande mycket arbete att göra.” Min mamma sa åt oss att åka till stan för att köpa Tet-kupletter och te och kakor för att underhålla våra gäster, och sedan komma tillbaka för att tvätta och städa alla möbler i huset före det nya året.
Illustrationsfoto
Efter att ha avslutat allt tilldelat arbete var både min man och jag så trötta att vi kände oss yra. Min man undrade varför vår bror och svägerska hade så mycket tid hemma men väntade på att vi skulle komma hem för att städa och handla. Han kunde inte ge någon anledning, sa bara att nära Tet borde vi inte bry oss om småsaker för att hålla familjeatmosfären harmonisk.
Faktum är att detta inte hände varje år, men nästan varje Tet var min man och jag "upptagna från topp till tå" medan min mans familj var likgiltiga. Vi uppmuntrade dock alltid varandra att försöka glömma det och fira Tet med större glädje. Först på den fjärde dagen av Tet det året kände jag och min man sig så arga att vi inte ville återvända till vår hemstad.
Konflikten "blossade upp" efter en fest
Historien handlar om att min svärfar bjöd in släktingar till vårt hus för en fest, och vi var mycket villiga att noggrant förbereda oss för att välkomna gästerna. Min man och jag åkte till stan tidigt på morgonen men hann ändå inte köpa tillräckligt med ingredienser som min pappa sa åt oss, och som ett resultat skällde han på oss precis framför huset. Vi skyndade oss att hitta fler presenter till gästerna, och när vi kom hem var klockan 10, när min man vaknade och satt lojt i soffan och tittade på TV.
Hela morgonen var vi upptagna, men vid middagstid var det fortfarande min man och jag som skötte köket. Ingen annan hjälpte till eftersom min svärmor sa att hon inte mådde bra, min pappa inte kunde laga mat och min man hade gått någonstans. Eftersom det var få människor och för mycket arbete ledde det till ett misstag: en fisk med fjäll som inte var bortskrapade och gåsfjädrar som inte var ordentligt bearbetade.
Illustrationsfoto
Min mans föräldrar blev omedelbart missnöjda när de såg det. Som tur var berömde alla släktingar den goda maten, och deras ansikten blev bättre. Efter måltiden kunde min man och jag fortfarande inte vila, utan var tvungna att diska, städa huset och se släktingarna gå. Men min mans föräldrar var fortfarande missnöjda och klagade på att maten dröjde och att presenterna inte räckte till.
Min man brukar sällan bråka med sina föräldrar, men den här gången kunde han inte låta bli att säga ifrån: ”Vi jobbar hårt hela dagarna och får fortfarande skäll, men var är du och din svägerska idag?” Hans ord chockerade hans svärfar, men han hävdade ändå högljutt att hans son inte fick bråka med sin far, och att han måste veta hur man hjälper sin bror och svägerska.
Illustrationsfoto
Den natten grälade min far och jag länge, och slutligen åkte min man och jag till staden tidigt nästa morgon. Konflikten har inte lösts förrän i år eftersom ingen av sidorna är villig att "ge efter" för att sluta fred. Som ett resultat diskuterade min man proaktivt med mig om att lämna tillbaka tågbiljetten denna Tet, att inte åka tillbaka till hemstaden längre, för att tillbringa den sällsynta tiden på året med att vila istället för att vara upptagen med hushållsarbete för sina föräldrar och syskon.
Om nästa års Tet är klart kommer vi ändå tillbaka. Vi hoppas bara att alla familjemedlemmar anstränger sig och delar ansvaret med varandra. På så sätt kan alla njuta av den glada atmosfären när vi välkomnar det nya året istället för att känna oss lika tunga som min mans och mig under tidigare Tet.
[annons_2]
Källa: https://giadinh.suckhoedoisong.vn/me-chong-giuc-ve-que-an-tet-nhung-vo-chong-toi-tra-ve-tau-o-lai-thanh-pho-vi-mot-bua-co-tu-nam-ngoai-172250108150431945.htm
Kommentar (0)